Uppföljning
Riksrevisionen granskade de subventionerade anställningarna nystartsjobb och instegsjobb under perioden 2009 till 2012. Syftet med granskningen var att undersöka om dessa stöd bidragit till att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden, om nystartsjobb tränger undan instegsjobb samt att undersöka varför det inte skapades fler instegsjobb under perioden.
Riksrevisionens slutsats är att en kedja av subventionerade anställningar för den arbetssökande tycks fungera väl. Att ha fått ett instegsjobb ökar sannolikheten för att få ett nystartsjobb, och nystartsjobb ökar i sin tur sannolikheten för att få ett ordinarie arbete. Riksrevisionen pekar också på att nystartsjobben tränger undan instegsjobben. En orsak till detta bedöms vara att arbetsgivare anser att nystartsjobben är mer attraktiva som anställningsform. Riksrevisionens granskning visade också att om kraven på försäkringar togs bort skulle det förmodligen skapas fler instegsjobb. Vidare ansåg Riksrevisionen att Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter också bedömdes vara viktigt för att fler ska komma ut i instegsjobb och att detta arbete behövde utvecklas ytterligare. Granskningen lyfter det faktum att instegsjobben har en hög tjänstgöringsgrad vilket riskerar att gå ut över deltagarnas obligatoriska sfi-studier. Ytterligare en slutsats är att det inte är möjligt att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av instegs- och nystartsjobben, eftersom de har implementerats på ett sätt som inte ger möjlighet att identifiera en kontrollgrupp.
Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till regeringen:
- Utforma insatser så att de är utvärderingsbara.
- Upprätthåll en skillnad i faktisk subventionsgrad mellan instegsjobb och nystartsjobb, exempelvis genom att ställa samma krav på förmåner och försäkring och/eller genom en höjd taknivå för instegsjobben.
- Undvik att söka skapa fler instegsjobb genom generösare regler.
- Om regeringen önskar öka antalet instegsjobb bedömer Riksrevisionen att det krävs ett mer aktivt och riktat arbete hos Arbetsförmedlingen för att nå fler arbetsgivare.
- Ställ återrapporteringskrav till Arbetsförmedlingen i form av att:
- ändra uppföljningen av instegsjobb och nystartsjobb så att den visar arbetsmarknadsresultatet efter avslutat stöd och inte som idag efter varje beslut
- följa upp och utvärdera de risker som är förknippade med att stödjobben koncentreras till vissa yrken och branscher, samt återföra den kunskap som på så sätt bildas till berörda arbetsförmedlare
- i uppföljningen även närmare studera flödena mellan instegsjobb och nystartsjobb (den goda insatskedjan som identifierats i granskningen) och det vidare flödet till reguljära jobb, i syfte att undersöka vilka egenskaper i kedjan av åtgärder som är särskilt gynnsamma
- följa upp instegsjobbarnas sfi-studier under och efter avslutat instegsjobb för att undersöka om det har gått att kombinera arbete och sfi. På sikt kan resultatet från en sådan uppföljning användas för att skapa välavvägda instegsjobb där svenskstudier och arbete är parallella aktiviteter för de nyanlända.
Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen:
- att inom ramen för sitt uppdrag undersöka möjligheterna att effektivisera arbetet med arbetsgivarkontakter
- att inte göra undantag från sfi-kravet för att få till stånd fler instegsjobb
Riksdagens behandling av regeringens skrivelse
I regeringens skrivelse till riksdagen anger regeringen att den i Arbetsförmedlingens regleringsbrev givit myndigheten i uppdrag att fortsätta utveckla arbetsgivarkontakterna. En utredning har tillsatts för att bland annat utreda hur Arbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare kan förbättras ytterligare. Regeringen pekar också på att ytterligare en utredning tillsatts för att kartlägga felaktiga utbetalningar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, som lämnade sitt slutbetänkande i mars 2014. Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag av regeringen att redovisa sitt arbete för att motverka och följa upp fel- och överutnyttjade av arbetsmarknadspolitiska stöd. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömningar och menar att granskningen är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med uppföljningen av instegs- och nystartsjobben.
Arbetsmarknadsutskottet lämnade ett betänkande med anledning av regeringens skrivelse. Sammanfattningsvis angav utskottet att det delade regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning var ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med uppföljningen av instegs- och nystartsjobben. Utskottet menade att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, men var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända och att de dessutom bildar en väl fungerande kedja från instegsjobb via nystartsjobb till en osubventionerad anställning. I betänkandet angavs också att instegsjobben fyller en viktig funktion jämfört med nystartsjobben eftersom instegsjobben ska kombineras med sfi-studier. Utskottet förutsatte avslutningsvis att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter på deras arbete som Riksrevisionen har lämnat. Riksdagen ställde sig bakom utskottets betänkande.
Regeringens och myndigheternas åtgärder
Övergripande om bedömningen
Sedan rapporten publicerades 2013-11-14 har stora förändringar skett såväl inom Arbetsförmedlingen som mer specifikt för de program som granskades.
Arbetsgivarkontakter
I den skrivelse som lämnades med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport (mars 2014) uppgav regeringen att Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2014, fått i uppdrag att fortsätta utveckla, förbättra och öka arbetsgivarkontakterna. Ett liknande uppdrag lämnades även 2013. I de efterföljande regleringsbreven förekommer olika skrivning med fokus på arbetsgivararbetet.
Arbetsförmedlingen har sedan 2014 arbetat med ”förnyelseresan”, vilket innebär en omläggning av Arbetsförmedlingens organisation. En del av detta arbete är en utveckling av arbetsgivararbetet bland annat genom utveckling av Arbetsförmedlingens tjänster riktade till arbetsgivare.
I februari 2014 tillsattes en utredning för en översyn av Arbetsförmedlingen. Det kommittédirektiv som låg till grund för utredning innehöll bland annat uppdrag om myndighetens arbetsgivararbete. När ny regering tillträdde 2015 lades denna utredning ner[8] men på initiativ av en majoritetsmotion i arbetsmarknadsutskottet tillsatte regeringen åter en bred översyn av Arbetsförmedlingens arbete år 2016. Ett slutbetänkande från denna utredning ska lämnas den 31 januari 2019.
Förändring av regelverket för instegs- och nystartsjobb
Regelverket för instegs- och nystartsjobben har, sedan granskningen publicerats, förändrats i flera steg och instegsjobben finns inte längre kvar i sin renodlade form.
En slutsats i RiR 2013:17 var att de skillnader som fanns i såväl taknivåer som krav på anställningsvillkor minskade den reella subventionsgraden och bidrog till en undanträngning av instegsjobb till förmån för nystartsjobb. En rekommendation med anledning av detta var att upprätthålla en skillnad i faktisk subventionsgrad.
I den budgetproposition som följde på rapporten refererades rapporten i flera delar. I denna budgetproposition föreslås en begränsning av taket på nystartsjobben till 22 000 kronor per månad, vilket också genomfördes. Regeringen genomförde under våren 2017 en förändring av krav på anställningsvillkor likvärdiga med kollektivavtal för nystartsjobben, vilket är samma krav som ställdes för instegsjobben.
Kraven på sfi-studier har förändrats under de senaste åren. I februari 2016 infördes en möjlighet att kombinera instegsjobb med annan språkutbildning. Den 1 maj 2018 avskaffades instegsjobben med anledning av att flera stöd, bland annat instegsjobben, slogs samman till introduktionsjobb. I samband med detta tog det obligatoriska kravet på sfi eller annan utbildning bort, men introduktionsjobb kan kombineras med utbildning vid behov och om det är lämpligt.
Övrigt
Regeringen gav 2014 en särskild utredare i uppdrag att kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredaren lämnade ett slutbetänkande i mars 2014. I årsredovisningen för 2014 uppgav Arbetsförmedlingen att arbetet med att minska felaktiga utbetalningar hade intensifierats. Interna kontroller och externa granskningar visade på en viss förbättring i handläggningen av till exempel nystartsjobb.
Avslutande bedömning och kommentarer
En rad förändringar har genomförts för de subventionerade anställningar som granskas i RiR 2013:17. Arbetsförmedlingen har utvecklat sitt arbete med bland annat fokus på arbetsgivarkontakter som syftar till att förstärka dessa. Förändringar har skett i de skillnader i villkor mellan instegsjobb och nystartsjobb, som enligt granskningen orsakade undanträngning av instegsjobben.
Det är emellertid svårt att bedöma om förändringarna har inneburit förbättringar av den granskade verksamheten eller om problemen kvarstår, eftersom det för närvarande pågår en omfattande förändring av Arbetsförmedlingens organisation.
Arbetsförmedlingen påtalar själva vissa återstående problem med instegsjobben i årsredovisningen 2017. Instegsjobben minskade under 2017 jämfört med 2016. Sedan december 2016 finns extratjänster som har en mer generös subvention än instegsjobb.[19] Det kan således ha funnits en undanträngningssituation 2017, men nu mellan instegsjobb och extratjänster. Sedan maj 2018 har emellertid instegsjobben kommit att sammanföras med andra subventionerade anställningar och den nya subventionerade anställning som nu riktar sig till nyanlända och de som varit arbetslösa en längre tid är introduktionsjobben.
I den budgetproposition som följde på granskningsrapporten, där flera av förändringarna ovan aviserades eller föreslogs, refererades det till rapporten i flera delar. Det kan tolkas som att den varit till nytta för regeringen i arbetet med faktainhämtning till budgetarbetet. Även Arbetsförmedlingen refererar till granskningsrapporten i ett av sina budgetunderlag där myndigheten föreslår en mer enhetlig subventionsgrad för att minska undanträngning mellan olika subventionerade anställningar.
Riksrevisionen rekommenderade också regeringen att utforma insatser så att de är utvärderingsbara. Detta bedöms inte ha genomförts i en mer generell omfattning.
Avslutningsvis bedömer vi att det är inte sannolikt att regeringen eller Arbetsförmedlingen kommer att genomföra fler förändringar baserat på rapportens rekommendationer, då både insatser och organisation har förändrats i flera avseenden sedan 2013.