Den nordiska stridsgruppen 2008 – en del av EU:s snabbinsatsförmåga (RiR 2010:20)
Uppbyggnaden av den nordiska stridsgruppen präglades av allvarliga brister inom materielförsörjningen, samövningen och personalförsörjningen. Kontrollen över kostnaderna var otillfredsställande och regeringens rapportering till riksdagen var otillräcklig.
Sammanfattning
EU har särskilda stridsgrupper i beredskap som ska kunna inleda en insats i krisområden inom tio dagar efter beslut av EU:s ministerråd. Dessa ska kunna sättas in snabbt för att verka under kort tid (30-120 dagar) och klara allt från humanitära till fredsframtvingande uppdrag. År 2004 tog Sverige ansvar för att organisera och producera en sådan styrka, Nordic Battle Group 2008 (NBG08). Riksrevisionen har granskat uppbyggnaden av NBG08 som stod i beredskap mellan den 1 januari och 30 juni 2008. Riksrevisionen bedömer att regeringens och Försvarsmaktens arbete med stridsgruppen inte organiserades och styrdes på ett effektivt sätt. Personalförsörjning, materielförsörjning och samövning är tre väsentliga faktorer för att producera ett förband som sedan kan lösa sina uppgifter. Styrningen av varje enskild produktionsfaktor och samordningen av dessa är grundläggande för att skapa ett fungerande förband. Under förbandsuppbyggnaden fanns brister i alla dessa avseenden. Stridsgruppen hade därför inte tillgång till rätt materiel eller tillräcklig utbildning förrän halva beredskapsperioden förlöpt. Dessutom bedömer Riksrevisionen att förbandet NBG08 inte var tillräckligt samövat och ifrågasätter därmed om förbandet hade klarat av svårare taktiska uppgifter som kräver att hela bataljonen strider ihop.
Vidare konstaterar Riksrevisionen att kostnadskontrollen var otillfredsställande under produktionen av NBG08. Riksrevisionens bedömning är att återrapporteringen till riksdagen var sen, otydlig och otillräcklig och att riksdagen därmed inte fått en rättvisande bild.