Regeringens styrning av Naturvårdsverket
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av Naturvårdsverket. Granskningen visar bland annat att Naturvårdsverket inriktar en allt större del av verksamheten på utredningsuppdrag och internationella uppdrag från regeringen. Arbetet med den grundläggande uppgiften att genomföra den beslutade miljöpolitiken har fått mindre utrymme.
Sammanfattning
Riksrevisionens granskning visar att Naturvårdsverkets resurser i ökad utsträckning används till att bistå regeringen i utredningsuppdrag, internationella uppdrag och annat som regeringen behöver för att utforma eller förnya miljöpolitiken. Uppdragen från regeringen har nått en sådan omfattning att utrymmet minskat för verkets grundläggande uppgift – att genomföra den beslutade miljöpolitiken.
En central uppgift för Naturvårdsverket är vägledning i det lokala och regionala miljöarbetet. Länsstyrelser och kommuner upplever att stora förändringar skett och att det numera finns luckor och brister i vägledningen. Naturvårdsverkets uppfattning är att förändringarna är en nödvändig följd av miljöbalkens införande och de miljöpolitiska frågornas ändrade karaktär. Olikheten i synen på vägledning försämrar förutsättningarna för ett effektivt miljöarbete.
Riksrevisionen har även uppmärksammat hur regeringen under löpande verksamhetsår infört utgiftsbegränsningar i anslaget till efterbehandling av förorenade områden. I juni 2003 meddelade regeringen att endast en tredjedel av de beviljade 461 miljoner kronorna fick betalas ut. Konsekvensen blev inte bara att saneringsprojekten sköts upp, utan också att tilliten till det statliga stödet undergrävdes hos kommuner, entreprenörer och andra engagerade.