Uppföljning

Riksrevisionen granskade om regeringens bedömningar av framtida volymer för nya arbetsmarknadspolitiska insatser var träffsäkra och väl underbyggda. I granskningen jämfördes volymbedömningar med utfall för 23 insatser som regeringen introducerade 2006–2015. Dessutom gjordes fallstudier av hur volymbedömningarna i 5 av dessa insatser hade förberetts och dokumenterats. Granskningen omfattade Regeringskansliet.

Riksrevisionen genomförde granskningen eftersom det funnits indikationer på att de arbetsmarknadspolitiska insatser som lanserats av regeringen i flera fall inte nått upp till det förväntade antalet deltagare. De iakttagna problemen med systematiska överskattningar av deltagarantalet medförde flera risker. En av dessa är att resurser binds upp till arbetsmarknadspolitiska insatser utan att komma till användning. En annan risk är lägre kostnadseffektivitet i och med höga, fasta implementeringskostnader i kombination med ett lågt deltagarantal. En ytterligare risk är att Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till insatser i syfte att öka volymerna snarare än att utgå från vad som är bäst ur den arbetssökandes perspektiv.

Den övergripande slutsatsen från granskningen var att det fanns ett betydande förbättringsutrymme i regeringens volymbedömningar av nya arbetsmarknadspolitiska insatser. Granskningen visade att regeringens volymbedömningar systematiskt hade överskattat det förväntade deltagarantalet och kostnaderna för hela den undersökta perioden. För 4 av 5 granskade insatser saknades en tydlig dokumentation över hur volymbedömningarna hade tagits fram. För samtliga insatser saknades dessutom analyser av flera faktorer som är av betydelse för hur deltagarantalet utvecklas i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer:

• Regeringen bör i sina volymbedömningar av nya arbetsmarknadspolitiska insatser systematiskt ta hänsyn till faktorer som tidigare visat sig påverka deltagarantalet. Antaganden och analys bör därvid dokumenteras för att möjliggöra uppföljning.
• Regeringen bör redovisa vilka volymer man förväntar sig i insatserna samt säkerställa att det i efterhand går att följa hur många personer som deltagit i insatserna.
• Regeringen bör följa upp och utvärdera träffsäkerheten i sina volymbedömningar samt analysera orsakerna till eventuella avvikelser.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen instämde regeringen i alla Riksrevisionens rekommendationer. Därutöver tillade regeringen att det är viktigt att uppföljning kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen framhöll också att de arbetsmarknadspolitiska insatserna följs upp exempelvis genom uppdrag och i dialog med Arbetsförmedlingen. Därutöver har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i uppdrag att genomföra utvärderingar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I skrivelsen lyfte regeringen även att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till det kontinuerliga arbete som regeringen gör med att utveckla beräkningsmetoder, prognosmodeller och andra analyser och utvärderingar. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Arbetsmarknadsutskottet instämde, likt regeringen, i Riksrevisionens bedömningar. Dessutom ansåg arbetsmarknadsutskottet att rapporten var både väl underbyggd och väl avvägd. Utskottet instämde med regeringen i att det finns skäl att notera den roll som bland annat IFAU har i att följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiken. Vidare noterade utskottet att regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla bland annat beräkningsmetoder och prognosmodeller, dokumentation, uppföljningar och utvärderingar. Utskottet ansåg liksom regeringen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till detta. Arbetsmarknadsutskottet delade Riksrevisionens uppfattning att det finns utvecklingsmöjligheter i regeringens arbete med bedömning av volymen inför nya arbetsmarknadspolitiska insatser. Mot bakgrund av detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen beslutade att bifalla utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringens arbete

Regeringskansliet angav att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag till det kontinuerliga arbete som regeringen gör. Detta innefattar att utveckla beräkningsmetoder och prognosmodeller, dokumentation av analys och antaganden, redovisning och utvärderingar. Regeringen har inte lämnat några specifika uppdrag med anledning av granskningen.

Arbetsförmedlingens arbete

Arbetsförmedlingen har efter granskningen (men inte med anledning av denna) genomfört ett utvecklingsarbete gällande sina arbetsmarknads- och yrkesprognoser. Man har utvecklat ett antal nya analysmodeller som kan användas bland annat för dimensionering av arbetsmarknadspolitiska insatser.

Volymbedömningar för nya arbetsmarknadspolitiska insatser

Regeringen har infört flera nya arbetsmarknadspolitiska insatser sedan Riksrevisionens granskning, bland annat intensivåret. I fråga om volymbedömningar för dessa insatser angav Regeringskansliet att man kontinuerligt arbetar med att utveckla beräkningsmetoder och prognosmodeller, dokumentation av analys och antaganden, redovisning och utvärderingar. Regeringskansliet angav att Riksrevisionens rapport är ett värdefullt bidrag i detta arbete. Arbetsförmedlingen angav att de har gjort volymbedömningar för de nya insatser som införts i samband med myndighetens utgiftsprognos. Enligt Arbetsförmedlingen har de nya analysmodellerna, som nämns ovan, använts vid volymbedömningar för några av de nya insatserna.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen har inte vidtagit några specifika åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning men angav att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det kontinuerliga arbete som regeringen gör. Detta innefattar att utveckla beräkningsmetoder och prognosmodeller, dokumentation av analys och antaganden, redovisning och utvärderingar. Arbetsförmedlingen har efter granskningen (men inte med anledning av denna) genomfört ett utvecklingsarbete där man tagit fram nya analysmodeller som bland annat används vid myndighetens volymbedömningar av nya arbetsmarknadspolitiska insatser.