Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• De iakttagelser som Riksrevisionen gjorde 2019 har i stor utsträckning hanterats, av regeringen såväl som de granskade myndigheterna. Regeringen har förtydligat ansvarsfördelningen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) och har vidtagit åtgärder för att skapa rättsliga förutsättningar för den fortsatta hanteringen av jodtabletter. MSB har stärkt sin tillsyn av länsstyrelserna, men det finns indikationer på att denna kan behöva förbättras ytterligare. SSM har utökat sin tillsyn av tillståndshavarna avseende fysiskt skydd och informationssäkerhet, dock inte avseende personalsäkerhet. Samarbetet mellan MSB och SSM inom ramen för kärnenergiberedskapen uppges ha blivit bättre, och länsstyrelserna har vidtagit åtgärder för att skapa större uthållighet vid hanteringen av en kärnteknisk olycka på längre sikt. Riksrevisionen bedömer att staten är bättre förberedd för att sanera efter en kärnteknisk olycka, men att arbete kvarstår för att hanteringen ska kunna ske samordnat och effektivt.
• De granskade aktörerna har agerat i linje med rekommendationerna i rapporten, som alla omhändertagits i olika utsträckning.
• Riksrevisionen bedömer att den granskade verksamheten har förbättrats sedan granskningen genomfördes, och att förbättringarna i stor utsträckning följer iakttagelserna och rekommendationerna i rapporten.
• Även om arbetet med sanering har utvecklats positivt sedan granskningen genomfördes återstår arbete innan Riksrevisionens rekommendation om saneringsövningar omhändertagits fullt ut, och även om regeringen fattat beslut om att en saneringsstrategi ska tas fram återstår också detta arbete. Det kvarstår även otydligheter i hanteringen av jodtabletter, något som regeringens uppdrag till Socialstyrelsen syftar till att lösa.

Riksrevisionen bedömer att statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor har utvecklats positivt sedan granskningen genomfördes, och att granskningen bidragit till detta. Riksrevisionen konstaterar utifrån svaren från de granskade aktörerna att granskningen har lett till att åtgärder vidtagits för att omhänderta samtliga rekommendationer som lämnades i rapporten. En nationell saneringsstrategi återstår att tas fram, men beslut har fattats om detta. När det gäller rekommendationen att samöva sanering efter en kärnteknisk olycka har flera initiativ tagits, även om det ännu inte finns någon överenskommelse om hur sanering ska samövas regelbundet. En nationell saneringsstrategi kommer sannolikt att vara en viktig grund att stå på i framtida övningsverksamhet. Det finns fortfarande inte tillräckliga rättsliga förutsättningar för hanteringen av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen, och även om regeringen gett ett utredningsuppdrag till Socialstyrelsen i denna fråga återstår arbete innan den är löst.

Granskningens bidrag till resultatet

De granskade aktörerna uppger att de har haft nytta av Riksrevisionens granskning. Det uttrycks som positivt att problem och brister i den svenska kärnenergiberedskapen uppmärksammats, och att granskningen gett incitament för att förbättra samarbetet mellan MSB och SSM.

Riksrevisionen bedömer att granskningen har fått ett stort genomslag i den granskade verksamheten. Samtliga rekommendationer har omhändertagits, helt eller delvis, och de granskade aktörerna uppger att arbetet fortsätter i linje med rekommendationerna i rapporten. Därutöver har flera iakttagelser i rapporten som inte har lett till några rekommendationer hanterats. En övergripande slutsats av uppföljningen är att Riksrevisionens granskning lett till ett ökat fokus på förberedelser för att kunna genomföra sanering efter kärntekniska olyckor. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att dessa åtgärder har lett till att staten är bättre rustad för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor i dag jämfört med när granskningen genomfördes. Samtidigt uppger länsstyrelserna i kärnkraftslänen att arbetet inom ramen för kärnenergiberedskapen, i linje med Riksrevisionens rekommendationer, behöver fortsätta att utvecklas.

Riksrevisionens granskning 2019

Riksrevisionen granskade om regeringens och ansvariga myndigheters arbete med säkerheten i anslutning till kärnteknisk verksamhet skedde på ett tillfredsställande sätt. Granskningen avsåg såväl arbetet med att säkerställa att kärntekniska olyckor inte inträffar som beredskapen för att hantera sådana händelser om de ändå skulle inträffa, både i ett akut skede och i ett långsiktigt och återställande arbete. Regeringen, MSB, SSM och länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Hallands och Västmanlands län granskades. De fyra länsstyrelserna granskades eftersom det finns kärntekniska anläggningar i dessa län.

Granskningen genomfördes mot bakgrund av att det fanns återkommande indikationer på brister i Sveriges beredskap för att hantera en kärnteknisk olycka, och brister i delar av det förebyggande arbetet. Samtidigt hade det förändrade omvärldsläget under senare år lett till att skyddet av kritisk infrastruktur hade ökat i betydelse.

Granskningen visade att säkerhetsarbetet till stora delar bedrevs på ett ändamålsenligt sätt. Inte desto mindre fanns det väsentliga delar av arbetet som inte kunde bedömas som tillfredsställande när det gällde såväl det förebyggande arbetet som den långsiktiga hanteringen av en kärnteknisk olycka.

• Riksrevisionen bedömde beträffande det förebyggande arbetet att SSM:s tillsyn av de kärntekniska anläggningarna var bristfällig när det gällde fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet, och att statens resurser för att ingripa vid antagonistiska angrepp varierade.
• När det gällde att utveckla och förbättra beredskapen för att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka försämrades möjligheterna till detta av att samarbetet mellan MSB, SSM och länsstyrelserna i kärnkraftslänen inte fungerade väl, samt av att MSB:s tillsyn av länsstyrelserna skedde sällan och tillförde lite till länsstyrelsernas verksamhet.
• Riksrevisionen bedömde att såväl regeringen som de granskade myndigheterna i den akuta fasen i hanteringen av en kärnteknisk olycka hade en i stora delar god beredskap för att aktivera och bemanna sina krisorganisationer, och att de i stor utsträckning hade rutiner och arbetssätt samt praktiska förutsättningar för att lösa sina uppgifter.
• Problem med uthålligheten kunde visserligen uppstå hos flera av de granskade myndigheterna, men det var samtidigt svårt att med en rimlig resurstilldelning ha en uthållighet över längre tid för en så extrem händelse som en kärnteknisk olycka.
• När det gällde den långsiktiga hanteringen av en kärnteknisk olycka fanns ett flertal allvarliga brister i fråga om sanering, något som Riksrevisionen hade konstaterat i en granskning redan 2007.

Riksrevisionens samlade bedömning var att statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor inte kunde bedömas som helt tillfredsställande. Detta innebar att det kunde bli svårt att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö i Sverige ett tillfredsställande och likvärdigt skydd om en kärnteknisk olycka trots allt skulle inträffa, och att det även kunde bli svårt att värna samhällets funktionalitet.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer:

Till regeringen

• Klargör ansvarsfördelningen mellan MSB och SSM när det gäller att samordna beredskapsåtgärder. Det bör lämpligen ske genom ändring i myndighetsinstruktion.
• Ge MSB i uppdrag att i samverkan med övriga berörda aktörer utarbeta en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka.
• Säkerställ att det finns rättsliga förutsättningar för fortsatt hantering av jodtabletter.

Till MSB

• Stärk tillsynen över länsstyrelserna och förstärk återkopplingen.

Till SSM

• Öka tillsynen av fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet.

Till MSB, SSM samt länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län

• Samöva sanering regelbundet inom ramen för befintlig övningsverksamhet inom kärnenergiberedskapen.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i oktober 2018 till och med december 2023, då de granskades svar på Riksrevisionens uppföljande frågor inkom till Riksrevisionen. Utöver regeringens skrivelse till riksdagen och försvarsutskottets betänkande med avseende på granskningsrapporten baseras uppföljningen på svaren på skriftliga frågor som skickades till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet), MSB, SSM och länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Hallands och Västmanlands län.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

Regeringen avsåg att se över förordningarna med instruktion för MSB och SSM för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen bedömde i likhet med Riksrevisionen att det kunde behövas en mer utvecklad strategi för sanering, som kan utgöra ett stöd för aktörerna på en strategisk nivå, och övervägde att ge MSB i uppdrag att i samverkan med övriga berörda aktörer utarbeta en nationell strategi för sanering. För att säkerställa att det finns rättsliga förutsättningar för myndigheternas fortsatta hantering av jodtabletter hade regeringen gett Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap i uppdrag, genom tilläggsdirektiv, att analysera rättsläget för hantering av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen.

Försvarsutskottet välkomnade att regeringen avsåg att se över förordningarna med instruktion för MSB och SSM, och instämde i regeringens bedömning att en viktig del av den långsiktiga hanteringen av en kärnteknisk olycka var sanering av mark, vatten och egendom. Utskottet avvaktade regeringens övervägande om att ge MSB i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer utveckla en nationell strategi för sanering. Utskottet ansåg att det inte fanns skäl för utskottet att föreslå ytterligare åtgärder i fråga om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor, och såg inte skäl att vidta några åtgärder.

Rekommendationer och iakttagelser har i stor utsträckning omhändertagits

Ansvarsfördelningen mellan MSB och SSM har förtydligats

Regeringskansliet uppger att rekommendationen har omhändertagits genom att SSM:s instruktion ändrats i syfte att klargöra ansvarsfördelningen mellan SSM och MSB avseende samordning av beredskapsåtgärder för radiologiska nödsituationer, och att ändringarna förtydligar SSM:s ansvarsområde. Ändringarna, som trädde i kraft den 31 maj 2022, innebär att det i SSM:s instruktion inte längre står att myndigheten ska samordna de beredskapsåtgärder som krävs inom den nationella strålskyddsberedskapen för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. I stället ska SSM inom den nationella strålskyddsberedskapen vara pådrivande och vidta åtgärder för att förebygga, identifiera och detektera radiologiska nödsituationer som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön.

Riksrevisionen bedömer att regeringen har omhändertagit rekommendationen, och att instruktionsändringen innebär en tydligare ansvarsfördelning mellan MSB och SSM.

Regeringen har gett MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka

Sedan Riksrevisionens granskning har MSB publicerat vägledningar för sanering på sin hemsida, och länsstyrelserna uppger att de beaktar dessa när de reviderar sina saneringsplaner. Det finns dock fortfarande ingen nationell saneringsstrategi, något som länsstyrelserna påtalat i sina svar till Riksrevisionen.

Regeringen fattade den 21 december 2023 beslut om ett uppdrag till MSB om att utarbeta en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. MSB ska genomföra uppdraget i samverkan med andra aktörer som arbetar med joniserande strålning och strålskydd såsom SSM, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens veterinärmedicinska anstalt och berörda länsstyrelser och kommuner. MSB ska senast den 31 januari 2025 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Riksrevisionen konstaterar att regeringen genom beslutet har omhändertagit rekommendationen. En strategi för sanering kan utgöra en viktig grund för det fortsatta arbetet, såväl för att stärka kärnenergiberedskapen som vid hanteringen av en kärnteknisk olycka. Arbetet med att ta fram en strategi återstår, och för att en strategi ska få effekt är det samtidigt viktigt att den implementeras i beredskapsplaner och övas. Detta är något som fortsatt behöver omhändertas.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att säkerställa rättsliga förutsättningar för fortsatt hantering av jodtabletter

Som beskrivits ovan omhändertog regeringen rekommendationen genom att 2019 ge Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap i uppdrag att analysera rättsläget för hanteringen av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen. I linje med vad utredningen och sedermera regeringen föreslog infördes 2023 en ny bestämmelse om vidareutdelning av jodtabletter i lagen (2009:366) om handel med läkemedel (1 kap. 6 §). Ändringen innebär enligt länsstyrelserna i kärnkraftslänen att den som har tagit emot jodtabletter, exempelvis företag och skolor, får möjlighet att dela ut dessa enligt en länsstyrelses beslut. Det saknas dock några andra rättsliga förutsättningar för att länsstyrelserna rättssäkert ska kunna hantera jodtabletter, något som även Länsstyrelsen i Västmanlands län uppger i sitt svar på Riksrevisionens frågor. Länsstyrelserna i kärnkraftslänen har därför tagit fram en gemensam skrivelse till Regeringskansliet, som består av frågor om hur regeringen ställer sig till de förslag om upphandling, lagerhållning och distribution som förs fram i ett av den ovan nämnda utredningens delbetänkanden. Skrivelsen, som beretts av respektive landshövding, skickades in i december 2023 av Länsstyrelsen i Uppsala län, som uppger att SSM och Socialstyrelsen har fått ta del av skrivelsen och står bakom denna, samt att MSB informerats.

Regeringskansliet uppger att Riksrevisionens rekommendation med avseende på jodtabletter omhändertagits genom att Socialstyrelsen i sitt regleringsbrev 2024 kommer att få ett uppdrag om upphandling, lagerhållning och utdelning av jodtabletter. Socialstyrelsen ska, i samverkan med SSM, skyndsamt utreda förutsättningarna för en eventuell överföring till Socialstyrelsen av ansvaret för att administrera upphandling och nationell lagerhållning samt bistå i utdelningen av kaliumjodtabletter inom kärnenergiberedskapen. Utredningen ska omfatta kostnader och finansiella förutsättningar samt andra frågor som behöver hanteras i samband med en eventuell övergång. Socialstyrelsen ska lämna en redovisning i fråga om kostnader och finansiering samt övriga förutsättningar till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 mars 2024.

Riksrevisionen bedömer att rekommendationen ännu inte omhändertagits fullt ut, men att regeringen genom uppdragen till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap, som utmynnade i lagändring, och uppdragen till Socialstyrelsen, tagit viktiga steg för att säkerställa rättsliga förutsättningar för hanteringen av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen.

MSB har stärkt tillsynen över länsstyrelserna, men arbetet kan behöva utvecklas ytterligare

MSB uppger att myndigheten har utökat sin tillsyn och genomför sin tillsyn på ett nytt och strukturerat sätt. MSB har en beslutad tillsynsplan som delas med länsstyrelserna och som sträcker sig över tre års tid för de län som inte är kärnkraftslän. Länsstyrelserna i dessa län kontrolleras genom tillsyn minst en gång under denna period. Besöken genomförs tätare om resultatet av tillsynen visar på ett sådant behov. Länsstyrelser i kärnkraftslänen kontrollerar MSB genom tillsyn vartannat år och följer upp året efter. MSB uppger att förmågan i de olika länen har utvecklats betydligt även om förmågan skiljer sig åt mellan länen.

Länsstyrelserna uppger att rekommendationen inneburit att tillsynsverksamheten utvecklats, men beskriver denna i varierande positiva ordalag. Länsstyrelsen i Västmanlands län uppger att Riksrevisionens rekommendation har lett till att dialogen med MSB har ökat och i dag bedöms som mycket bra och värdefull, och att den lett till förslag på åtgärder och verksamhetsinriktning. Länsstyrelsen i Hallands län är positiv till att tillsynen har förbättrats efter Riksrevisionens granskning, och upplever att tillsynen i dag är mer strukturerad samtidigt som både dialog och synpunkter är konstruktiva. Länsstyrelsen i Uppsala län uttrycker sig i liknande ordalag, samtidigt som den i likhet med Länsstyrelsen i Kalmar län anser att tillsynen behöver utvecklas innehållsmässigt för att ge länsstyrelserna tillräckligt stöd för att utveckla länens kärnenergiberedskap. Länsstyrelsen i Kalmar uppger att vissa frågor inte lyfts i tillräcklig utsträckning inom ramen för MSB:s tillsyn.

Riksrevisionen bedömer att MSB har stärkt tillsynen över länsstyrelserna och förstärkt återkopplingen efter denna. Samtidigt finns det indikationer på att arbetet behöver stärkas ytterligare.

SSM har ökat tillsynen av fysiskt skydd och informationssäkerhet

SSM uppger att myndigheten sedan Riksrevisionens granskning har ökat tillsynen inom fysiskt skydd och informationssäkerhet. Åren 2020 och 2021 påverkades dock tillsynen negativt av pandemin då fysiska besök försvårades och omfattades av ett antal restriktioner för att undvika att få in smitta på de kärntekniska anläggningarna. År 2020 genomförde SSM fem inspektioner och sju verksamhetsbevakningar vid kärnkraftverken, vilket enligt SSM var en väsentligt ökad omfattning jämfört med föregående tre år. Motsvarande antal 2021 var fem verksamhetsbevakningar och tre inspektioner. År 2022 hade pandemirestriktionerna lättat; däremot påverkades inspektionsverksamheten av kriget i Ukraina då inspektörer involverades i SSM:s aktiverade krisorganisation. Inom området fysiskt skydd och informationssäkerhet genomförde SSM det året fem verksamhetsbevakningar och tre inspektioner vid kärnkraftverken. Rekommendationen har enligt SSM omhändertagits genom att vakanser har fyllts samt genom omorganisation. En särskild avdelning för beredskap och tillståndsprövning inrättades för ungefär två år sedan, och under våren 2024 planerar SSM att inrätta en enhet för skydd och säkerhet med ett särskilt ansvar för tillsyn inom säkerhetsskyddsområdet.

Riksrevisionen konstaterar att tillsynen av säkerhetsskyddet vid kärnkraftverken totalt sett har ökat sedan granskningen genomfördes, men att SSM:s svar inte nämner tillsyn inom personalsäkerhet. Myndigheten genomför också organisatoriska förändringar för att säkerställa en väl fungerande tillsyn, och sammantaget bedömer Riksrevisionen att SSM i stor utsträckning har omhändertagit rekommendationen. Övningsverksamheten avseende sanering har utvecklats, men arbetet behöver utvecklas vidare.

Alla länsstyrelser i de tre kärnkraftslänen uppger att de delvis har omhändertagit rekommendationen. En seminarieövning genomfördes 2019 inom ramen för kärnkraftsövningen Havsörn 19 som genomfördes i regi av Länsstyrelsen i Uppsala län, med fokus på förståelse för långsiktiga konsekvenser av ett radioaktivt nedfall samt roller och ansvar. I kärnkraftsövningen Falken 21, som arrangerades av Länsstyrelsen i Hallands län 2021, ingick en saneringsövning. Ett 30-tal aktörer på nationell, regional och lokal nivå i olika delar av landet deltog, däribland länsstyrelserna i Uppsala och Kalmar län, liksom i stödlänen Skåne och Västerbotten samt närliggande län. Ambitionen med övningen var att fortsätta att utveckla området utifrån resultatet från Länsstyrelsen i Uppsala län. Planeringen gjordes i nära samverkan med MSB. SSM deltog som experter vid olika delmoment. Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att kunskapsnivån har höjts avseende sanering inom samhällsviktiga funktioner (primärproduktion och dricksvatten) till följd av övningen. Det finns förslag på hur underlaget från saneringsövningen kan användas vid kommande kärnkraftsövningar.

Länsstyrelsen i Uppsala län genomförde 2023 en fältövning med huvudfokus på strålningsmätning. Syftet med övningen var att utveckla förmågan att genomföra strålningsmätning och den samlade förmågan att omhänderta konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Resultatet från övningen omhändertas och används i planeringen för en saneringsövning med regionalt fokus där bland andra MSB stöttar med kompetens ur Nationella expertrådet för sanering av radioaktiva ämnen (NESA). Under 2023 medverkade länsstyrelsen även i en övning med fokus på livsmedels- och dricksvattenförsörjning vid radioaktivt nedfall som anordnades av Livsmedelsverket.

Under hösten 2022 genomförde Länsstyrelsen i Hallands län en fältövning med huvudfokus på strålningsmätning. Syftet med övningen var att utveckla beredskapsplaneringen och den samlade förmågan att omhänderta konsekvenserna av en kärnteknisk olycka, samt att utveckla förmågan att genomföra strålningsmätning och planera för skyddsåtgärder och sanering efter ett radioaktivt utsläpp. SSM deltog som ett stöd till länsstyrelsens stab under övningen.

MSB uppger att ansvaret för övningsverksamhet inom kärnenergiberedskap faller på den aktör som har ansvar enligt lag och förordning, och att det således är länsstyrelserna som ansvarar för att öva sina organisationer utifrån sina planverk. Däremot har MSB inom ramen för sitt tillsynsansvar påtalat att länsstyrelserna behöver genomföra saneringsövningar, och att detta behöver vara en del av den utbildning och övningsplanering som länsstyrelserna ska ta fram. MSB har även lämnat stöd såväl i vägledning som i framtagandet och genomförandet av ett flertal saneringsövningar. MSB uppger vidare att Länsstyrelsen i Östergötlands län har övat sin organisation för sanering, och att flera länsstyrelser arbetar med sina planer och att även de tids nog kommer att behöva öva.

I mars 2024 planerar centrala myndigheter och länsstyrelser att delta i den internationella övningen INEX-6, som denna gång genomförs på temat sanering. Fokus för övningen är planering inför och förberedelser för långsiktig återställning efter en kärnteknisk olycka. SSM är kontaktpunkt för övningen.

SSM har inte deltagit som övande i några saneringsövningar, eftersom SSM inte har någon operativ uppgift kopplat till saneringar. Däremot deltar SSM aktivt i NESA där sanering behandlas samt övar det beslutsstöd som SSM delger räddningstjänsten som underlag för beslut om skyddsåtgärder, där sanering ingår.

Riksrevisionen bedömer att övningsverksamheten med avseende på sanering har ökat till följd av granskningen, och att fokus på saneringen efter en kärnteknisk olycka överlag har ökat. De myndigheter som berörs av rekommendationen har dock ännu ingen gemensam överenskommelse om hur sanering ska övas regelbundet, och det finns inte heller någon nationell inriktning för saneringsövningar. Därmed är rekommendationen ännu inte omhändertagen fullt ut.

Samverkan mellan MSB och SSM har stärkts, och samverkansforum har utvecklats

Riksrevisionen konstaterade i granskningsrapporten att MSB:s och SSM:s stöd till länsstyrelserna hämmades av brister i samverkan mellan myndigheterna. Därutöver uppgav länsstyrelserna att MSB:s ordförandeskap för och interna samordning mellan olika samverkansforum var otillfredsställande.

MSB uppger att samverkan mellan berörda aktörer har intensifierats och utvecklats mycket positivt, och att Riksrevisionens granskning har varit en av flera hävstänger i denna utveckling. Samverkan mellan aktörerna har formaliserats ytterligare inom formen av chefsgrupp och beredningsgrupp. I samverkan deltar MSB, SSM, länsstyrelserna i kärnkraftslänen (Uppsala, Kalmar och Halland) och i stödlänen Skåne och Västerbotten. MSB uppger vidare att samverkan kommer att utvecklas ytterligare inom ramen för beredskapssektorerna och i uppbyggnaden av det civila försvaret. Det myndighetsgemensamma arbetet med införande av förändrade beredskapszoner uppges vidare ha drivit beredskapsarbetet framåt i såväl kärnkraftslän som planeringszonslän och stödlän. MSB uppger vidare att Riksrevisionens granskning har använts som ett viktigt underlag för prioriteringar och planeringsarbete, samt resulterat i att en vägledning om sanering tagits fram.

SSM uppger att granskningsrapporten varit ett incitament att förbättra samverkan och samarbete med MSB, som fungerar mycket bättre i dag.

Riksrevisionen bedömer att MSB och SSM har vidtagit åtgärder för att effektivisera samarbetet inom kärnenergiberedskapen, och att Riksrevisionens iakttagelser omhändertagits.

Arbete har genomförts för att öka uthålligheten på längre sikt vid hantering av en kärnteknisk olycka

Riksrevisionen bedömde i granskningsrapporten att de granskade myndigheterna hade beredskapsorganisationer som var väl dimensionerade för akut hantering av en kärnteknisk olycka, men att problem med uthållighet kunde uppstå på längre sikt.

Länsstyrelserna uppger att de vidtagit åtgärder för att öka uthålligheten i krisledningsorganisationen sedan granskningen genomfördes. Beslutet om förändrade beredskapszoner enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor har genererat en förbättrad gemensam beredskapsplanering rörande kärntekniska olyckor, och fler aktörer är i dag involverade i planeringen. Samverkan med både planeringszonslänen och kärnkraftslänen bidrar till ökad förmåga att stödja varandra vid en eventuell kärnteknisk olycka. Därutöver har erfarenheter från hanteringen av covid-19-pandemin tydliggjort att det är möjligt att skapa uthållighet i länsstyrelsernas krisberedskapsorganisation, och under pandemin fanns också ett nationellt samarbete mellan alla 21 länsstyrelser genom ett nationellt samordningskansli. Länsstyrelserna i kärnkraftslänen planerar att under 2024 påbörja en gemensam förstärkningsplan för att ytterligare stärka förmåga och uthållighet vid en kärnteknisk olycka.

Riksrevisionen bedömer att iakttagelsen om uthållighet i myndigheternas beredskapsorganisationer omhändertagits.

Andra åtgärder har vidtagits för att stärka kärnenergiberedskapen

Införandet av de förändrade beredskapszonerna uppges ha ökat länsstyrelsernas förmåga att hantera kärntekniska olyckor. Länsstyrelserna i kärnkraftslänen uppger att stora delar av deras planverk har reviderats, och att de har genomfört ett omfattande utvecklingsarbete tillsammans med andra aktörer. Genom detta arbete har flera utvecklingsområden identifierats, bland annat när det gäller sanering, vilket hanteras löpande i länsstyrelsernas planeringsarbete. Länsstyrelsen i Västmanland ingår sedan 2022 i Forsmarks planeringszon och har tilldelats ett årligt anslag om cirka 700 000 kronor för att arbeta med kärnteknisk beredskap. Utökade medel och ett ökat ansvar uppges ha ökat möjligheterna för länsstyrelsen att skapa beredskap för och hantera en kärnteknisk olycka, och länsstyrelsen har vidtagit flera åtgärder i detta syfte.

Länsstyrelserna i kärnkraftslänen uppger att fokus på sanering har ökat efter Riksrevisionens granskning. Ett exempel på detta är en resa till Japan som NESA anordnade 2023, och som bland annat personal från länsstyrelserna i kärnkraftslänen deltog i. Syftet med resan, som var planerad att genomföras 2021 men på grund av covid-19-pandemin fick skjutas upp, var att öka kunskapen om sanering och återhämtning genom att på plats studera de åtgärder som Japan har genomfört efter olyckan i Fukushima 2011, samt att omsätta de japanska erfarenheterna till svenska förhållanden. Målet med resan var att länsstyrelserna och kommunerna får en ökad förmåga att sanera radioaktiva ämnen efter en kärnkraftsolycka eller insats med kärnvapen. Genom resan skulle också NESA öka sin förmåga att stödja länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att resan gav en stor mängd erfarenheter och lärdomar om sanering efter en komplex och omfattande kärnteknisk olycka, exempelvis hur länsstyrelsens organisation för sanering bör se ut, samt att beslut om saneringsåtgärder behöver förankras lokalt och att effekterna av sanering behöver förstås ur ett jämställdhetsperspektiv och utifrån marginaliserade gruppers behov.

Länsstyrelsen i Hallands län uppger att den i samverkan med MSB och SSM reviderat sin saneringsplan med avseende på tidpunkten för när sanering ska inledas efter en kärnteknisk olycka, med anledning av att Riksrevisionen konstaterat att det fanns olika uppfattning om huruvida sanering ska inledas samtidigt som räddningstjänstsarbete pågår. Länsstyrelsen har vidare påbörjat ett arbete med att ta fram en operativ saneringsplan som ska utgöra ett stöd för saneringsledaren i såväl uppstartarbetet som det löpande arbetet med sanering.

Länsstyrelserna i kärnkraftslänen uppger att bristerna som påvisades i granskningsrapporten inte har kunnat hanteras helt sedan den publicerades, men att arbete pågår inom flera områden som uppmärksammades. Det handlar om utveckling av planverk, saneringsövningar, stöd mellan länsstyrelserna i kärnkraftslänen och samverkan med SSM avseende tillstånd för sanering.

Övriga iakttagelser

Riksrevisionen gjorde även iakttagelser om brister kopplade till kommunikation med allmänhet vid en kärnteknisk olycka, rutiner för att kvalitetssäkra innehållet i den information som ska skickas till Internationella atomenergiorganet (IAEA), Polismyndighetens resurser för att kunna ingripa vid antagonistiska händelser riktade mot kärnkraftverk, stödlänens roll och funktion samt Regeringskansliets infrastruktur för krishantering. Riksrevisionen har inte någon information om hur situationen ser ut i dag med avseende på dessa iakttagelser, och kan därför inte avgöra om någon utveckling skett på dessa områden sedan granskningen genomfördes.