Uppföljning
Riksrevisionen granskade om landsbygdsprogrammet 2014–2020 hade utformats och genomförts på ett sätt som möjliggjorde att målen kunde nås på ett effektivt sätt. Granskningen avsåg regeringen och Statens jordbruksverk. Landsbygdsprogrammet 2014–2020 hade en total budget på cirka 37 miljarder kronor varav Sverige finansierade 60 procent och EU resterande 40 procent.
Granskningen visade att regeringens beslut att låta många åtgärder och ett antal nationella satsningar, såsom livsmedelsstrategin och bredbandsstödet, ingå resulterade i ett komplicerat program med ett 90-tal olika insatsområden. Många av dessa fick små budgetar vilket påverkade möjligheten att nå målen om till exempel landsbygdsutveckling. Den komplexa programstrukturen resulterade också i administrativt merarbete och ökade administrativa kostnader för handläggande myndigheter. Uppföljningen under pågående programperiod berörde i liten utsträckning måluppfyllelse och effekter av insatser. Den komplexa programstrukturen och brister i Jordbruksverkets it-system ledde till långa handläggningstider och lång väntan på stöd för de sökande.
Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till regeringen för att förbättra landsbygdsprogrammets genomförande och måluppfyllelse under programperioden 2021–2027:
- Se till att ett underlag tas fram inför nästa programperiod som utgår från de nationella behoven av landsbygdsutveckling och som innefattar analys av vilka konsekvenser olika val i programutformningen kan få. Med en sådan strategisk analys ökar möjligheten att inrikta programmet mot prioriterade områden och därmed ökar även möjligheten att uppnå målen för de områden som prioriteras.
- Säkerställ att den nationella uppföljningen och utvärderingen utvecklas så att relevanta underlag om programmets resultat finns tillgängliga inför planeringen av nästa programperiod. Ett otillräckligt underlag inför planeringen försvårar möjligheten att kunna utforma ett förbättrat och mer effektivt program.
Riksrevisionen rekommenderade Jordbruksverket följande:
- Fortsätt arbetet med att utveckla och förbättra rutiner och vägledning för att underlätta och effektivisera stödmyndigheternas handläggning av stödärenden.
- Se till att den förväntade effektiviseringen med de nya it-systemen uppnås, så att kostnaderna för att administrera stöd i landsbygdsprogrammet minskar och stödmyndigheternas handläggning underlättas.
Riksdagens behandling av regeringens skrivelse
Regeringen delade i sin skrivelse Riksrevisionens uppfattning att många små budgetar ökat komplexiteten men konstaterade att målstrukturen följer av det EU‑gemensamma regelverket. Regeringen instämde i iakttagelsen att den administrativa bördan var tung och att bristerna i Jordbruksverkets it-system försvårat handläggningen. Regeringen angav att arbetet med kommande programperiod påbörjats och att behovsanalys i detta arbete är central för prioriteringarna och fördelningen av budgetmedel. Regeringen hänvisade vidare till uppdrag till Jordbruksverket att redovisa hur stödadministrationen kan bli mindre resurskrävande. Regeringen bedömde att inga ytterligare åtgärder behövdes för att utveckla den nationella uppföljningen och utvärderingen av landsbygdsprogrammet.
Miljö- och jordbruksutskottet konstaterade att regeringen arbetade för att det kommande landsbygdsprogrammet skulle bli enklare, mer resultatstyrt och effektivt. Utskottet välkomnade ytterligare förenklingar. Utskottet ansåg att det inte behövde vidtas ytterligare åtgärder för att utveckla den nationella uppföljningen och utvärderingen.
Regeringens och myndigheternas åtgärder
Arbetet med att utforma den svenska strategiska planen inför programperioden 2023–2027 pågick mellan 2018 och 2022. I förberedelsearbetet framhöll regeringen vikten av att låta behoven av landsbygdsutveckling styra prioriteringen av vilka åtgärder som skulle tas med i den strategiska planen. Regeringen framhöll även att planen inte borde innehålla fler åtgärder än vad som bedömdes som nödvändigt. En behovsanalys genomfördes och remitterades till intressenter och myndigheter. Enligt regeringen var även minskad administrativ börda för stödmottagare och administrerande myndigheter en viktig prioritering i utformningen av planen. På regeringens uppdrag inrättade Jordbruksverket en förenklingsgrupp som bedömde den administrativa börda som olika åtgärdsförslag kunde vara förknippade med. Gruppen kunde även föreslå ytterligare förenklingar. Med förenkling av stödhanteringen och minskad administrativ börda som motiv, valde regeringen att inte ta med vissa åtgärder, som ingått i den tidigare programperioden, i den strategiska planen. Det gällde exempelvis stöd till bredbandsutbyggnad och till kommersiell service. Andra förenklingar var exempelvis sammanslagning av vissa stöd och införande av ettåriga i stället för femåriga stödperioder. Ansökningar om stöd för perioden 2023–2027 kunde börja lämnas in i början av 2023.
Jordbruksverket har genomfört ett 30-tal utvärderingar och ett 10-tal uppföljningar av olika åtgärder som ingick i det tidigare landsbygdsprogrammet. Förutom att ta del av Jordbruksverkets utvärderingar och uppföljningar har regeringen löpande tagit del av samhällsekonomiska analyser från AgriFood Economics Centre som berört landsbygdsprogrammet. Även Jordbruksverket har uppgett att utvärderingarna och uppföljningarna använts i myndighetens arbete med att förbereda inför den nya programperioden. Inför programperioden 2023–2027 har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att genomföra utvärderingar. Regeringen räknar med att Jordbruksverkets utvärderingsverksamhet kommer att behöva utvecklas, på grund av ändrade krav på uppföljningen från EU.
Jordbruksverket har under 2019–2021 arbetat med att införa stöd och rutiner för att underlätta stödmyndigheternas handläggning av stödärenden och för att förkorta handläggningstiderna. Enligt Jordbruksverket har dessa insatser lett till minskad administrativ börda för stödmyndigheterna. Under 2021 prioriterades enligt Jordbruksverket förberedelserna inför den nya programperioden, vilket innebar att fokus inte låg på arbete med ytterligare förenklingar och effektiviseringar av stödhanteringen inom pågående programperiod.
Jordbruksverket har sedan 2018 fortsatt utveckla och färdigställa olika it-system för handläggning och kontroller av stödansökningar. It-systemen har blivit mer automatiserade, vilket enligt Jordbruksverket minskat handläggningstiderna. Statskontoret konstaterade i en utredning 2022 att länsstyrelsernas arbete med stödhanteringen inom landsbygdsprogrammet blivit mer enhetlig och mindre resurskrävande, i takt med att Jordbruksverket färdigställt it-systemen. Enligt Statskontoret bedömde länsstyrelserna att deras kostnader skulle börja minska från och med 2021.
Parallellt med arbetet att färdigställa it-systemen för programperioden 2014–2022 arbetade Jordbruksverket med att utveckla it-systemen inför den kommande programperioden. Jordbruksverket har uppdrag att bistå regeringen i förberedelserna inför programperioden 2023–2027. I uppdraget ska Jordbruksverket beakta frågan om effektivare administration, redovisa behov av utvecklingsarbete samt redovisa hur administrationen av EU-stöd kan göras mindre kostnadskrävande. Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts för att bland annat kvalitetssäkra it-systemen inför den nya programperioden.
Avslutande bedömning och kommentarer
Regeringen uppgav att Riksrevisionens rekommendationer varit vägledande under processen med att utforma den strategiska planen för 2023–2027. Även Jordbruksverket uppgav att myndigheten i sina underlag till regeringen beaktat Riksrevisionens rapport vad gäller förenklingar och minskad administrativ börda. Regeringen har i arbetet med den strategiska planen för 2023–2027 genomfört analyser av behovet av landsbygdsutveckling och infört förenklingar, såsom färre insatsområden och färre stödformer. Regeringen har även prioriterat förenklingar av stödhanteringen och minskning av den administrativ bördan. Detta bör sammantaget ha bidragit till att den strategiska planen för 2023–2027 är inriktad mot prioriterade områden och att möjligheten därmed ökar att kunna uppnå målen på dessa områden. Jordbruksverket har publicerat ett stort antal utvärderingar och uppföljningar av den tidigare programperioden 2014–2020. Dessa har enligt regeringen och Jordbruksverket utgjort underlag i utformningen av den strategiska planen för 2023–2027. Därmed bör det ha funnits ett tillräckligt underlag i form av utvärderingar och uppföljningar för att utforma ett förbättrat och mer effektivt genomförande av den strategiska planen för perioden 2023–2027.
Jordbruksverket införde under 2019–2021 stöd och rutiner, som bör ha bidragit till att underlätta och effektivisera stödmyndigheternas handläggning av stödärenden. Jordbruksverket fortsatte under 2019–2021 även att utveckla och färdigställa it-system för handläggning, vilket även det bör ha bidragit till att underlätta stödmyndigheternas handläggning. Färdigställandet av it-systemen förefaller ha lett till kostnadsminskningar främst i länsstyrelsernas handläggning under senare delen av den förlängda programperioden.