Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• De iakttagelser som gjordes i granskningen kvarstår sannolikt. Inga liknande effektivitets- eller produktivitetsberäkningar har genomförts sedan granskningen publicerades.
• Svårt att veta vilka åtgärder som enskilda lärosäten vidtagit till följd av granskningen.
• Omöjligt att avgöra om den granskade verksamheten har förbättrats.
• Sannolikt återstår fortfarande vissa av problemen, det vill säga vissa lärosäten har sannolikt fortsatt stor förbättringspotential.

Den sammanfattande bedömningen av de problem som identifierades i RiR 2019:21 är svår att göra, sannolikt kvarstår dock de huvudsakliga problemen. Det ska samtidigt påpekas att regeringen vidtagit åtgärder som potentiellt skulle kunna ha haft effekt på lärosätenas effektivitet och produktivitet, samt genomströmningen på lärosätena. Vilka åtgärder som enskilda lärosäten vidtagit på grund av Riksrevisionens rapport har inte varit möjligt att följa upp i detalj, dock finns viss information från ett antal lärosäten som uttalade sig om Riksrevisionens rapport.

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen kan delvis ha bidragit till ett större fokus för regeringen och enskilda lärosäten på frågor rörande effektivitet och genomströmning på landets lärosäten.

Riksrevisionens granskning 2019

Staten fördelar stora resurser till högre utbildning och forskning. 2017 uppgick de svenska lärosätenas totala intäkter till nästan 71 miljarder kronor. Närmare 56 miljarder av dem var statliga medel. Även i andra nordiska länder satsas stora resurser på högre utbildning och forskning – närmare 2 procent av respektive lands BNP årligen.

En tidigare granskning från Riksrevisionen visade att ungefär hälften av svenska universitet och lärosäten kan effektivisera användningen av sina resurser. I en alltmer globaliserad och konkurrensutsatt högskolevärld är det intressant och relevant att jämföra svenska lärosätens resurseffektivitet med andra länders lärosäten. Därför samarbetade Riksrevisionen med de offentliga revisionsmyndigheterna i de nordiska länderna för att granska resurseffektiviteten och produktiviteten vid lärosäten i Norden för perioden 2011–2016. Granskningen avgränsades till lärosäten i Norden främst på grund av tillgången på statistik, men även eftersom utbildningssystemen i dessa länder är relativt lika.

Syftet med granskningen var att undersöka resurseffektivitet och produktivitet vid svenska universitet och högskolor jämfört med lärosäten i Norden och om det fanns potential att förbättra effektiviteten.

Riksrevisionens sammanfattande iakttagelser var att de danska lärosäten som ingick i granskningen uppvisade högst genomsnittlig resurseffektivitet och att flera svenska lärosäten fanns bland de mest resurseffektiva lärosätena i Norden under hela den analyserade perioden. Några svenska lärosäten uppvisade dock en relativt hög förbättringspotential under vissa enskilda år. Det fanns också ett antal lärosäten som uppvisade en förbättringspotential för samtliga studerade år. Svenska lärosäten med en hög personalomsättning hade en större förbättringspotential.

Granskningen visade också en positiv produktivitetsutveckling för den nordiska universitets- och högskolesektorn på knappt 1 procent per år under perioden 2011–2016. Mer än hälften av de svenska lärosätena hade en positiv produktivitetsutveckling. Utvecklingen förklarades framför allt av en positiv förändring inom teknologin.

Granskningen lämnade följande rekommendationer:

• Universitet och högskolor som enligt granskningen uppvisar stor förbättringspotential bör identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och därefter vidta lämpliga förbättringsåtgärder.
• Universitet och högskolor bör systematiskt följa upp genomströmningen samt effekterna av de åtgärder som genomförs för att öka genomströmningen

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i februari 2017 till och med november 2023, då uppföljningen påbörjades.

Materialet som samlats in utgörs av informationen från skriftliga svar från regeringen via e-post samt lärosätenas svar på Utbildningsdepartementets inbjudan till ett antal lärosäten att lämna synpunkter på Riksrevisionens rapport.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

I skrivelsen 2019/20:60 redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen uppgav att Riksrevisionens övergripande slutsats var att de studerade svenska lärosätena hävdar sig väl i en nordisk jämförelse när det gäller resurseffektivitet och produktivitet. För vissa lärosäten fanns dock en förbättringspotential för hela den studerade perioden 2011–2016. Regeringen uppgav sig välkomna Riksrevisionens granskning och instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och avsåg att även fortsättningsvis noga följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Rapporten behandlades av utbildningsutskottets betänkande. Utskottet påpekade att det i enlighet med myndighetsförordningen och högskolelagen är en angelägenhet för samtliga lärosäten att identifiera avgörande faktorer och vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt. Vidare pekade utskottet på att mätning av effektivitet är svårt, och att den modell som Riksrevisionen använt sig av i undersökningen endast ger en översiktlig bild och inte fångar alla aspekter av vad som är effektivitet. Granskningens resultat ska därför ses som en av flera indikatorer på effektivitet.

Utskottet instämde i regeringens bedömningar av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till lärosätena med anledning av granskningsrapporten och förslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2019/20:60 till handlingarna och avslå motionsyrkandet. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Som en följd av granskningen lämnade Fredrik Christensson (C) m.fl. en motion med förslag på jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten. Utskottets förslag till riksdagsbeslut i denna fråga var att avslå motionen, men riksdagen biföll i stället reservationen (av M, SD, C och KD).

Slutligen lät Utbildningsdepartementet ett antal lärosäten lämna synpunkter på Riksrevisionens rapport.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis omhändertagna

Enstaka lärosäten har inlett ett arbete med att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet men de flesta har sannolikt inte gjort någonting alls

I regeringens skrivelse framhöll regeringen att landets lärosäten aktivt arbetar med att utveckla verksamhetens kvalitet och effektivitet. Regeringens styrning av universitet och högskolor är också utformad för att stödja detta och lärosätena har tydliga incitament att lägga stor vikt vid detta arbete. Regeringen pekade på att frågan om effektiv resursanvändning berör samtliga lärosäten och att alla lärosäten ständigt behöver beakta effektivitetsaspekten av olika förslag och regelbundet överväga hur kvalitet och resurseffektivitet i all verksamhet kan stärkas.

Som svar på vilka åtgärder som regeringen vidtagit på grund av Riksrevisionens rapport pekar regeringen bland annat på att den i budgetpropositionen för 2024 presenterade flera insatser för att stärka styrningen mot högre effektivitet. Ett exempel är att en översyn av hur detaljreglering och betungande återrapportering kan minskas, för att på så sätt ge förutsättningar för lärosätena att fokusera på kärnverksamheten. Ett annat exempel som regeringen pekar på är de satsningar på ingenjörsutbildning, utbildning på avancerad nivå och höjda ersättningsbelopp för naturvetenskap och teknik som föreslås. Här menar regeringen att satsningarna på utbildningsplatser och de höjda ersättningsbeloppen kan stärka kompetensförsörjningen och höja kvaliteten på utbildningar inom områden med stor efterfrågan från samhället.

Regeringen svarar också att de aviserat om en neddragning av takbelopp som planeras att baseras på utbildningar med låg aktivitet och genomströmning samt på omfattningen av fristående kurser inom områden där det inte bedöms råda motsvarande brist på arbetsmarknaden. Syftet med denna omfördelning är enligt regeringen att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet som kan förse samhället med den kompetens som behövs inom bland annat STEM-området (Science, Technology, Engineering and Mathematics).

I synpunkterna från de lärosäten som fick möjlighet att kommentera granskningsrapporten framkommer viss information kring hur de ser på Riksrevisionens rekommendation att lärosäten med stor förbättringspotential ska identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och därefter vidta lämpliga förbättringsåtgärder. Bland annat uppgav Luleå tekniska universitet att det är svårt att följa rekommendationen eftersom lärosätet menar att det är ”svårt att bedöma inom vilka in- eller outputvariabler lärosätet har förbättringspotential i jämförelse med andra lärosäten”. På liknande sätt menade Umeå universitet att rekommendationen kommer vara svår att genomföra eftersom de lärosäten som uppvisar stor förbättringspotential enligt rapporten inte har någon möjlighet att se inom vilka input- eller outputvariabler som lärosätet har förbättringspotential jämfört med andra lärosäten.

Linnéuniversitetet påpekade att granskningens analys är oerhört central och bör genomföras kontinuerligt och att lärosätena i samarbete med Riksrevisionen bör arbeta med att identifiera effektivitetsbrister för att våra gemensamma resurser ska användas på ett bättre sätt. Som en effekt av denna rekommendation blev Riksrevisionen inbjudna till Linnéuniversitetet och diskuterade hur lärosätet kunde arbeta vidare med resultaten och förstå den uppmätta förbättringspotentialen.

Mälardalens högskola menade att rekommendationen är klok och relevant, men att den redan ingår i den statliga styrningen där ett av verksamhetens mål är ett effektivt utnyttjande av statens medel. Högskolan pekar också på att det är svårt att identifiera mer exakt var lärosätets förbättringspotential finns och att det skulle vara önskvärt med en fördjupad analys per lärosäte.

Slutligen påpekade flera lärosäten att rapporten bör ses som ett komplement till andra typer av granskningar och uppföljningar samt att det är problematiskt att resultaten inte inkluderar aspekten kvalitet.

Sammantaget kan konstateras att många lärosäten sannolikt inte gjort några förändringar till följd av rekommendationen. Enstaka lärosäten har dock inlett ett arbete till följd av rekommendationen.

Många lärosäten menar att de redan systematiskt följer upp genomströmningen samt effekterna av de åtgärder som genomförs för att öka genomströmningen

Regeringen pekar i sitt svar till Riksrevisionen på att ökad genomströmning är en central fråga för att öka högskolans effektivitet. Vidare pekar regeringen på att pandemin har inneburit stora utmaningar genom att utbildningen till stor del tvingades genomföras på distans. Regeringen pekar, precis som granskningen, på att utbildning som sker på distans riskerar att påverka genomströmningen negativt. För att stärka kvaliteten i distansutbildning har regeringen tilldelat Universitets- och högskolerådet särskilda medel.

I regeringens svar på förändringar till följd av Riksrevisionens rekommendation uppger regeringen att genomströmningen inom STEM-området behöver förbättras och andelen kvinnor inom flera utbildningar bör öka. Regeringen pekar också på att de har påbörjat ett arbete med att ta fram en STEM-strategi, som spänner över hela utbildningssystemet från förskola till forskarutbildning och forskning. Riksrevisionens granskning behandlade särskilt genomströmningen i ingenjörsutbildningen som är en del av denna STEM-strategi.

I lärosätenas synpunkter på granskningen finns viss information kring rekommendationen kring uppföljningen av genomströmningen samt effekterna av åtgärder för att öka genomströmningen. Exempelvis skrev Luleå tekniska högskola att de redan arbetar med att förbättra och systematiskt följa genomströmningen och därför inte ser några behov av nya uppdrag inom detta område. De pekade vidare på att det är utmanande att följa upp enskilda åtgärder eftersom genomströmningen påverkas av en mängd kringliggande omvärldsfaktorer. Även Uppsala universitet skrev i sitt svar på granskningen att det redan inom befintliga uppdrag ryms att systematiskt följa upp genomströmning och effekterna av de åtgärder som genomförs för att öka genomströmningen.

Mälardalens högskola pekade på att uppföljning av genomströmningen redan sker inom sektorn och att högskolan under studiens tidsperiod 2011–2016 vidtagit ett antal åtgärder för att öka prestationsgrad och genomströmning. Dessa har även i de flesta fall, enligt lärosätet, följts upp genom att initiativtagarna utvärderat dem. Samtidigt delar högskolan Riksrevisionens bild att arbetet går att systematisera och samordna i högre utsträckning än i dag, vilket de skriver kommer att ske. Slutligen pekar Mälardalens högskola på att det bara kommer att räcka till en viss gräns och att genomströmningen slutligen är avhängig av hur mycket resurser som lärosätena har per student.

Den sammantagna bedömningen är att inte så mycket har skett till följd av Riksrevisionens rekommendation. Många lärosäten menar att de redan arbetar med frågan i enlighet med Riksrevisionens rekommendation.