Uppföljning

Regeringen hade i de forskningspolitiska propositionerna ofta framhållit vikten av att öka den registerbaserade forskningen och användandet av de svenska registren. En god tillgänglighet till Statistiska centralbyråns (SCB) registerdata är en förutsättning för att forskare och myndigheter ska kunna beskriva och analysera samhällsförändringar över tid och i olika grupper. Flera statliga utredningar hade tidigare pekat på bristande tillgänglighet till SCB:s registerdata. Granskningens syfte var att ge en aktuell bild av tillgängligheten till SCB:s registerdata och att undersöka vad regeringen och SCB kan göra för att säkerställa en god tillgänglighet med bibehållet skydd för enskildas integritet. Riksrevisionen kunde i sin granskning konstatera att de problem som tidigare uppmärksammats fanns kvar.

Granskningens enkätundersökning visade att SCB:s långa leveranstider var det största tillgänglighetsproblemet. Cirka hälften av alla beställare ansåg att de fick vänta orimligt länge på den efterfrågade informationen. Dessutom riktades kritik mot att SCB:s prissättning saknade transparens och var svår att förstå. Många beställare var också kritiska till att SCB i sin sekretessprövningsprocess modifierade beställningen. När en eller flera variabler tas bort eller grupperas på en mer generell nivå än vad beställaren först efterfrågat medför det ofta att beställda data inte kan användas till att genomföra planerade analyser.

Riksrevisionen lämnade följande tre rekommendationer:

• Regeringen bör se över principen om full kostnadstäckning när det gäller avgifterna för registerdata. Avgifterna bör som utgångspunkt endast täcka de direkta kostnaderna för administration och handläggning av beställningarna. En sådan förändring skulle innebära att SCB gavs likartade förutsättningar som andra statistikansvariga myndigheter att prissätta registerdata.
• Regeringen bör överväga hur man långsiktigt vill att resultatet av Vetenskapsrådets arbete med att förbättra tillgängligheten till registeruppgifter för forskningsändamål ska utvecklas och förvaltas.
• SCB bör prioritera arbetet med att effektivisera handläggningen av beställningar av registerdata och säkerställa transparens i avgiftsuttagen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse 2017/18:46 redovisade regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnade i rapporten Tillgänglighet till SCB:s registerdata – en fråga om prioriteringar (RiR 2017:14). I skrivelsen instämde regeringen i den kritik som Riksrevisionen riktar i granskningsrapporten.

Regeringen poängterade att man i SCB:s regleringsbrev för 2017 angav att statistiken ska göras mer tillgänglig och användbar och att myndigheten ska återrapportera vidtagna åtgärder för att öka tillgängligheten av statistiskt material för forskningsändamål.

Regeringen framhöll även att uppdraget till Vetenskapsrådet är långsiktigt. I detta ingår bland annat att utveckla en portal för registerforskare – registerforskning.se – och att utveckla ett metadataverktyg som ger information om vilken typ av data som finns i de olika registren. Hur den långsiktiga förvaltningen och driften av verktyget ska utformas var dock inte klarlagt.

Regeringen delade inte Riksrevisionens uppfattning att finansieringsmodellen borde ses över utan bedömde att full kostnadstäckning i SCB:s uppdragsverksamhet skulle gälla även fortsättningsvis.

Regeringen ansåg att först då effekterna av de åtgärder som SCB och Vetenskapsrådet vidtagit har utvärderats kan man överväga ytterligare åtgärder för att förbättra tillgängligheten till registerdata. Därmed ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

I utskottets behandling av regeringens skrivelse framhålls vikten av att tillgängligheten till de offentliga registren förbättras, bland annat för forskningsändamål. Utskottet noterar att regeringen vill utvärdera effekterna av redan vidtagna åtgärder innan den är beredd att överväga ytterligare åtgärder för att förbättra tillgängligheten till registerdata. Riksdagen beslutade på förslag från finansutskottet att lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Ingen motion har väckts med anledning av regeringens skrivelse.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Uppföljningen visar att regeringen inte har förändrat den rådande finansieringsmodellen i linje med Riksrevisionens rekommendation. Det är alltjämt full kostnadstäckning som gäller för avgifterna för registerdata.

Uppföljningen visar att regeringen har vidtagit åtgärder för att långsiktigt säkerställa resultatet av Vetenskapsrådets arbete med att förbättra tillgängligheten till registeruppgifter för forskningsändamål. Vetenskapsrådet driver i dag bland annat webbplatsen registerforskning.se som innehåller information om hur registeruppgifter får användas i forskningen. Sedan 2019 regleras myndighetens ansvar för detta arbete i förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet där det framgår att myndigheten har i uppgift att förbättra tillgängligheten till och underlätta användningen av registeruppgifter för forskningsändamål och bistå forskare med information om relevanta bestämmelser om register.

Uppföljningen visar vidare att regeringen inte har genomfört någon regelrätt utvärdering av SCB:s och Vetenskapsrådets åtgärder för att förbättra tillgängligheten till registerdata sedan 2017, men att utvecklingen kontinuerligt följs inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. Till exempel har regeringen årligen sedan 2017 givit SCB ett återkommande återrapporteringskrav i regleringsbrevet att redovisa vidtagna åtgärder för att öka tillgängligheten till statistiskt material för forskningsändamål. Likaså anges i regleringsbrevet ett mål för myndighetens statistikproduktion om att den statistiska informationen ska göras mer tillgänglig och användbar. Myndighetens arbete och redovisning i dessa delar omhändertas inom ramen för den löpande resultatuppföljningen och den årliga myndighetsdialogen.

Uppföljningen visar att SCB, sedan Riksrevisionen genomförde granskningen, har prioriterat arbetet med att effektivisera handläggningen av beställningar av registerdata.

Finansdepartementet gör också bedömningen att SCB har genomfört ett flertal åtgärder under de senaste åren för att förbättra tillgängligheten till uppgifter som används för forskningsändamål.

De åtgärder som SCB har vidtagit går att sammanfatta under rubrikerna organisation, väntetider, prissättning och juridik.

Under andra halvan av 2017 genomförde SCB en organisationsförändring som bland annat innebar att alla mikrodatauppdrag centraliserades till en och samma enhet. Syftet var att stärka samordningen kring uppdragen. Den 1 september 2021 genomfördes ytterligare en omorganisation. Nu har all uppdragsverksamhet samlats vid Enheten för uppdrag och extern service som består av fyra sektioner. En av sektionerna är Sektionen för mikrodatauppdrag.

Den nya enheten tillfördes ursprungligen sparsamt med resurser. Detta gjorde att väntetiderna inledningsvis blev längre än de varit inom ramen för den decentraliserade verksamheten som fortfarande gällde under granskningens genomförande. Under 2018 kunde den nya enhetschefen dock rekrytera 7 nya medarbetare. Väntetiderna kunde sedan successivt minskas och det skapades en balans mellan inflödet av uppdrag och antal handläggare. I skrivande stund är SCB inne i en ny rekryteringsprocess för att möta den ökade efterfrågan på mikrodata som uppstått som en effekt av pandemin. Myndigheten har vidare gjort en del justeringar i beställarprocessen för att minska väntetiderna. Alla beställningar får numera en initial granskning och beställarna får snabbt veta om det krävs kompletteringar, vilket har kortat väntetiderna.

SCB menar att man har sett över prissättningen, vilket har lett till betydande prissänkningar. Till exempel nämns en översyn av priserna för LISA-registret och geografidatabasen, där man har en ny prissättningsmodell som gör det billigare för kunderna. Mikrodatauppdragen belastas inte lika hårt nu som tidigare. Kostnaderna sprids på fler uppdragstyper.

SCB har också sett över det juridiska stöd som handläggarna behöver för att fatta beslut om vad som kan lämnas ut. Denna översyn har enligt SCB varit en avgörande åtgärd för att korta väntetiderna. Numera har sektionen veckovisa möten med rättssekretariatet som ger dem hjälp och stöd. Införandet av GDPR lyfts också fram som positivt för verksamheten. Medvetenheten om att en utlämning kräver lagstöd är numera uppenbar för beställarna och konfliktytorna har därför minskat.

Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas ett sammanhållet ärendesystem som håller ordning på uppdragen från ax till limpa. Däremot har SCB skapat förutsättningar för att plocka ut processdata, till exempel tid för handläggningsprocessens olika delar.

Avslutande bedömning och kommentarer

SCB uppger att myndigheten haft nytta av Riksrevisionens rapport. Den enkät som skickades till beställarna, lyfts fram som särskilt viktig. Enkätsvaren gav en bild av beställarnas upplevelser av kontakten med SCB som var användbar när de genomförde sin omorganisation 2017. Inom ramen för uppföljningen har vi inte kunnat konstatera om regeringen haft nytta av granskningen.

Enligt SCB är det svårt att säga vad som är en effekt av Riksrevisionens granskning och vad som är en effekt av redan pågående interna processer hos SCB. Parallellt med granskningen pågick ett internt utredningsarbete för att se över mikrodataverksamheten. Bedömningen är dock att granskningen gav en knuff i rätt riktning. Det var lättare att fatta besluten om att centralisera mikrodataverksamheten med granskningen i ryggen som stöd. Den åtgärdslista som beslutades av generaldirektören 2017 är enligt SCB påverkad av granskningen.

Riksrevisionen bedömer att regeringen inte har vidtagit några åtgärder med anledning av granskningen, annat än att permanenta uppdraget till Vetenskapsrådet. Sannolikt beror detta på att de problem som granskningen pekade på redan var kända, bland annat genom Registerforskningsutredningens slutbetänkande, och att regeringen därmed ansåg att man redan vidtagit nödvändiga åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Uppföljningen tyder på att merparten av Riksrevisionens rekommendationer har tagits omhand. Undantaget är rekommendationen om att se över principen om full kostnadstäckning som inte har föranlett någon åtgärd från regeringen.

Därmed kan vi också konstatera att flera av de brister som uppmärksammades i granskningen har hanterats och åtgärdats. De vidtagna åtgärderna tycks ha inneburit förbättringar i den granskade verksamheten. Åtminstone kan vi konstatera att såväl SCB som ansvarigt departement gör bedömningen att åtgärderna förbättrat tillgängligheten till SCB:s mikrodata.