Uppföljning
Riksrevisionen granskade om inrättandet av regionala exportcentrum genomförts på ett sätt som överensstämde med åtgärdens syfte och mål, och om det fanns ett utrymme för förbättringar i det fortsatta arbetet. Granskningsobjekt var regeringen och Tillväxtverket.
Den nationella satsningen på regionala exportcentrum (senare benämnt regional exportsamverkan) skulle utveckla små och medelstora företags exportmöjligheter. Regionala exportcentrum var en av de mest omfattande åtgärderna i regeringens exportstrategi från 2014. Tillväxtverket fick regeringens uppdrag att samordna inrättandet av regionala exportcentrum. Verksamheten inleddes 2016 med sex pilotcentrum i sex län. År 2017 beslutade regeringen att exportcentrum skulle finnas i samtliga län 2018.
De huvudsakliga motiven till att Riksrevisionen granskade inrättandet av regionala exportcentrum var följande: Statliga exportfrämjande insatser såsom regionala exportcentrum har teoretiskt potential att bidra med samhällsekonomisk nytta till en begränsad kostnad. Men kännedomen om dessa insatser är låg bland företag. Eventuella positiva resultat av exportfrämjande insatser tycks inte heller vara bestående, varför insatserna kontinuerligt behöver utvärderas och utvecklas.
Riksrevisionens granskning visade att etableringen av regionala exportcentrum kunde ha genomförts mer effektivt samt att resultaten borde följas upp och redovisas tydligare för riksdagen.
Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till följd av granskningen
Regeringen bör
- ta ställning till insatsens tidsperspektiv
- öka tonvikten på att insatser av detta slag ska vara möjliga att effektutvärdera
- utveckla sin redovisning till riksdagen om regionala exportcentrum med information om hur långt arbetet kommit och de uppföljningar som genomförts
- utreda hur de förbättringsområden som granskningen identifierat kan omhändertas. Det handlar till exempel om följande
- hur aktuella de tjänster som aktörerna i de regionala exportcentrumen erbjuder är
- om en utökning av kretsen av aktörer som ska och kan ingå i regionala exportcentrum kan bidra till att höja aktualiteteten.
Tillväxtverket bör
- inrikta uppföljning och utvärdering av de regionala exportcentrumens aktiviteter på effekter för målgruppen snarare än på det interna samarbetet mellan främjandeaktörerna
- utveckla sin redovisning om regionala exportcentrum med information om hur långt arbetet kommit och de uppföljningar som genomförts
- utreda hur de förbättringsområden som granskningen identifierat kan omhändertas.
Riksdagens behandling av regeringens skrivelse
Näringsutskottet riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rörde uppföljning och utvärdering av exportfrämjande åtgärder. Tillkännagivandet handlade om att regeringen bör se till att exportfrämjande åtgärder regelmässigt effektutvärderas, och att utveckla myndighetsstyrningen så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera genomförandet av de exportfrämjande åtgärderna. Vidare ansåg Näringsutskottet att regeringen skulle arbeta för att möjliggöra uppföljning och utvärdering i hela värdekedjan när det gäller satsningen på regionala exportcentrum.
Regeringens och myndigheternas åtgärder
Regeringen delade i sin skrivelse Riksrevisionens uppfattning att insatser av detta slag borde vara möjliga att effektutvärdera. Regeringen skrev att den i ett uppdrag till Tillväxtverket hade satt upp målet om att företag skulle få hjälp att hitta rätt handläggare i rätt organisation inom 24 timmar. Därutöver avsåg regeringen att utvärdera de medverkande aktörerna, såsom Almi, Business Sweden och Tillväxtverket, utifrån de mål och kriterier som regeringen och uppdragsgivare hade angett i samband med reglerings- eller riktlinjebrev. Vidare anförde regeringen att Regeringskansliet bedriver ett utvecklingsarbete för att förbättra metoderna för utvärdering av offentliga insatser.
Regeringen instämde i att effektutvärderingen kunde ha underlättats om urvalet av pilotregionerna hade gjorts slumpvis, men menade att urvalsgruppens ringa storlek hade kunnat påverka tillförlitligheten i effektutvärderingen. Regeringen valde att välja ut pilotregioner utifrån önskemålet om en jämn fördelning över landet.
Regeringen delade delvis Riksrevisionens bedömning att regeringens rapportering till riksdagen om resultatet av inrättandet av regionala exportcentrum hade kunnat vara fylligare. Näringsutskottet hade dock framfört synpunkter på att resultatredovisningen inte bör innehålla för mycket indikationer och data. Regeringen har för avsikt att utveckla resultatredovisningen i linje med dessa önskemål.
Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning att det kan finnas möjligheter till förbättringar i utformningen av regionala exportcentrum. Angående möjligheterna att utöka kretsen som ska och kan ingå i regionala exportcentrum hänvisade regeringen till syftet med regionala centrum – att förbättra samordningen mellan de offentligt finansierade aktörerna. Regeringen tog därför upp att det kunde finnas andra offentliga aktörer vars kompetens skulle kunna ge ett mervärde i arbetet, som till exempel inkubatorer, vetenskapsparker och motsvarande organisationer som inte hittills omfattades av regionala exportcentrum. I och med denna skrivelse betraktade regeringen Riksrevisionens rapport som slutbehandlad.
Regeringen tog upp följande åtgärder i en senare skrivelse:
I december 2019 beslutade regeringen om en export- och investeringsstrategi som ersatte den tidigare exportstrategin från 2014. I export- och investeringsstrategin angav regeringen att satsningen på regionala exportcentrum skulle utvecklas. De samverkande statliga aktörerna skulle ges i uppdrag att ta fram gemensamma erbjudanden till små och medelstora företag, och sätta mål för i vilken mån de skulle lyckas hjälpa företagen i länet att utveckla sin export. Regionala och lokala aktörer skulle inbjudas att medverka på frivillig basis.
I december 2019 beslutade regeringen även om redovisning och utvärdering i reglerings- eller riktlinjebrev till myndigheter och andra som har fått i uppdrag att genomföra Sveriges export- och investeringsstrategi. Detta gällde även uppdrag till Tillväxtverket avseende regionala exportcentrum, innefattande redovisning av uppdraget och utvärdering av resultat.
Tillväxtverkets redovisning av uppdraget presenterades i en särskild rapport 2022. Tillväxtverket lyfte i denna fram bland annat följande. Genom att tillsätta egna medel och kombinera dessa med EU-finansiering tillförsäkrade Tillväxtverket ett mer långsiktigt regionalt genomförande i treåriga projekt. Under 2021 hade 90 gemensamma insatser arrangerats av de regionala partnerskapen, och 81 procent av de företag som fått stöd av fler än en aktör i regionala exportcentrum/regional exportsamverkan upplevde ett mervärde av att träffa fler aktörer. Tillväxtverket hade möjliggjort kunskapsspridning mellan regionerna i samband med regelbundna avstämningar, samordnarmöten, erfarenhetsträffar, kunskapsseminarier och nyhetsbrev. På verksamt.se hade Tillväxtverket förvaltat och utvecklat sin samlade information om export och internationalisering från myndigheter och regioner. Tillväxtverket lämnade ett antal rekommendationer för fortsatt arbete för en ökad svensk export i uppdragen regionala exportcentrum/ exportsamverkan och export- och internationaliseringsinnehåll på verksamt.se. En av dessa rekommendationer var att den effektutvärdering av exportfrämjande som gjordes av Tillväxtanalys 2020 bör göras återkommande vart tredje år.
Tillväxtanalys redovisade i september 2020 en effektutvärdering av Sveriges exportfrämjande. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att analysera och utvärdera statens insatser för att stärka Sveriges tillväxt och näringslivsutveckling. Denna studie ingick i ramprojektet ”Hur kan staten underlätta för nya och små företag att komma in på marknader utomlands?”.
Avslutande bedömning och kommentarer
Regeringen välkomnade i sin skrivelse Riksrevisionens granskning och delade Riksrevisionens uppfattning helt eller delvis i ett antal avseenden. Regeringen höll med Riksrevisionen om att det kunde finnas möjligheter till förbättringar i utformningen av regionala exportcentrum.
Regeringen har gett Tillväxtverket uppdrag i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Tillväxtverket har fullgjort dessa uppdrag. På ett översiktligt plan har Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer därmed tagits om hand.
Enligt Riksrevisionens bedömning är det däremot svårt att bedöma i hur hög grad de i rapporten belysta problemen och bristerna hanterats eller kvarstår. Riksrevisionen har inom ramen för uppföljningen ställt frågor till kontaktpersonerna för samtlig regional exportsamverkan/exportcentrum och till näringslivsorganisationerna Svenskt Näringsliv och Företagarna om de problem och brister som uppmärksammades i granskningen hanterats eller undanröjts. Riksrevisionen har också frågat om det finns kvarvarande problem eller brister i den granskade verksamheten. De svar som Riksrevisionen erhållit visar på att det finns ett fortsatt utvecklingsbehov.