Svenska myndigheters beredskap inför Brexit-omröstningen

Finansiella kriser är mycket kostsamma och svåra att undvika. Historiska erfarenheter visar också att snabbhet och beslutsamhet är avgörande för resultatet vid hanteringen av finansiella kriser. Myndigheternas förmåga att agera på ett sätt som inger förtroende kan bryta en negativ förväntningsspiral.

Inför Storbritanniens omröstning om utträde ur EU fanns en stor osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna, bland annat om effekterna på de finansiella marknaderna. En finansiell kris hade kunnat utlösas av ett oväntat resultat i omröstningen.

Riksrevisionens har granskat svenska myndigheters krisberedskap vid tiden kring den brittiska folkomröstningen. Granskningen visar bland annat att regeringen och dess myndigheter samt Riksbanken vidtog förberedelser i rimlig omfattning och hade god krisberedskap, trots att omröstningen hölls dagen före svensk midsommarafton.

Även om granskningen av krisberedskapen hos de myndigheter som har till uppgift att värna om den finansiella stabiliteten visar att beredskapen var god går det att peka på områden med utrymme för förbättringar. Heltäckande och systematiska utvärderingar av beredskapen hade kunnat bidra med värdefulla erfarenheter i framtida kriser. Riksrevisionen rekommenderar också att myndigheterna fastställer rutiner i styrdokument för att snabbt och effektivt kunna ställa om från normal verksamhet till krisorganisation. Nyttan med tydliga rutiner växer över tiden i takt med personalomsättning och att det institutionella minnet bleknar.