Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete?
De personer som varslades vid Volvo under åren 2008–2009 erbjöds omskolning och åtgärderna fick stöd från Europeiska Globaliseringsfonden, EGF. En granskning från Riksrevisionen visar att det efter fyra år inte går att påvisa någon effekt alls på deltagarnas möjlighet att få jobb.
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat effekterna av det arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars och dess underleverantörer. Projektet riktade sig till personer som varslades vid Volvo med underleverantörer 2008–2009 och genomfördes av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska ESF-rådet med stöd från Europeiska Globaliseringsfonden (EGF). Syftet med insatser som får stöd från EGF är att uppsagda arbetstagare ska komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Granskningen visar att deltagare i EGF-finansierade utbildningar inom projektet hade långsammare återgång till arbete jämfört med andra varslade som inte fått motsvarande stöd. Granskningen visar också att tidsaspekten spelar roll för utfallet. Ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev arbetslösheten efter avslutad utbildning. Sambandet mellan utbildningarnas längd och efterföljande tid i arbetslöshet var också starkt.
För att kunna motivera en ansökan om EGF-medel har regeringen lutat sig mot bedömningen att krisen i fordonsindustrin hade strukturella orsaker. I fallet Volvo menar Riksrevisionen att villkoren från EGF därför kan ha inneburit en alltför ensidig fokusering på omställning till arbete i andra branscher.
Granskningsrapportens slutsatser är specifika för projektet Volvo Cars, men leder till rekommendationen att regeringen vid stora varsel inte ensidigt bör fokusera på den typ av åtgärder som är stödberättigade med EGF-medel. Om EGF-instrumentet används bör regeringen säkerställa ett snabbt ansökningsförfarande och se till att kortare utbildningar prioriteras framför längre.