Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Uppföljning

Granskningen avsåg Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av kärnkraftsreaktorer i drift. Bakgrund till granskningen var att Strålsäkerhetsmyndighetens anslag hade ökat, med behov av mer tillsyn av kärnkraften som motiv. Granskningen visade att myndigheten inte utnyttjat tillskotten för att utföra tillsyn i den utsträckning som regering och riksdag bedömt behövdes. Granskningen visade vidare att avgifterna, som tas ut från kärnkraftverken för att täcka statens kostnader för tillsyn och annan verksamhet som avser kärnkraftverken, är högre än Strålsäkerhetsmyndighetens faktiska kostnader. Därmed tillämpas inte principen om full kostnadstäckning. Granskningen visade även att Strålsäkerhetsmyndigheten inte gjorde systematiska riskbedömningar för att planera och prioritera tillsynsinsatser, vilket gjorde det osäkert om tillsynen inriktats mot de insatser som var mest angelägna ur säkerhetssynpunkt.

Riksrevisionen rekommenderade att:

  • regeringen säkerställer att Strålsäkerhetsmyndigheten genomför den kärnkraftstillsyn som regering och riksdag har efterfrågat och gett myndigheten ekonomiskt utrymme för
  • regeringen informerar riksdagen om hur de utökade anslagen använts
  • regeringen ser över avgiftssättningen så att principen om full kostnadstäckning tillämpas
  • Strålsäkerhetsmyndigheten utför den tillsyn som regering och riksdag bedömt vara nödvändig
  • Strålsäkerhetsmyndigheten ser till att tillsynen inriktas mot de ur säkerhetssynpunkt mest angelägna tillsynsinsatserna.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen framhöll regeringen att ett arbete inletts 2013 för att se över avgifterna som tas ut från kärnkraftverken och att Strålsäkerhetsmyndigheten 2016 lade fram en handlingsplan för att åtgärda det ackumulerade överskottet. Regeringen uppgav att avgifterna kommer att sänkas ytterligare fr.o.m. 2018 så att balans mellan avgifter och kostnader nås till 2022. Försvarsutskottet aviserade i sitt betänkande med anledning av regeringens skrivelse att utskottet avser att följa regeringens och Strålsäkerhetsmyndighetens fortsatta redovisning av exempelvis åtgärder för att inrikta tillsynen mot de insatser som är mest angelägna ur säkerhetssynpunkt.

Finansutskottet uttalade i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2020 att utskottet såg ett behov av att Strålsäkerhetsmyndighetens finansiering klargörs på längre sikt då stora delar av verksamheten finansieras med avgifter från kärnkraftsindustrin.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen framförde i budgetpropositionen för 2018 att de ökade anslagen till Strålsäkerhetsmyndigheten under perioden 2009–2017 har inneburit ökade resurser till tillsyn och normering. I budgetpropositionen för 2022 konstaterade regeringen att Strålsäkerhetsmyndigheten har anpassat kärnkraftstillsynen till att Sverige har färre reaktorer i drift än tidigare och för ökat fokus på avvecklingen av reaktorer. Regeringen konstaterade vidare att Strålsäkerhetsmyndigheten, bland annat genom anpassad tillsyn, bidragit till att kärntekniska anläggningar bedrivits säkert trots de förutsättningar som fanns under pandemin.

Regeringen har i förordning meddelat att Strålsäkerhetsmyndigheten ska vara tillsynsmyndighet för säkerhetsskydd kopplat till kärntekniska anläggningar. Med anledning av detta avsatte regeringen ökade medel för Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsverksamhet 2021.

En del i regeringens ökade fokus på ekonomisk styrning och uppföljning av Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av kärntekniska anläggningar är en tydligare koppling mellan utförd tillsyn och inbetalade avgifter. Regeringen begär sedan 2019 att Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa avgiftsprognoser och förslag till avgiftsjusteringar uppdelat på de olika avgiftskollektiven kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar respektive tillståndspliktig verksamhet.

Regeringen och Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar sedan flera år för att minska det ackumulerade överskottet för den kärntekniska verksamheten, främst genom att avgiftsnivåerna för tillsynen har hållits lägre än kostnaderna. Regeringen bedömer att ackumulerade överskottet kommer att vara i balans vid utgången av 2021.

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar sedan 2018 utifrån ett omarbetat tillsynsprogram för kärnteknisk verksamhet. Tillsynsprogrammet grundar sig enligt myndigheten på bedömningar av risk, tillsynsbehov och erfarenheter från tidigare genomförd tillsyn. Under 2020 ökade antalet inspektioner inom kärnteknisk verksamhet jämfört med de närmast föregående åren, bland annat som en följd av det nya tillsynsprogrammet. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar för närvarande med att ta fram en tillsynspolicy för tillsynen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar. En omorganisation genomfördes under 2021, då en särskild tillsynsavdelning inrättades.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten har det under flera år pågått ett arbete för att balansera det historiska överskottet i avgiftsuttaget från kärnteknisk verksamhet. Överskottet hade vid 2020 års utgång minskat och myndigheten har uppgett att den kommer att fortsätta föreslå justeringar av avgifterna i syfte att nå balans mellan intäkter och kostnader.

Avslutande bedömning och kommentarer

De åtgärder som regeringen vidtagit för att förtydliga kopplingen mellan utförd tillsyn och avgifter bör kunna bidra till att säkerställa att Strålsäkerhetsmyndigheten genomför efterfrågad kärnkraftstillsyn och att tillsynsvolymen, så långt som möjligt, motsvarar uttaget av avgifter. Regeringens och Strålsäkerhetsmyndighetens arbete för att minska det ackumulerade överskottet för den kärntekniska verksamheten förefaller ha gett resultat och bör kunna leda till att principen om full kostnadstäckning kommer att kunna tillämpas. Strålsäkerhetsmyndighetens nya tillsynsprogram verkar ge förutsättningar för att genomföra de tillsynsinsatser som är mest angelägna ur säkerhetssynpunkt.