

Mellan 2010 och 2015 ökade sjukfrånvaron. De psykiatriska diagnoserna stod för merparten av denna ökning. Sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser leder också till längre sjukskrivningar. Särskilt har de stressrelaterade diagnoserna ökat, både vad gäller omfattning och tid.
Försäkringskassan ansvarar för att utreda rätten till sjukpenning. Detta görs främst med bakgrund i sjukskrivande läkares intyg. Som stöd för bedömning av arbetsförmåga har läkaren och handläggaren ett försäkringsmedicinskt besluts-stöd, som innehåller rekommendationer för olika diagnoser, bland annat avseende sjukskrivningstid. Syftet med beslutsstödet är att bidra till en kvalitetssäker och likformig sjukskrivningsprocess. Införandet av beslutsstödet syftade också bland annat till att uppnå kortare sjukskrivningstider.
Fungerar beslutsstödet som ett stöd i handläggningen vid psykisk ohälsa? Används det likformigt, eller finns brister i handläggningen? Uppfyller Försäkringskassan sin utredningsskyldighet i de fall det sker omotiverade avsteg från beslutsstödets rekommendationer? Det är frågor som Riksrevisionen ställer i rapporten.
Granskningen är den andra av två som rör sjukskrivningsprocessen vid psykisk ohälsa. Den första rapporten, RiR 2018:11 handlade om primärvårdsläkares förutsättningar att bedöma arbetsförmåga och publicerades 15 maj 2018.
Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar (RiR 2018:11)