Uppföljning

Granskningen motiverades med att det skett förändringar i styrningen av både förvaltningsmyndigheter och de statliga bolagen samt att antalet affärsverk minskat över tid. Detta väckte frågan om vilka anpassningar i styrningen av affärsverken som hade gjorts i relation till deras särart samt utvecklingen som skett inom bolags- respektive myndighetsområdena. Revisionsfrågan var om regeringen hade anpassat sin styrning till affärsverksformen. Granskningens sammanfattande slutsats var att regeringen inte i tillräcklig utsträckning hade utvecklat och anpassat styrningen av affärsverken till verksamheten i dess nuvarande form och till dess framtida utmaningar. Granskningen fann att det saknades samlade riktlinjer för styrningen av affärsverken och kriterier för när affärsverksformen var en lämplig verksamhetsform. Därtill fann granskningen att de ekonomiska målen sällan setts över samt att dokumentationen vid myndighetsdialogerna var bristfällig.

Följande rekommendationer riktades till regeringen, som också var det enda granskningsobjektet:

• Regeringen bör låta se över regelverket för affärsverken för att säkerställa att det är relevant och aktuellt. Undantag och tillägg som är specifika för affärsverken bör tydligt motiveras och kan med fördel samlas i riktlinjer för regeringens styrning av statliga affärsverk.
• Regeringen bör, i likhet med de kriterier som finns för statligt ägda bolag, utarbeta generella kriterier för när affärsverksformen är en lämplig verksamhetsform.
• Regeringen bör utveckla och redovisa motiven till affärsverkens ekonomiska mål, säkerställa att målen är aktuella och återkommande se över dem. Riksrevisionen noterar i detta sammanhang att regeringen har aviserat en översyn av de ekonomiska målen för Svenska kraftnät.
• Regeringskansliet bör utveckla dokumentationen av myndighetsdialogerna mellan affärsverken och ansvarigt departement för att underlätta riksdagens kontroll och förbättra möjligheterna för de inblandade att nå en gemensam bild av diskussionens innehåll och resultat.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Regeringen framhöll i sin skrivelse till riksdagen att den inte delade granskningens sammanfattande slutsats att regeringen inte tillräckligt anpassat styrningen av affärsverken. I regeringens mening hade den anpassat styrningen av vart och ett av de tre affärsverken, men instämde i att det är viktigt att styrningen hela tiden utvecklas så att den är tidsenlig och effektiv.

Regeringen delade vissa slutsatser och rekommendationer helt eller delvis. Exempelvis instämde regeringen i att det saknades en samling av de undantag och tillägg som råder för affärsverken samt vilka kriterier som gäller för när affärsverk är en lämplig verksamhetsform. Regeringen avsåg emellertid inte att i särskild ordning vidta några åtgärder på dessa områden utan gjorde bedömningen att sådana åtgärder bäst vidtas vid behov i samband med förändringar av nuvarande regelverk. Vidare delade regeringen slutsatsen att de ekonomiska målen sällan förändrats. Samtidigt menade regeringen att det ligger i sakens natur att målen bör vara rimligt stabila över tid om inte verksamhet eller förutsättningar ändrats i väsentlig grad. Regeringen menade också att målen regelbundet ska ses över.

I andra slutsatser instämde regeringen inte. Det gällde Riksrevisionens slutsats att dokumentationen av styrningen inte var tillräcklig och att myndigheter numer har samma möjligheter som affärsverken att bedriva affärsverksamhet. Regeringen anförde att myndighetsdialogerna är en informell dialog mellan myndighet och regering och inte en del i regeringens styrning.

Finansutskottet hade i sitt utlåtande inga invändningar mot regeringens skrivelse. Utskottet lyfte däremot att granskningen belyste ett viktigt område och betonade att öppenhet är en viktig princip för regeringens styrning av affärsverken. Finansutskottet föreslog att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, vilket bifölls av riksdagen.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen var det enda granskningsobjektet och avsåg inte att vidta några åtgärder i särskild ordning med anledning av granskningens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. Däremot framhöll regeringen att motiveringar till och behov av undantag och tillägg som var särskilda för affärsverken kunde komma att ses över i anslutning till den ordinarie beredningsprocessen av nya eller förändrade regelverk. Detsamma gällde en eventuell samling av dessa undantag och tillägg.

Regeringen har initierat ett arbete med att se över och potentiellt förändra de ekonomiska målen som gäller för Svenska kraftnät. Hittills har arbetet inkluderat ett uppdrag till ESV att se över, analysera och vid behov lämna förslag på förändringar av de ekonomiska målen. I ESV:s uppdrag ingick också att se över huruvida affärsverksformen var den lämpligaste verksamhetsformen för Svenska kraftnät. I samband med detta fick Statskontoret i uppdrag att genomföra en myndighetsanalys av Svenska kraftnät. Uppdraget till ESV motiverades uttryckligen med granskningen, samt en tidigare granskning av Riksrevisionen – Förutsättningar för en säker kraftöverföring (RiR 2016:27). Samtidigt hade regeringen redan aviserat en översyn av de ekonomiska målen innan granskningens publicering. I uppdraget till Statskontoret nämndes inte granskningen.

ESV menade i rapporteringen av sitt uppdrag att de ekonomiska målen för Svenska kraftnät bör förändras och lämnade förslag på vilka förändringar de bedömde lämpliga. Därtill menade ESV att regeringen årligen bör se över de ekonomiska målen i samband med regleringsbrevet till Svenska kraftnät. ESV uttalade sig även om för- och nackdelar med affärsverksformen men gav inget förslag på förändring. ESV delade granskningens slutsatser rörande verksamhetsformen. Det kan i sammanhanget noteras att målindikatorerna varit desamma i regleringsbreven för Svenska kraftnät under perioden 2019 till 2022, men att målvärdena har ändrats.

Statskontoret drog en rad slutsatser gällande exempelvis interna mål, investeringsmöjligheter, uppföljning och kompetensförsörjning. Regeringen har med anledning av Statskontorets rapport gett två återrapporteringskrav till Svenska kraftnät, gällande inre effektivitet och internationella jämförelser samt tillägg till ett tidigare återrapporteringskrav gällande uppföljningen av investeringar.

Regeringen har inte tagit några liknande initiativ för de resterande två affärsverken. De ekonomiska målen har sedan granskningens publicering varit desamma fram till att regeringen inte ställt några ekonomiska mål eller krav på avkastning eller utdelning 2021–2022 med anledning av coronapandemin.

Riksdagen har lämnat ett tillkännagivande till regeringen om att se över verksamhets- och finansieringsformen för Sjöfartsverket. Granskningen omnämns inte i motivet till tillkännagivandet, men däremot i reservationen mot tillkännagivandet. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform och lämna förslag på en ändamålsenlig myndighetsorganisation och finansiering som möjliggör en effektiv styrning mot transportpolitiska och klimatpolitiska mål. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2023.

Regeringen har inte initierat några förändringar av regelverket kring styrningen av affärsverken. Regeringen har inte heller gjort någon sammanställning eller översyn av motiven till, och behoven av, undantag och tillägg i styrningen av affärsverken.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen har vidtagit en åtgärd som är i linje med granskningens slutsatser och rekommendationer, nämligen att se över de ekonomiska målen för Svenska kraftnät. En sådan översyn var dock aviserad av regeringen redan vid granskningens publicering. Översynen bereds fortfarande inom Regeringskansliet så det är inte möjligt att bedöma huruvida översynen lett till förbättringar. Några ytterligare åtgärder har regeringen inte vidtagit.

Riksrevisionens bedömning är därför att de problem och brister som noterades i granskningen kvarstår. ESV drog liknande slutsatser i en rapport om de ekonomiska målen för Svenska kraftnät från 2021, vilket indikerar att bristerna i styrningen kvarstår.

Det är något svårt att bedöma huruvida ytterligare åtgärder kan komma att ske. Översynen över verksamhets- och finansieringsformen för Sjöfartsverket kan leda till förändringar som är i linje med granskningen, men det är inte möjligt att bedöma om så sker i nuläget.