Uppföljning

Riksrevisionen granskade säkerhetsarbetet vid de statliga centralmuseerna och Riksantikvarieämbetets stöd till museernas säkerhetsarbete. Förvaltningen av museernas samlingar är central för att bevara kulturarvet, och utgör en kärnverksamhet för museerna. Under senare tid har det framkommit flera indikationer på säkerhetsrisker som behöver hanteras vid centralmuseerna. Om museerna inte kan garantera säkerheten för sina samlingar innebär det betydande risker för Sveriges kulturarv. Granskningen utgår från tre aspekter som ett museum behöver beakta för att kunna bevara sina samlingar: 1) spårbarhet (registrering och inventering av föremål), 2) stöld och skadegörelse (fysisk åverkan på samlingarna av personal eller besökare) samt 3) förstörelse och katastrof (till följd av exempelvis brister i lokaler, brand, naturkatastrofer, skadedjur m.m.).

Riksrevisionens samlade slutsats var att centralmuseerna bedriver ett säkerhetsarbete som inte i tillräcklig utsträckning garanterar en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna. Vidare bedömde Riksrevisionen att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att inom ramen för sitt museiuppdrag stödja museernas säkerhetsarbete. Granskningen visade att arbetet varierar i kvalitet mellan och inom centralmuseerna samt att flera brister som tidigare iakttagits fortfarande kvarstår.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer

Till centralmuseerna:

• Prioritera arbetet med att stärka spårbarheten i samlingarna.
• Se över rutinerna för tillträdesbegränsning.
• Skapa rutiner för att minimera insiderproblematik.
• Öka beredskapen för att kunna möta en förhöjd hotbild.
• Säkerställ tillgången till ändamålsenliga magasin.
• Om det följande inte redan pågår, påbörja ett arbete med att upprätta och implementera dels en restvärdes- och säkerhetsplan, dels en plan för att kunna bringa de mest värdefulla föremålen i säkerhet vid krig, krigsfara eller andra extraordinära förhållanden.

Till Riksantikvarieämbetet:

• Utarbeta råd för hur museer ska göra för att förebygga stöld och skadegörelse.
• Inled uppföljning av hur Riksantikvarieämbetets stöd och rekommendationer används av museisektorn. Börja även systematiskt följa vilka säkerhetsincidenter som sker på museerna. Ett sådant underlag skulle göra det möjligt att bedöma vilka ytterligare insatser som behöver göras för att stötta museerna i deras samlingsförvaltning.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Regeringen instämde i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser, och konstaterade att Riksrevisionen inte hade lämnat några rekommendationer till regeringen. Regeringen informerade om att den avsåg att ta upp de iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till enskilda myndigheter i myndighetsdialogerna för att säkerställa att myndigheterna vidtar lämpliga åtgärder. Vidare informerade regeringen att den även fortsatt kommer att följa hur säkerhetsarbetet i centralmuseernas samlingsförvaltning utvecklas. I och med skrivelsen ansåg regeringen att rapporten var slutbehandlad.

Kulturutskottet konstaterade i likhet med regeringen att granskningen och dess rekommendationer var ett värdefullt underlag dels för museerna i deras fortsatta arbete med att vidareutveckla en betryggande säkerhet för samlingarna, dels för Riksantikvarieämbetet i deras stöd till museerna. Riksdagen biföll utskottets förslag att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen har under den årliga dialogen med de statliga centralmuseerna tagit upp frågan om säkerhetsarbete i samlingsförvaltningen med anledning av Riksrevisionens rapport. I budgetpropositionen för 2022 tillfördes centralmuseerna 19 miljoner kronor för digitisering av kulturarvet i syfte att åstadkomma en säker och aktiv samlingsförvaltning. I regleringsbreven för budgetåret 2022 beslutade regeringen om ett återrapporteringskrav gällande informationssäkerhet för samtliga centralmuseer. Centralmuseerna ska bland annat redogöra för hur man har arbetat för att stärka sin informationssäkerhet och för hur de planerar för att möta framtida behov.

Riksantikvarieämbetet har på sin webbplats informerat om de råd och stöd som man har tagit fram i samverkan med museerna för att underlätta museernas samlingsförvaltning. Riksantikvarieämbetet har också informerat om bland annat att ett riskhanteringsverktyg för museer ska tas fram, och utbildningar genomföras. Därutöver har Riksantikvarieämbetet tagit fram ett riskanalysverktyg för museisamlingar och mallar för att upprätta katastrofplaner. Tillsammans med Centralmuseernas samarbetsråd har man även genomfört studiecirklar om katastrofplaner. Ett samarbete pågår mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Riksarkivet, Kungliga biblioteket, centralmuseerna, länsstyrelserna samt Riksantikvarieämbetet kring hur man ska kunna förebygga skador på samlingarna till följd av krig. Ett annat pågående samarbete är att tillsammans med Kammarkollegiet och Statens historiska museer ta fram en strategi och handbok för museisäkerhet. Dessutom har de magasin som tillhandahålls av Riksantikvarieämbetet – Svensk Museitjänst – vidtagit åtgärder för att stärka det inre och yttre skalskyddet.

Nio av tretton centralmuseer har svarat på en snabbenkät om vilka åtgärder museerna hittills har vidtagit med anledning av Riksrevisionens granskning. De har även svarat på om det finns planer på att vidta ytterligare åtgärder. Tre av centralmuseerna uppger att de har vidtagit flera åtgärder. Sex av dem har vidtagit några åtgärder. Åtgärderna i fråga har framför allt rört digitisering för att öka spårbarheten i samlingarna, arbete för att säkra ändamålsenliga magasin samt arbete med att upprätta planer för säkerhet, restvärdesräddning vid till exempel brand eller vattenskada samt för undanförsel av föremål i händelse av krig. Till viss del har några av centralmuseerna även vidtagit mindre åtgärder för att begränsa tillträdet till magasin samt för att hantera insiderrisker. Samtliga svarande centralmuseer har svarat att de planerar vidta ytterligare åtgärder i framtiden. Behovet är omfattande och mycket återstår.

Avslutande bedömning och kommentarer

Fem av centralmuseerna har på eget initiativ uppgett att de haft stor nytta av Riksrevisionens granskningsrapport. Regeringen, Riksantikvarieämbetet och samtliga svarande centralmuseer har vidtagit åtgärder i varierande omfattning med anledning av granskningen. Dessa åtgärder innebär att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer delvis har blivit omhändertagna, vilket bör ha förbättrat verksamheten. Det finns sannolikt anledning att förvänta sig ytterligare åtgärder som helt eller delvis kan ha bäring på granskningen, med tanke på att behovet av åtgärder nära nog är oändligt på flera av centralmuseerna, och att granskningen uppges ha varit till stor nytta för några av centralmuseerna. Alltså är många av de brister som granskningen visade ännu inte undanröjda. Riksrevisionens bedömning är att mycket arbete återstår för centralmuseerna att göra, exempelvis att registrera och inventera föremål, vidta åtgärder mot förstörelse till följd av klimatförändring etc.