Exportkreditnämnden – effektivitet i exportgarantisystemet?
Granskningen visar att Exportkreditnämnden, EKN, har tagit ut högre premier än vad som behövs för att täcka kostnaderna, vilket har bidragit till att ett stort överskott byggts upp. Regeringen har inte gett EKN någon vägledning om hur överskottet bör hanteras.
Sammanfattning
Exportkreditnämnden (EKN) bidrar till att främja näringslivet genom att erbjuda företag garantier som försäkrar dem mot risken att inte få betalt vid exportaffärer. Jämfört med andra myndigheter har EKN en hög grad av handlingsfrihet.
Riksrevisionen har granskat om regeringen och EKN har skapat goda förutsättningar för effektivitet i exportgarantisystemet. Granskningen visar att EKN har byggt upp ett omotiverat stort finansiellt överskott i förhållande till verksamhetens behov. Överskottet har uppstått bland annat genom att de premier som EKN tar ut för sina garantier har byggt på orealistiska antaganden. Regeringen har inte heller vidtagit åtgärder för att hantera EKN:s överskott.
I granskningen har det framkommit att det finns ett mönster, där företag som låter EKN garantera affärer i miljardklassen är mer nöjda med myndighetens service, än de företag som behöver garantier för mindre affärer. Granskningen visar också att EKN:s satsning på små och medelstora företag inte fått något tydligt genombrott.
Riksrevisionen anser att regeringen bör vidta åtgärder för att anpassa EKN:s myndighetskapital till verksamhetens behov. Regeringen bör också göra det tydligare vilken funktion myndighetens verksamhet riktad till små och medelstora företag ska fylla. EKN bör bland annat uppdatera komponenterna i den modell som bestämmer garantiernas premier, för att undvika att de systematiskt prissätts fel.