

Internrevisionsförordningen (2006:1228) tillkom med anledning av 1990-talets statsfinansiella kris i kombination med att man sett att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen i den statliga förvaltningen. I dag har 69 myndigheter internrevision. Undersökningar har utförts som visar tecken på att internrevisionen inte har de förutsättningar den behöver. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen granskat internrevisionens förutsättningar att stärka myndigheternas interna styrning och kontroll, hur ESV hanterar sitt uppdrag om internrevision samt Regeringskansliets interna samordning.
Riksrevisionens granskning visar att internrevisionens förutsättningar behöver stärkas. Den kan inte alltid utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Bland annat har många internrevisionschefer inte den tillgång till och kontakt med sin uppdragsgivare som är rimlig. Vidare utgår inte alla internrevisioner från en självständig riskanalys. Det är vanligare i myndigheter som endast har en internrevisor. I de fallen genomförs också extern kvalitetssäkring av det egna arbetet i mindre utsträckning.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga om myndigheter som lyder under internrevisionsförordningen bör ha minst en heltidstjänst för internrevisionen, och att ESV bör samordna de externa kvalitetssäkringarna och genomföra dessa vart tredje år. ESV rekommenderas att förbättra sin återrapportering och aktivt arbeta för att enmansrevisorer ska ingå samverkansavtal.