Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Uppföljning

Sammanfattande bedömning

  • Iakttagelserna bedöms i allt väsentligt vara hanterade. Regeringen svarade riksdagen i skr. 2020/21:75 att Konkurrensverket (KKV) skulle återrapportera vidtagna åtgärder i myndighetens årsredovisning för år 2020. I KKV:s årsredovisning för 2020 beskriver myndigheten i ett separat kapitel (sid. 45–50) hur myndigheten ställt sig till samt tagit hand om rekommendationerna i Riksrevisionens rapport.
  • Rekommendationerna bedöms i allt väsentligt vara hanterade. Riksrevisionen bedömer att KKV sammantaget har agerat och vidtagit ändamålsenliga åtgärder utifrån rekommendationerna.
  • Den granskade verksamheten bedöms ha förbättrats.
  • Grundproblemet att KKV behöver göra skarpa prioriteringar finns så klart kvar även i dag. Däremot har KKV vidtagit åtgärder som bör ha minskat de problem som följer av grundproblemet.

Den sammanfattande bedömningen är att KKV i allt väsentligt har hanterat de iakttagelser och rekommendationer som gjordes och lämnades vid granskningen. Den enda rekommendation där KKV inte vidtagit någon direkt åtgärd är frågan om ändamålsenlig resursfördelning mellan konkurrens- respektive upphandlingstillsynen. KKV har dock genomfört vad rekommendationen efterlyste, dvs. en utvärdering av fördelningen av resurser mellan tillsynsområdena. På så sätt bedömer Riksrevisionen att även rekommendationen om fördelning av resurser hanterats tillfredsställande av KKV. Resurseffektiviteten hos KKV bör därför ha ökat sedan granskningen publicerades.

Granskningens bidrag till resultatet

Inför granskningen fanns det indikationer på ineffektivitet och att de prioriteringar som KKV gjorde inte var tillfredsställande. Det fanns även indikationer på att ärendehanteringen var ineffektiv. Genom granskningen har Riksrevisionen identifierat ett antal brister som rör hur KKV arbetar med ärendehantering. Detta gäller särskilt ärenden inom konkurrenstillsynen men även inom upphandlingstillsynen förelåg indikationer på ineffektivitet. KKV har efter rapporten arbetat med sin interna kontroll. Detta har även inkluderat en översyn av KKV:s prioriteringspolicy och tidsgränser för hur lång tid en handläggning av tillsynsärenden få ta. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att det har blivit en ökad effektivitet i KKV:s tillsynsarbete genom att den interna kontrollen nu är bättre och tydligare bidrar till en mer resurseffektiv ärendehantering.

Riksrevisionens granskning 2019

Riksrevisionen har granskat KKV:s tillsynsarbete. Motivet var att det är viktigt att KKV:s tillsynsarbete bedrivs resurseffektivt, särskilt avseende hur KKV gör sina prioriteringar.

Granskningen visade på brister som avser både KKV:s prioriteringspolicy och KKV:s interna kontroll. Sammantaget bedömde Riksrevisionen att KKV:s resursutnyttjande kunde förbättras. För att KKV skulle använda sina resurser resurseffektivt krävdes en översyn av tillsynsprocesserna, inklusive tillämpningen av myndighetens prioriteringspolicy. Riksrevisionen rekommenderade KKV att förbättra den interna kontrollen i myndighetens tillsynsverksamhet, formalisera återkopplingen till myndighetens prioriteringspolicy från tillsynsarbetet samt utvärdera om fördelningen av resurser mellan konkurrens- och upphandlingstillsyn var ändamålsenlig givet myndighetens uppdrag och tillförda resurser. Riksrevisionen bedömde även att Regeringskansliet borde följa upp hur förvaltningsanslaget fördelas internt och ställa tydligare krav på utvärdering av KKV:s tillsyn. Detta var dock inte en formell rekommendation i granskningen.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i augusti 2018 till och med oktober 2023, då uppföljningen påbörjades. För uppföljningen har Riksrevisionen tagit kontakt med KKV, och därutöver hämtat in material i form av årsredovisningar, verksamhetsplan samt beskrivning av KKV:s arbete med rapporten inklusive KKV:s kontakt med regeringen. Dessutom har Riksrevisionen gått igenom dokument från riksdagen och regeringen.

Riksdagens tillkännagivande med anledning av rapporten är hanterat av regeringen

Regeringen inkom med skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport (skr. 2019/20:76). Enligt skrivelsen avsåg regeringen att följa upp hur Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer omhändertas av KKV bland annat i samband med den årliga myndighetsdialogen. Riksdagen var inte tillfreds med regeringens svar. Därför föreslog näringsutskottet ett tillkännagivande (betänkande 2019/20:NU17), vilket bifölls av riksdagen (rskr. 2019/20:288). Regeringen har därefter återkommit till riksdagen i två separata skrivelser för åtgärder vidtagna under 2020 respektive 2021 (skr. 2020/21:75 samt skr. 2021/22:75).

Enligt regeringens skrivelse för 2020 har riksdagens tillkännagivande behandlats i samband med myndighetsdialog med KKV den 19 maj 2020. Vid denna berördes iakttagelser och rekommendationer i Riksrevisionens rapport. Regeringen beslutade den 8 oktober 2020 om en ändring av KKV:s regleringsbrev för 2020 enligt vilket KKV ska återrapportera vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att en väl fungerande tillsyn, utifrån Riksrevisionens rekommendationer, ska uppnås. En samlad redogörelse för dessa åtgärder förväntades lämnas i KKV:s årsredovisning i början av 2021.

I skr. 2021/22:75 följde regeringen upp åtgärder vidtagna av KKV. Regeringen framförde att enligt bedömning i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.1) har KKV vidtagit tillräckliga åtgärder som ett resultat av Riksrevisionens granskning. KKV:s åtgärder avsåg bland annat en tydligare ansvarsfördelning mellan enheter och en mer enhetlig dokumentation av utredningsprocessen, åtgärder som regeringen bedömer har skapat förutsättningar för en mer effektiv tillsynsverksamhet. Regeringen betraktade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är i allt väsentligt omhändertagna

Granskningen har huvudsakligen varit inriktad på KKV:s interna kontroll inom tillsynsarbetet. Det som talar för att granskningen har haft en positiv effekt är att granskningsrapporten resulterade i ett tillkännagivande vilket har pressat regeringen att säkerställa att KKV arbetat med de iakttagelser och rekommendationer som lämnades i rapporten. Detta har även granskats genom att det rapporterats i KKV:s årsredovisning. Samtidigt är det svårt att bedöma hur en intern kontroll förändrats i praktiken vid en mer översiktlig uppföljning samt då KKV till viss del fortsatt arbeta på motsvarande sätt som tidigare vad gäller fördelning av resurser mellan myndighetens tillsynsområden.

Förbättringar har skett av den interna kontrollen i myndighetens tillsynsverksamhet

Rekommendationen att förbättra KKV:s interna kontroll är helt omhändertagen. Den översyn som KKV gjort bedöms vara rimlig utifrån iakttagelser och rekommendation och granskningen bedöms ha haft en positiv effekt på KKV:s interna kontroll.

Förbättrad återkoppling till prioriteringspolicyn från tillsynsarbetet

Rekommendationen att formalisera återkopplingen till KKV:s prioriteringspolicy är delvis omhändertagen. Det har skett en förnyad översyn av KKV:s prioriteringspolicy. Detta har resulterat i att prioriteringspolicyn har tydliggjorts. Den formella återkopplingen från tillsynsarbetet och prioriteringspolicyn kan dock fortfarande utvecklas. Enligt KKV kommer en löpande översyn av prioriteringspolicyn att ske även framgent. Granskningen bedöms i denna del ha haft en viss positiv effekt på KKV:s tillsynsarbete.

Konkurrensverket har utvärderat sin fördelning av resurser mellan konkurrens- respektive upphandlingstillsynen

Rekommendationen att utvärdera fördelningen av resurser mellan KKV:s tillsynsområden är helt omhändertagen såtillvida att KKV har övervägt en annan fördelning mellan de två tillsynsområdena samt analyserat rimligheten i nuvarande fördelning. KKV landar dock i sin analys i att det finns en logik i nuvarande fördelning samt att den går att motivera kopplat till hur den historiska finansieringen av tillsynsområdena sett ut. Någon ändring i fördelning anser KKV därför inte är motiverad i dagsläget. Granskningen bedöms ha haft en positiv effekt på KKV:s interna kontroll såtillvida att KKV har gjort en analys av resursfördelningen mellan de olika tillsynsområdena.