Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor

Myndighetskapital är det överskott som uppstår när statliga lärosäten inte gör av med hela sina forsknings- och utbildningsanslag, eller får pengar över från bidrags- eller avgiftsfinansierad verksamhet.

Vid årsskiftet 2016/17 fanns ett samlat myndighetskapital på 12,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 7 miljarder sedan 2007. Även om den totala ökningen avstannat ligger det fortfarande på en historiskt hög nivå vid många lärosäten.

Riksrevisionens granskning visar att uppbyggnaden av myndighetskapitalet framför allt har uppkommit som en följd av att lärosätena av olika anledningar inte kunnat omsätta de ökade anslagsmedlen i forskning och utbildning. Orsaker till detta är bland annat svårigheter att anpassa verksamheten personalmässigt då det är svårt att hitta rätt kompetens och att rekryteringsprocesserna ofta tar lång tid. Enligt Riksrevisionens bedömning har även regeringens styrning av myndighets-kapitalet, som av lärosätena uppfattas som otydlig, påverkat uppbyggnaden av myndighetskapital.

För att säkerställa en tydlig och strategisk styrning och uppföljning av myndighets-kapitalet vid de statliga lärosätena rekommenderar Riksrevisionen regeringen att överväga att införa lärosätesspecifika måltal, samt säkerställa en god insyn i myndighetskapitalet och dess utveckling vid respektive lärosäte. Lärosätena bör å sin sida utveckla sin interna uppföljning i syfte att möjliggöra en strategisk förbrukning av myndighetskapitalet.