Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen genomfördes i en tid när det fanns platsbrist på Kriminalvårdens anstalter. Denna platsbrist gjorde att Kriminalvården redan hade börjat planera för att bygga ut platserna på anstalterna när granskningen inleddes. Granskningens bidrag får därför anses vara att den kan ha hjälpt Kriminalvården peka på angelägna anstalter att förbättra effektiviteten på, och då framför allt genom att förstora redan existerande anstalter.

När det gäller omorganisationen av Kriminalvårdens huvudkontor och att Kriminal­vården bör utveckla rutiner för systematisk datainsamling kan granskningen anses ha bidragit i relativt hög grad. Här kan man se förändringar i linje med granskningen, trots att sådana förändringar inte var beslutade när granskningen publicerades.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i februari 2019 till och med januari 2025, då uppföljningen avslutades.

Data till uppföljningen har inhämtats med skriftliga frågor till Kriminalvården respektive Regeringskansliet samt med sökningar på internet och Kriminalvårdens webbplats.

Riksrevisionens granskning från 2020 i korthet

Riksrevisionen analyserade om Kriminalvårdens anstalter hade bedrivit sin verk­samhet resurseffektivt under perioden 2015–2018, vilken potential som fanns för att öka resurseffektiviteten samt vilka kostnadsbesparingar som var möjliga att göra om anstalternas storlek skulle förändras. Riksrevisionen analyserade dessutom om Kriminalvården arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att etablera och sprida goda arbetssätt i anstaltsorganisationen. Motivet till granskningen var att kostnaderna för anstaltsverksamheten hade ökat tiden innan granskningen och att Kriminalvården ansåg sig ha svårt att få resurserna att räcka för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet.

Riksrevisionen bedömde att flera av de 44 analyserade anstalterna kunde bli mer resurs­effektiva och att vissa anstalter hade större förbättringspotential än andra. Enligt Riksrevisionens beräkning fanns det utrymme för en genomsnittlig resurs­effekt­ivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionen bedömde att ineffektiviteten främst drevs av strukturella faktorer. Det kunde exempelvis vara att lokalerna inte var tillräckligt anpassade för anstaltsverk­samhet, vilket medförde en risk för högre personalkostnader. Bristande fastighets­underhåll med stängda platser som följd var en annan möjlig förklaring. Ytterligare en förklaring kunde vara att de anstalter som över tid fått hög resurstilldelning upplevde begränsat kostnadstryck, vilket yttrade sig i ineffektivitet.

Riksrevisionen bedömde att de flesta av Kriminalvårdens anstalter skulle kunna bli mer effektiva om de var större. Större anstalter skulle kunna slå ut sina kostnader för personal i gemensamma funktioner på fler intagna, vilket skulle sänka den genom­snittliga kost­naden. Större anstalter kunde också bedriva en mer individ­anpassad verksamhet än vad mindre anstalter skulle klara av och kunde på så sätt öka kvaliteten i det återfallsförebyggande arbetet.

Riksrevisionen fann inte några systematiska skillnader mellan ett urval av effektiva anstalter och anstalter med förbättringspotential vad gäller deras sätt att etablera och sprida goda arbetssätt. Däremot bedömde Riksrevisionen att Kriminal­vården inte hade tillräckligt strukturerade former för att centralt fånga upp medarbet­arnas erfarenheter och utveckla verksamheten utifrån dessa.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till Kriminalvården:

• Intensifiera arbetet med att göra anstalterna både färre och större, och ta i detta arbete hänsyn till de resultat om anstalternas förbättringspotential som framkommit i Riksrevisionens granskning.
• Utveckla rutiner för systematisk datainsamling som gör det möjligt att följa upp effektiviteten för anstalterna på ett systematiskt sätt.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är hanterade

Kriminalvården håller på att lösa problemet med att vissa anstalter inte uppförts för anstaltsverksamhet

Riksrevisionen gjorde följande iakttagelse: Det finns anstalter som bedrivs i lokaler som inte ursprungligen uppfördes för anstaltsverksamhet. Detta kan göra att det går åt mer personal för att driva verksamheten. Kriminalvården har vidtagit följande åtgärder för att hantera iakttagelsen.

Byggprojekten på befintliga eller nyetablerade anstalter innebär ofta att nya standardi­serade hus, så kallade typhus, sätts upp. Typhusen medger ett arbetssätt med lägre personalkostnad per intagen jämfört med om man hyr en befintlig byggnad som inte byggts för anstaltsändamål. Nya anläggningar får numera ritningar och specifika­tioner som är standardiserade, vilket syftar till att minska framtida kostnader för anpassningar.[1]

I samband med planeringen av storanstalter gör Kriminalvården en central översyn av vilken arbetsdrift som ska bedrivas, bl.a. utifrån att arbetsdriftslokaler riskerar bli mycket kostnadsdrivande.[2]

På kort sikt kan Kriminalvården inte möta klienttillströmningen med enbart nybygg­nation utan det kommer krävas att myndigheten under lång tid framöver även hyr befintliga lokaler som inte fullt ut är anpassade till anstaltsverksamheten. Dessa lokaler hyrs dock på betydligt kortare tid än de 25 år som är vanligt vid nybyggnation.[3]

Granskningen har förmodligen bidragit till att förstärka åtgärder som redan var på gång innan granskningen samt sprida kunskap som redan fanns på olika ställen i Kriminalvårdens organisation. T.ex. var det känt att olika anstalter med liknande förutsättningar hade olika medelstilldelning. Riksrevisionen bedömer att för denna iakttagelse har granskningen haft en delad påverkan på verksamheten.

Kriminalvården har genomfört en omorganisation för att utveckla verksamhetsinnehållet

Riksrevisionen gjorde följande iakttagelse: Kriminal­vården har inte tillräckligt strukturerade former för att centralt fånga upp medarbet­arnas erfarenheter och utveckla verksamheten utifrån dessa. Kriminalvården har vidtagit följande åtgärder för att hantera iakttagelsen.

I samband med en omorganisation inom Kriminalvårdens huvudkontor 2022 inrättades en särskild avdelning, Avdelningen för verksamhetsinnehåll, som ska arbeta med att utveckla verksamhetsinnehållet i myndighetens kärnverksamhet. Vid omorganisationen flyttades Forsknings- och utvärderingsenheten (FoU) till den nya avdelningen. I samband med det har det etablerats vägar för kontakter mellan FoU-enheten, regioncheferna, regionala sektionschefer och regionala verksamhets­experter.[4]

Våren 2024 beslutades en långsiktig plan för utvecklingen av verksamhetsinnehåll. Men även innan dess har det skett vissa förbättringar löpande utifrån behov som uppstått i verksamheten. Ett exempel är planeringen av sommarbemanningen. För att hantera semesterperioden krävs mer än 2 000 sommarvikarier. Region Mitt analys­erade sina behov och detta togs sedan vidare till nationell nivå där man jobbade tillsammans med regionen för att hitta lösningar. Dessa arbetssätt kan nu användas på alla regioner utifrån respektive behov. En positiv effekt av detta är också mindre övertidskostnader.[5]

Granskningen har förmodligen i hög grad bidragit till att Kriminalvården genom­förde omorganisationen på huvudkontoret. Det som pekar i den riktningen är att denna typ av frågor inte diskuterades innan granskningen, men att Kriminalvården snart efter granskningen vidtog flera åtgärder i enlighet med denna iakttagelse. Riksrevisionen bedömer att för denna iakttagelse har granskningen haft stark påverkan på verksamheten.

Kriminalvården planerar numera systematiskt sitt underhåll av anstalternas fastigheter

Riksrevisionen gjorde följande iakttagelse: Underhållet av Kriminalvårdens anstalter brister. Kriminalvården har vidtagit följande åtgärder för att hantera iakttagelsen.

Kriminalvården anger att underhållet har utvecklats genom en bättre systematik i planeringen av förvaltningen. En anstalts behov värderas mot likvärdiga anstalter. Brandskydd är ett sådant exempel där myndigheten försöker arbeta brett och drar lärdom från det som redan genomförts på anstalterna.[6] Vissa byggnader som tidigare varit utdömda på t.ex. Hall och Österåker har rivits inom ramen för nybyggnation på anstaltsområdena.[7]

Granskningen har förmodligen bidragit till att förstärka åtgärder som redan var på gång innan granskningen. Utbyggnad av Kriminalvårdens platser och nybyggnation av anstalter planerades redan innan granskningen genomfördes. Riksrevisionen bedömer att för denna iakttagelse har granskningen haft en delad påverkan på verksamheten.

Kriminalvården arbetar aktivt med att göra anstalterna färre och större

Riksrevisionen gav följande rekommendation: Kriminalvården bör arbeta med att göra anstalterna både färre och större. Kriminalvården har vidtagit följande åtgärder för att hantera rekommendationen.

Tack vare att Kriminalvården förtätat i befintliga anstaltslokaler och uppfört ett flertal modulhus inom befintliga anstalters perimeterskydd, har antalet platser i snitt per anstalt ökat till ca 150, jämfört med 97 som anges för 2018 i revisionsrapporten. Det är en ökning med drygt 50 procent. Då platsbehovet är mycket stort har det inte funnits möjlighet att stänga några mindre anstalter. Avtalen är också långa och huvuddelen löper fram till 2031. På sikt kommer mindre anstalter, i första hand de med stort underhållsbehov, ersättas med nya större anstalter.[8]

Sedan granskningen genomfördes har Kriminalvården återöppnat ett antal tidigare stängda anstalter, t.ex. anstalten Åby och anstalten Härnösand. Efter årsskiftet kommer anstalten Viskan öppnas efter omfattande renovering. Därutöver pågår flera projekt som syftar till att öppna nya anstalter i befintliga byggnader på nya orter, t.ex. i Kristinehamn och på Frösön. I pågående projekt med nyetablering av anstalter har storleken på dessa anstalter successivt utökats. Den största anstalten som projekteras i nuläget är Trelleborg med 720 platser, och i pågående upphandling av byggnation av en ny anstalt i Norrköping så kan 1 100 platser skapas. Framåt planerar Kriminalvården för flera storanstalter med 1 000–1 500 platser.[9]

Granskningen har förmodligen bidragit till att förstärka åtgärder som redan var på gång innan granskningen. Utbyggnad av Kriminalvårdens platser och nybyggnation av anstalter planerades redan innan granskningen genomfördes. Att bygga en ny anstalt tar normalt sett längre tid än att bygga ut en befintlig. Utfallet är dock i enlighet med granskningens rekommendation. Riksrevisionen bedömer att för denna iakttagelse har granskningen haft en delad påverkan på verksamheten.

Kriminalvården har utvecklat sin datainsamling så att det är möjligt att följa upp effektiviteten för anstalterna

Riksrevisionen gav följande rekommendation: Kriminalvården bör utveckla rutiner för systematisk datainsamling som gör det möjligt att följa upp effektiviteten för anstalterna. Kriminalvården har vidtagit följande åtgärder för att hantera rekommendationen.

Sedan revisionen genomfördes har Kriminalvården infört en central organisation för samordnad bemanning. Det innebär att all bemanning sker i personalsystemet och att alla organisationer läggs upp på samma sätt. Det gör att Kriminalvården nu kan mäta skillnader och göra jämförelser mellan anstalter. Vid revisionen saknades nyckeltal. Genom en bättre kontroll på grundorganisationerna kan myndigheten nu göra förändringar i bemanningsnyckeltal och därmed skapa effektivare och mer likvärdiga anstaltsorganisationer. Kvalitets- och månadsrapporter har skapats till kriminalvårds­cheferna som på så sätt kan få en bra bild av sin verksamhet.[10]

Möjlighet finns sedan en tid tillbaka att följa upp vårddygnskostnaden i nuvarande uppföljningssystem. Vårddygnskostnaden kan bl.a. följas över tid och jämföras mellan olika anstalter.[11]

Granskningen har förmodligen i hög grad bidragit till att Kriminalvården systemati­serat sin datainsamling. Det som pekar i den riktningen är att systematiska data föreföll lågt prioriterade före granskningen, men att Kriminalvården snart efter granskningen vidtog flera åtgärder i enlighet med denna rekommendation. Riksrevisionen bedömer att för denna iakttagelse har granskningen haft stark påverkan på verksamheten.

Referenslista

Skanska, ”Hall, nytt fängelse, Södertälje”, https://www.skanska.se/vart-erbjudande/vara-projekt/264778/Hall%2C-nytt-fangelse%2C-Sodertalje, hämtad 2024-12-04.

Kriminalvården ”Nu öppnar 120 nya platser på anstalten Hall”, https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/nyheter/2023/mars/nu-oppnar-120-nya-platser-pa-anstalten-hall/, hämtad 2024-12-04.

”Stort byggprojekt igång på anstalten Österåker”, https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/nyheter/2022/september/stort-byggprojekt-igang-pa-osteraker/, hämtad 2024-12-04.