Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• Uppföljningen visar att några av granskningens iakttagelser är hanterade. Till exempel använder arbetsförmedlarna ett statistiskt bedömningsstöd i högre utsträckning. Bedömningen av granskningens iakttagelser gällande skillnader i arbetsförmedlarnas arbetssätt försvåras dock av att arbetsförmedlarna har ändrat sitt arbetssätt. Arbetsförmedlarrollen har renodlats och förmedlarna arbetar i dag mer specialiserat inom olika ärendeområden. Det påverkar i vilken mån granskningens iakttagelser är relevanta för Arbetsförmedlingens verksamhet i dag.
• Uppföljningen visar att Arbetsförmedlingen delvis har omhändertagit de rekommendationer som Riksrevisionen gav. Arbetsförmedlingen har ökat kontrollen av arbetssökandes sökaktivitet. Arbetsförmedlingen planerar även att öka användningen av platsförslag genom digitala lösningar. Denna utveckling motsvarar delvis Riksrevisionens rekommendation om att främja ett mer sökaktivitetsinriktat arbetssätt. Vidare kan Arbetsförmedlingens användning av ett statistiskt bedömningsstöd delvis bidra till att kostsamma insatser tilldelas mer enhetligt och träffsäkert.
• Riksrevisionen bedömer att den granskade verksamheten till viss del har förbättrats avseende att främja ett mer sökaktivitetsinriktat arbetssätt och säkerställa en mer enhetlig och träffsäker tilldelning av kostsamma insatser.
• Arbetsförmedlingens uppdrag och arbetsförmedlarrollen har ändrats sedan Riksrevisionen inledde granskningen 2017. Det går därför inte att bedöma om de problem som motiverade granskningen kvarstår.

Sammanfattningsvis bedömer Riksrevisionen att granskningens iakttagelser och rekommendationer delvis är omhändertagna genom åtgärder av Arbetsförmedlingen. Efterföljande reformering av Arbetsförmedlingen och förändring av arbetsförmedlarnas arbetssätt påverkar dock granskningens relevans för Arbetsförmedlingens verksamhet.

Granskningens bidrag till resultatet

Riksrevisionen bedömer att granskningen inte har bidragit till någon observerad utveckling i Arbetsförmedlingens verksamhet. I något fall går det inte att bedöma om granskningen har bidragit till utvecklingen. Bedömningen grundas framför allt på att arbetsförmedlarna inte längre arbetar på det sätt som granskades av Riksrevisionen. Granskningen kan däremot ha satt igång förändringsprocesser inom den granskade verksamheten. Enligt Arbetsförmedlingen har granskningen också utgjort ett kunskapsunderlag i Arbetsförmedlingens förändringsarbete.

Riksrevisionens granskning 2020

Riksrevisionen granskade om det finns skillnader mellan arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns effektiviseringspotential i förmedlingsverksamheten. Med resultat avsågs sannolikheten för att de arbetssökande får arbete. De som berördes av granskningen var Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) och Arbetsförmedlingen. Granskningen omfattade inte den reformering av Arbetsförmedlingen som inleddes under 2019. Granskningsfrågan besvarades i huvudsak med analys av registerdata och data från den enkät som Riksrevisionen skickade ut till arbetsförmedlare.

Matchningen av de inskrivna på Arbetsförmedlingen hade under de senaste åren försämrats, och en allt större andel av de arbetssökande hade svårt att hitta arbete, enligt en tidigare granskning av Riksrevisionen. En tidigare studie hade också visat att det fanns en stor variation i hur väl arbetsförmedlare lyckas med att få de arbetssökande i arbete. Enligt Riksrevisionen indikerade detta att arbetsförmedlare inte alltid väljer de mest effektiva arbetssätten, och att arbetssökande därför inte får en likvärdig service. En tidigare granskning av Riksrevisionen hade dessutom funnit att de arbetsmetoder som Arbetsförmedlingen har utvecklat står på svag kunskapsbas. Myndigheten följde inte heller på något systematiskt sätt upp hur arbetet bedrivs på lokalkontor och av enskilda arbetsförmedlare.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att förmedlingsverksamheten kan effektiviseras. Granskningen visade att det finns stora skillnader i hur arbetsförmedlarna arbetar och betydande skillnader i vilka resultat de når. Analysen visade att förmedlare med positiv attityd till ett arbetssätt som ska främja sökaktivitet får fler sökande i arbete. Dessa arbetsförmedlare skickar också fler förslag på arbeten att söka till arbetssökande. Vidare visade granskningen att det finns stora skillnader i hur ofta förmedlare beviljar sökande utbildningsinsatser och insatser från externa aktörer. Förmedlare som i högre grad använder sig av dessa insatser nådde dessutom sämre resultat. Utbildningsinsatser och insatser från externa aktörer är kostsamma insatser. Riksrevisionen såg därför behov av en mer enhetlig och träffsäker bedömning bland förmedlarna.

Granskningen visade att det fanns brister i Arbetsförmedlingens interna styrning. Internutbildning riktad till förmedlarna hade ett begränsat inslag av erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling om effekten av olika arbetssätt. Granskningen visade också att förmedlarna sällan använde ett tillgängligt bedömningsstöd som ska hjälpa dem att avgöra vilka sökande som kan vara aktuella för insatser.

Regeringen hade aviserat en reform av Arbetsförmedlingen vid tidpunkten då granskningen publicerades. Riksrevisionen rekommenderade Arbetsförmedlingen att, när förutsättningarna för myndighetens framtida uppdrag var klarlagda,

• främja ett mer sökaktivitetsinriktat arbetssätt
• säkerställa en mer enhetlig och träffsäker tilldelning av kostsamma insatser.

Ingen rekommendation riktades till regeringen.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i juni 2017 till och med september 2023 då uppföljningen påbörjades. Vi har följt upp granskningens iakttagelser och rekommendationer genom skriftliga svar från Arbetsförmedlingen och rapporter och statistik som publicerats av Arbetsförmedlingen. Vi har även gått igenom dokument från regeringen och riksdagen.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

Regeringen välkomnade Riksrevisionens granskning. I sin skrivelse med anledning av granskningsrapporten framhöll regeringen att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Arbetsförmedlingen fick 2020 i uppdrag att förbereda reformeringen. I skrivelsen uppmärksammar regeringen att det i uppdraget ingick att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar i syfte att de arbetsmarknadspolitiska insatserna kan användas mer effektivt. Enligt regeringen borde Riksrevisionens iakttagelser vara ett bidrag i det arbetet. Eftersom Riksrevisionen inte lämnade några rekommendationer till regeringen vidtog regeringen inga vidare åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Arbetsmarknadsutskottet delade regeringens uppfattning att granskningen borde kunna utgöra ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens vidareutveckling av mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Utskottet konstaterade att reformeringen av Arbetsförmedlingen vid tillfället pågick och ville betona vikten av att myndigheten reformeras ordnat och successivt. Utskottet avslog ett motionsyrkande och föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen biföll detta förslag.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis omhändertagna

Reformeringen och omstruktureringen av Arbetsförmedlingens arbetssätt påverkar i vilken mån granskningens iakttagelser är relevanta för Arbetsförmedlingens verksamhet. Uppföljningen visar att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnade till Arbetsförmedlingen delvis är omhändertagna. Riksrevisionen bedömer att granskningen inte har bidragit till utvecklingen i Arbetsförmedlingens verksamhet. I något fall går det inte att bedöma om granskningen har bidragit till utvecklingen.

Arbetsförmedlingen har ändrat arbetsförmedlarnas arbetssätt sedan Riksrevisionen fattade beslut om att inleda granskningen 2017. Arbetsförmedlingen har sedan granskningen inleddes övergått från ett system med personliga arbetsförmedlare för de inskrivna till ett system med så kallad ärendeindelning. Det innebär att de arbetssökande numera inte har samma arbetsförmedlare genom hela processen. Olika arbetsförmedlare arbetar i stället ärendebaserat beroende på vilken typ av ärende den arbetssökande omfattas av för tillfället. Granskningen utgår från att det är samma arbetsförmedlare som handlägger alla ärenden en arbetssökande har under sin inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen. Det går därför inte att uttala sig om ifall granskningens iakttagelse att det finns stora skillnader i hur arbetsförmedlarna arbetar fortfarande är relevant. Detsamma gäller granskningens iakttagelse att det är betydande skillnader i vilka resultat arbetsförmedlarna når.

Arbetsförmedlingen har dessutom genomgått en reformering sedan Riksrevisionens beslut om att inleda granskningen. Reformeringen innebar att de matchande och rustande insatserna mot arbetssökande i huvudsak ska utföras av fristående aktörer. Arbetsförmedlingen har dock fortsatt myndighetsansvar för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen har under de senaste åren intensifierat sitt digitaliseringsarbete och arbetet med att utveckla digitala självservicetjänster. Utgångspunkten för myndigheten är digitalt först, vilket syftar till att arbetssökande i högre utsträckning ska kontakta Arbetsförmedlingen och sköta sina ärenden digitalt.

Arbetsförmedlingen har ändrat sin verksamhet vilket har bidragit till ökad sökaktivitet bland arbetssökande

Riksrevisionen rekommenderade Arbetsförmedlingen att främja ett mer sökaktivitetsinriktat arbetssätt, eftersom granskningen visade att arbetsförmedlare med positiv attityd till ett arbetssätt som ska främja sökaktivitet får fler arbetssökande i arbete. Arbetsförmedlingen har utvecklat sin kontroll av arbetssökandes aktivitetsrapportering. Kontrollarbetet har i sin tur bidragit till att sökaktiviteten bland de arbetssökande har ökat under de senaste åren. Arbetsförmedlingen uppger till Riksrevisionen att den arbetssökandes individuella handlingsplan också kopplar till sökaktivitet. Allt fler arbetssökande har börjat få ett sökintervall inlagt i sin handlingsplan, vilket kan ha bidragit till en ökad sökaktivitet enligt Arbetsförmedlingen.

Enligt Arbetsförmedlingen har deras användning av platsanvisningar och platsförslag minskat betydligt. Det finns dock exempel på att ett arbete med platsförslag och platsanvisningar har börjat prioriteras i delar av Arbetsförmedlingens verksamhet. I en redovisning av ett regleringsbrevsuppdrag för 2023 framgår att Arbetsförmedlingen har för avsikt att utveckla automatiserade platsförslag. Arbetsförmedlingen har också utvecklat en modell för sökstrategier som inkluderar ett förslag på vilket yrke den arbetssökande bör fokusera på (fokusyrke) och hur många jobb den arbetssökande bör söka (sökintervall). Arbetsförmedlingen genomförde under 2023 även en pilotstudie om platsförslag och platsanvisning inom bristyrket kock.

Ovanstående utveckling motsvarar delvis den rekommendation som Riksrevisionen lämnade. I Riksrevisionens granskning är det dock arbetsförmedlarnas arbetssätt och resultat som granskats. Granskningen omfattade inte Arbetsförmedlingen systemstöd och kontrollverksamhet, digitala tjänster eller den arbetssökandes handlingsplan. Det är framför allt inom denna verksamhet som Riksrevisionen observerar förändringar i relation till rekommendationen och granskningens iakttagelser. Riksrevisionen bedömer därför att granskning inte har bidragit till utvecklingen.

Arbetsförmedlingens nya sätt att arbeta gentemot de arbetssökande försvårar också bedömningen av om Riksrevisionens rekommendation har omhändertagits på det sätt som åsyftades i rapporten. Reformen av Arbetsförmedlingen innebär att rustningen och matchningen av arbetssökande i större utsträckning sker hos fristående aktörer än under den granskade perioden. Under 2022 deltog cirka 150 000 personer i någon matchningstjänst.

Arbetsförmedlingens användning av ett statistiskt bedömningsstöd kan delvis bidra till en mer enhetlig och träffsäker tilldelning av kostsamma insatser

Riksrevisionen fann i granskningen att arbetsförmedlare som har en positiv attityd till externa aktörer oftare beviljar sådana insatser, samtidigt som de inte uppnår bättre resultat. Det fanns också stora skillnader i hur ofta arbetsförmedlare beviljade sökande utbildningsinsatser och insatser från externa aktörer, vilka är kostsamma insatser. Riksrevisionen rekommenderade därför Arbetsförmedlingen att säkerställa en mer enhetlig och träffsäker tilldelning av denna typ av insatser.

Arbetsförmedlingen erbjuder i dag ett flertal upphandlade tjänster. Exempel på denna typ av leverantörstjänster är Rusta och matcha 2, arbetsmarknadsutbildning och introduktion till arbete. Reformeringen av Arbetsförmedlingen innebar att antalet deltagare i matchningstjänster skulle öka väsentligt. Arbetsförmedlingen har också aktivt styrt mot att avsevärt öka antalet nya beslut om exempelvis Kundval rusta och matcha. I dag är Rusta och matcha 2 Arbetsförmedlingens vanligaste leverantörstjänst.

En av Riksrevisionens iakttagelser var att arbetsförmedlarna sällan använde tillgängligt bedömningsstöd. Denna iakttagelse är i dag omhändertagen, om än främst i bedömningen av vem som ska få ta del av matchningstjänster. Sedan mars 2020 använder sig Arbetsförmedlingen av ett statistiskt bedömningsstöd för att bedöma den arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden. Bedömningsstödet gör automatiskt en bedömning av om den arbetssökande tillhör målgruppen för matchningstjänster. Resultatet är en samlad bedömning utifrån de 16 faktorer som stödet kombinerar, såsom ålder, utbildning, inskrivningstid och födelseland. Arbetsförmedlingen använder däremot inte det statistiska bedömningsstödet för att bedöma tilldelningen av andra insatser utöver Rusta och matcha 2. Något liknande stöd för att bedöma tilldelningen av bland annat utbildningsinsatser finns inte.

Riksrevisionen bedömer att det statistiska bedömningsstödet kan bidra till en mer enhetlig tilldelning av matchningstjänster från externa aktörer. Det kan också bidra till en mer träffsäker tilldelning. Dock får de inskrivna på Arbetsförmedlingen per automatik en bedömning av om de tillhör målgruppen för tjänsten Rusta och matcha eller ej. Det begränsar arbetsförmedlarnas roll i bedömningen av tjänstens träffsäkerhet.

Arbetsförmedlingen uppger till Riksrevisionen att myndigheten kontinuerligt arbetar med effektivisering och kvalitet, men att det är svårt att specifikt peka på huruvida rapporten påverkat inriktning och planering av verksamheten. Arbetsförmedlingen uppmärksammar samtidigt att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är och har varit ett värdefullt kunskapsunderlag gällande deras förändringsarbete med bland annat träffsäkra bedömningar och rating. Arbetsförmedlingens uppdrag och inriktning i verksamheten har ändrats sedan Riksrevisionens granskning. Enligt Riksrevisionen är det därför inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning rapporten har bidragit till Arbetsförmedlingens ökade användning av det statistiska bedömningsstödet.