Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Rekommendationerna har inte genomförts, men regeringen och Socialstyrelsen har vidtagit vissa åtgärder på området. Granskningen bidrog inte till att dessa åtgärder genomfördes.

Granskningen har dock varit ett viktigt underlag och bidragit till att SKR fortsatt att utveckla sitt arbete kring kvalitetsregister i äldreomsorgen, vilket inneburit att de bland annat har tagit fram en juridisk vägledning till kommunerna. Från 2025 förväntas det också vara möjligt för en majoritet av kommunerna att direkt kunna överföra information från journal till kvalitetsregistret Senior alert.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i januari 2019 till och med december 2024, då uppföljningen avslutades. Information för uppföljningen har inhämtats genom intervjuer, skriftliga frågor och dokumentanalys. Socialdepartementet, Socialstyrelsen och SKR har intervjuats samt svarat på skriftliga frågor. Läkemedelsverket har svarat på skriftliga frågor. Utöver det har underlag som regeringens skrivelse, myndigheternas årsredovisningar och regleringsbrev ingått i uppföljningen.

Riksrevisionens granskning från 2020 i korthet

Riksrevisionen har granskat om staten bidragit till en varaktig förbättring av äldreomsorgen genom den så kallade Äldresatsningen mellan 2010 och 2014. Regeringen och Socialstyrelsen var granskningsobjekt. Satsningen innebar att kvalitetsregister skulle införas i kommunal äldreomsorg och användas som underlag för systematiskt förbättringsarbete.

Motivet till granskningen var att se vilka resultat det riktade statsbidraget och överenskommelsen med SKR hade haft en tid efter att satsningen hade avslutats. Tidigare granskningar hade visat att riktade statsbidrag har en rad svagheter som gör det svårt att uppnå varaktiga förbättringar. Bland annat försvåras huvudmännens långsiktiga planering. Den demografiska utvecklingen innebär också att arbetssätten inom äldreomsorgen behöver effektiviseras.

Granskningen visade att Äldresatsningen hade bidragit till ett välbehövligt fokus på arbetssätten i äldreomsorgen, men att utvecklingen mot att åstadkomma ett systematiskt förbättringsarbete hade avstannat efter satsningen.

Anledningen till detta var att staten inte hade gett kommunerna tillräckligt stöd för hur det systematiska förbättringsarbetet skulle bedrivas. Socialstyrelsen tilldelades en begränsad roll under satsningen, vilket försvårade den långsiktiga förvaltningen av satsningens resultat. Detta eftersom myndighetens kunskapsstöd och vägledning till kommunerna inte samordnades med Äldresatsningen. En av de viktigaste iakttagelserna var därför att staten inte hade lyckades förvalta Äldresatsningens positiva resultat. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att säkerställa att det inför framtida överenskommelser med SKR finns en plan för hur ansvarig förvaltningsmyndighet långsiktigt ska förvalta uppnådda resultat.

För att kvalitetsregister ska kunna bidra till verksamhetsnytta krävs att inrapporterade uppgifter håller god datakvalitet. En ökad samstämmighet mellan kvalitetsregister och Socialstyrelsens register skulle också ge ökade möjligheter till nationell analys av kommunal verksamhet. Riksrevisionen rekommenderade därför Socialstyrelsen att göra sambearbetningar i syfte att validera kvaliteten i både kvalitetsregister och myndighetens egna register.

Granskningen visade också att vissa av registren snarare användes som beslutsstöd för den enskilda individens vård. Denna oavsedda användning ledde samtidigt till förbättringar av vården för de registrerade. Användning av kvalitetsregister som stöd för beslut om vård kan strida mot patientdatalagens bestämmelser om tillåtna ändamål för kvalitetsregister. Riksrevisionen rekommenderade därför Socialstyrelsen att utveckla en vägledning till kommunerna om hur kvalitetsregister ska användas i förbättringsarbetet i enlighet med patientdatalagen.

Granskningen visade att kvalitetsregistren utgjorde en administrativ börda för kommunerna eftersom samma uppgifter behövde registreras i flera it-system. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med SKR utveckla ett förslag för hur kommunernas journalsystem kan utvecklas så att de utgör ett fullgott stöd för beslut om vård på individnivå.

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

I det här avsnittet redovisar vi information från uppföljningen. Fokus ligger på de iakttagelser och rekommendationer som lämnades i granskningsrapporten, och om de granskade har vidtagit åtgärder. Vi redovisar också bedömningar av om granskningen bidrog till att åtgärder vidtogs.

Regeringen har sett över användningen av överenskommelser och vissa har ersatts med förordningar

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder som ligger i linje med granskningens rekommendation att det inför framtida överenskommelser med SKR ska finnas en plan för hur en ansvarig förvaltningsmyndighet ska förvalta uppnådda resultat efter att en särskild satsning har avslutats. Dock har åtgärderna inte föranletts av granskningen, enligt företrädare för Socialdepartementet.[1]

Företrädare för Socialdepartementet uppger att regeringen har sett över användningen av överenskommelser. Bland annat har regeringen aviserat att överenskommelserna om god och nära vård och tillgänglighet ska upphöra och medel i stället fördelas genom statsbidragsförordningar. Överenskommelserna kring kvalitetsregister upphör. Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram en fördelningsnyckel. Regeringen avser att under 2025 utreda möjligheterna att styra fördelningen av medel till kvalitetsregistren via en förordning.[2] Vilken årlig summa det blir är inte beslutat.[3]

Enligt SKR har Äldresatsningens positiva resultat fortsatt inte tagits om hand.[4]

Vissa åtgärder har vidtagits för att ge stöd till kommunernas systematiska förbättringsarbete

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att stödja kommunernas systematiska förbättringsarbete. De åtgärder som pågår sker inte på grund av granskningen, enligt företrädare för Socialdepartementet.[5]

Företrädare för Socialdepartementet uppger att vissa åtgärder vidtagits för att förbättra stödet till kommunernas systematiska förbättringsarbete. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss om en ny socialtjänstlag för en kunskapsbaserad socialtjänst. I och med den har regeringen vidtagit åtgärder för att upprätta ett socialtjänstdataregister.[6] Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att förbereda kommunerna på införandet av ett sådant register.[7] Regeringen har också årligen ekonomiskt stöttat kvalitetsregistren BPSD och Svedem 2015–2024[8].[9]

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att förbereda arbetet med att betala ut medel till kvalitetsregistren. På så sätt har de fått en större roll, menar Socialdepartementet.[10] Socialstyrelsens nationella kompetenscentrum för äldreomsorg har också i uppdrag att stödja kunskap och nya arbetssätt på lokal nivå. Bland annat stödjer de kommunerna i hur man använder data för utveckling och analys, men arbetet styrs av kommunernas efterfrågan. De data som används är framtagna av Socialstyrelsen, och vissa indikatorer hämtas från kvalitetsregistren. Socialstyrelsen rekommenderar att använda de register som är kopplade till demensområdet inom ramen för demensstrategin. Socialstyrelsen förordar systematiskt kvalitetsarbete, till exempel via nationella kvalitetsregister, i sitt kunskapsstöd.[11] [12]

Enligt SKR ger staten idag inte tillräckligt stöd till kommunernas systematiska förbättringsarbete genom kvalitetsregister. SKR menar att statens neddragning av finansieringen till kvalitetsregistren också haft en stor negativ påverkan på kommunerna och regionernas arbete.[13]

Socialstyrelsen gör inte sambearbetningar i syfte att validera kvaliteten i både kvalitetsregister och i myndighetens egna register

Socialstyrelsen gör inga sambearbetningar. Socialstyrelsen uppger att de överväger att göra dessa sambearbetningar i sina prioriteringar av aktiviteter i sin verksamhetsplan för 2025.[14]

Enligt SKR fungerar Socialstyrelsens arbete med täckningsgradsanalyser dåligt, bland annat för att Socialstyrelsen inte levererar täckningsgradsanalyserna i tid.[15]

SKR har tagit fram en juridisk vägledning till kommunerna om hur kvalitetsregister ska användas i förbättringsarbetet i enlighet med patientdatalagen

Granskningen har bidragit till att SKR har tagit fram en vägledning om hur kvalitetsregister ska användas i förbättringsarbetet i enlighet med patientdatalagen.[16] Läkemedelsverket har bidragit till vägledningen och kvalitetssäkrat innehållet.[17] Riksrevisionen rekommenderade att Socialstyrelsen skulle ta fram en vägledning, men SKR:s jurister ansåg att Läkemedelsverket i egenskap av tillsynsmyndighet var en mer lämplig myndighet, vilket Läkemedelsverket höll med om.

Socialstyrelsen har gjort en förstudie om hur de kan stötta kvalitetsregistren i juridiska frågor, som gäller datahantering och datautlämnande.[18] Socialstyrelsens förstudie har inte föranletts av granskningen, enligt företrädare för Socialstyrelsen.[19]

Arbete pågår för att åstadkomma en direktöverföring från journaler till flera kvalitetsregister

Granskningen har bidragit till att SKR arbetat med att minska dubbelregistreringen, enligt företrädare för SKR.[20] Däremot har granskningen inte bidragit till de åtgärder som regeringen och de statliga myndigheterna har vidtagit på området, enligt företrädare för Socialdepartementet.[21] Administrationsbördan kring kvalitetsregistren är fortsatt stor för kommunerna genom dubbelregistrering. Regeringen har inte genomfört rekommendationen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med SKR utveckla ett förslag för hur kommunernas journalsystem kan utvecklas så att de utgör ett fullgott stöd för beslut om vård på individnivå. Däremot har regeringen genomfört vissa andra åtgärder för att minska den administrativa bördan.[22]

E-hälsomyndigheten har efter ett regeringsuppdrag lämnat förslag på en nationell interoperabilitetslösning för automatisk överföring mellan kvalitetsregister och journaler.[23] De har också uppdraget att genomföra en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården med målsättningen att nödvändig information ska följa med patienten i kontakter med vården.[24] Det ingår inte i uppdragen att se till att kommunernas journalsystem utvecklas så att de utgör ett fullgott stöd för beslut om vård på individnivå, vilket Riksrevisionen rekommenderade.[25]

SKR uppger att de använt granskningen i sitt utvecklingsarbete. Bland annat pågår ett arbete med att åstadkomma direkt överföring från journalerna till kvalitetsregistren. Granskningen bidrog enligt SKR till att kommunerna förstod vikten av kvalitetsregistren och därför valde att finansiera ett projekt för direkt överföring från journal till flera kvalitetsregister. SKR uppskattar att 100–180 kommuner från nästa år kommer att ha direktöverföring från journalen till Senior alert nästa år, eftersom SKR lyckats åstadkomma interoperabilitet med en stor journalleverantör.[26]

Referenslista

Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård i hemmet – kunskapsstöd för personcentrerad vård och rehabilitering i hemmet, artikelnummer 2023-3-8458, Socialstyrelsen, 2024.

Socialdepartementet, Bättre förutsättningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst, DS 2024:13, Socialdepartementet, 2024.

Socialstyrelsen, Analys och förslag om juridiskt stöd från Socialstyrelsen till nationella kvalitetsregister, artikelnummer 2024-10-9297, Socialstyrelsen, 2024.

E-hälsomyndigheten, Förutsättningar för en lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister. Slutredovisning S2023/02109, diarienummer S2023/02685, E-hälsomyndigheten, 2023.

Regeringsbeslut S2024/01209, Uppdrag att förbereda inför en socialtjänstdataregisterlag.

Regeringsbeslut S2024/01875. Uppdrag till Socialstyrelsen att förbereda för att betala ut medel till regioner för arbetet med nationella kvalitetsregister.

Regeringsbeslut S2023/02108, Uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.