Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• Uppföljningen visar på både hanterade, delvis hanterade och ej hanterade iakttagelser. Tydligare information kring risk för överskuldsättning och förbättrade uppföljande programanalyser bedöms som hanterade. Mer systematiserade lokala uppföljningar av deltagare bedöms endast som delvis hanterad. Rekommendationen om längdanpassningar av den förberedande utbildningen har dock inte hanterats.
• Uppföljningen visar att Arbetsförmedlingen i huvudsak har agerat i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
• Riksrevisionen bedömer att arbetet kring Stöd till start av näringsverksamhet (SNV) har förbättrats sedan granskningen.
• Vissa problem kvarstår dock. Det finns ännu ingen central styrning från Arbetsförmedlingen mot systematiska lokala uppföljningar av programdeltagare och anpassningar av längden på den förberedande utbildningen har inte gjorts (och inga konkreta planer på det finns heller).

Sammanfattningsvis bedömer Riksrevisionen att majoriteten av problemen som uppmärksammades i granskningen har hanterats eller delvis hanterats.

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har bidragit till vissa förbättringar av programmet. Det gäller främst den uppmärksammade risken för överskuldsättning och till viss del uppföljningarna. Rekommendationerna togs emot väl av Arbetsförmedlingen. Detta blev tydligt både vid publiceringen och i den uppföljande intervjun som gjordes i samband med uppföljningsrapporten. Därför är det troligt att de förändringar som gjorts faktiskt är en effekt av granskningsrapporten. Dock har rekommendationen om den förberedande utbildningens omfattning inte lett till den avsedda förändringen även om det sågs som en rimlig rekommendation.

Riksrevisionens granskning 2019

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program Stöd till start av näringsverksamhet. Granskningen innehåller slutsatser och rekommendationer som avser Arbetsförmedlingen.

Stöd till start av näringsverksamhet framstår som ett av Arbetsförmedlingens mest lyckade program när det gäller de uppmätta sysselsättningseffekterna. Det finns dock tecken på att deltagarna får låga inkomster, vilket i förlängningen kan leda till en ohållbar skuldsituation. Riksrevisionen anser därför att det är angeläget att undersöka effekterna på arbetsmarknadsstatus, inkomster och överskuldsättning på längre sikt. Det är också viktigt att noggrannare undersöka de motstridiga resultaten mellan sysselsättning och inkomster av deltagande i programmet. En bättre kunskap om programmet kan ge en mer rättvisande förväntansbild för både arbetsförmedlare och potentiella deltagare. Detta bör leda till en bättre tillämpning av programmet och en bättre fungerande arbetsmarknad.

Granskningen visade att deltagare i SNV fick (i genomsnitt) kortare arbetslöshet och lägre utbetalningar från socialförsäkringssystemet jämfört med dem som var öppet arbetslösa eller deltog i annan arbetsmarknadspolitisk insats. Dock genererade deltagandet lägre inkomster, särskilt för kvinnor, under flera år och ökade också risken för långvarig skuldsättning hos Kronofogden.

Arbetsförmedlingens arbete med att informera och rusta potentiella deltagare samt hur den följer upp programmet för att säkerställa att deltagarna får en varaktig försörjning kan förbättras. Bland annat ges inte information om riskerna med eget företagande så stort utrymme innan programmet startar och systematiska lokala uppföljningar efter programavslut genomförs inte.

Rekommendationer:

• Ge tydligare information till deltagarna om riskerna med eget företagande.
• Utred om förberedande utbildning för SNV även bör ges i en mer avgränsad form.
• Lokala uppföljningar efter programavslut bör göras mer systematiskt.
• Arbetsförmedlingens utvärdering av programmet bör få en längre uppföljningshorisont och kompletteras med exempelvis inkomster.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i januari 2018 till och med november 2023, då uppföljningen påbörjades.

Materialet till denna uppföljning utgörs av en intervju med myndighetspersonal från Arbetsförmedlingen samt uppföljande skriftliga frågor. Annan dokumentation har eftersökts hos riksdagen och regeringen men inga rekommendationer i granskningsrapporten riktades till regeringen så vi förväntade oss heller inga förändringar på den nivån. Inte heller riksdagen har gjort mer samordnade uttalanden än någon enstaka motion.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten konstaterade regeringen att Riksrevisionen inte hade lämnat någon rekommendation till regeringen. Regeringen ansåg att rapporten kan vara ett viktigt bidrag i Arbetsförmedlingens arbete med programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Vidare informerade regeringen att den löpande följer att de resurser som tilldelas Arbetsförmedlingen används effektivt. I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Arbetsmarknadsutskottet delade regeringens uppfattning att granskningen borde vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av SNV. Riksdagen biföll arbetsmarknadsutskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis omhändertagna

Riksrevisionen lämnade fyra rekommendationer som delvis är omhändertagna.

Informationen om risk för överskuldsättning har förtydligats

Riksrevisionens iakttagelse var att deltagare fick en ökad risk för överskuldsättning. Därför rekommenderade Riksrevisionen att ge tydligare information till deltagarna om riskerna med eget företagande. Uppföljningen visar att rekommendationen kan betraktas som omhändertagen av Arbetsförmedlingen.

Den förberedande utbildningen ger kunskap och förståelse för vad det innebär att starta och driva företag, samt vilka juridiska, ekonomiska och administrativa krav, förbindelser och risker företagande innebär. Men precis som när granskningen genomfördes är det långt ifrån alla som går utbildningen innan de deltar i programmet.

Att handläggaren ska informera om riskerna med det personliga betalningsansvaret för enskild näringsverksamhet och handelsbolag framgår nu tydligt som en egen rubrik under kapitel 4 ”Förberedelser inför programanvisning” i handläggarstödet. Det är en synbar förbättring mot tidigare handläggarstöd.

Fortfarande samma schablontid för alla i förberedande utbildning

Riksrevisionens iakttagelse var att den förberedande utbildningen är ett viktigt komplement men att många som skulle behöva gå utbildningen avböjer på grund av tidsåtgången. Därför rekommenderade Riksrevisionen Arbetsförmedlingen att utreda om förberedande utbildning för SNV även bör ges i en mer avgränsad form. Uppföljningen visar att rekommendationen inte kan betraktas som omhändertagen.

I granskningen konstaterades att många arbetssökande väljer att inte gå den förberedande utbildningen för SNV bland annat för att utbildningen på fem veckor ansågs för lång. Arbetsförmedlingen stödjer Riksrevisionens rekommendation och det finns nu skrivningar i avtalet med de upphandlade leverantörerna att både innehållet och längden ska anpassas utifrån deltagarnas behov. Men trots detta används fortfarande den mer schabloniserade rikttiden på fem veckor för samtliga deltagare.

Ingen tydlig styrning för systematiserade lokala uppföljningar efter avslutat program

Riksrevisionens iakttagelse var att Arbetsförmedlingen inte gör några systematiska lokala uppföljningar efter avslutat program. Eftersom Riksrevisionen bedömt att sådana uppföljningar kan vara ett effektivt sätt att förbättra programmet rekommenderades Arbetsförmedlingen att göra systematiska lokala uppföljningar efter programavslut. Uppföljningen visar att rekommendationen delvis har omhändertagits.

En systematisk uppföljning av hur väl tidigare programdeltagare lyckats med företagsverksamheten kan bidra till bättre bedömningsgrund när arbetsförmedlarna fattar nya beslut. Den möjlighet som finns att göra en uppföljning sex månader efter programavslut nämns fortfarande inte i handläggarstödet. Möjligheten finns kvar i beställningsblanketten till konsulterna men det framgår inte att detta skulle vara värdefullt på något sätt. Det finns ingen tydlig styrning från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen anför dock att det är tänkt att ett digitaliserat uppföljningsformulär ska kunna fånga upp orsakerna till att företag avvecklas. Detta är ett steg i rätt riktning.

Utvecklad uppföljning av effekterna på inkomst och sysselsättning

Riksrevisionens iakttagelse var att programdeltagare inte fick någon inkomstökning och tvetydig sysselsättningseffekt. Därför rekommenderas Arbetsförmedlingen att göra utvärderingarna av programmet på en längre uppföljningshorisont och komplettera utfallen med exempelvis inkomster. Uppföljningen visar att rekommendationen har omhändertagits.

I Arbetsförmedlingens uppföljningsrapport undersöks effekterna på sysselsättning och inkomster både på kort och lång sikt. Resultaten från den uppföljningsrapporten refererar till granskningsrapporten i flera delar, så det är tydligt att Arbetsförmedlingen tagit intryck från granskningsrapporten. Troligen har granskningsrapporten bidragit i beslutet att utöka uppföljningshorisonten och att inkludera inkomster.