Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har delvis varit bidragande till att regeringen har följt upp den nedsatta särskilda löneskatten för äldre inom ramen för sin redovisning av skatteutgifter.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i september 2019 till och med januari 2025, då uppföljningen avslutades.

Uppföljningen baseras på regeringens skrivelse och skatteutskottets betänkande med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport. Därutöver har Regeringskansliet lämnat skriftliga svar på frågor om vilka åtgärder som regeringen och Regeringskansliet i övrigt har vidtagit med anledning av granskningsrapporten. Uppföljningen baseras också på en översiktlig genomgång av regeringens skatteutgiftsredovisning för perioden 2021–2024.

Riksrevisionens granskning från 2020 i korthet

Riksrevisionen har granskat om regeringens beredning och redovisning av skatteutgifter i form av nedsatt särskild löneskatt för personer över 65 år har varit tydlig och ändamålsenlig. I granskningen ingick att bedöma om en nedsatt särskild löneskatt för äldre hade förutsättningar att uppnå de mål med åtgärden som riksdagen ställt sig bakom. Det vill säga om en nedsatt särskild löneskatt för äldre ökar äldres möjlighet att fortsätta arbeta och driva eget företag.

Motiven för Riksrevisionens granskning var att Riksrevisionen i tidigare granskningar hade konstaterat att stöd i form av skatteutgifter inte prövas eller följs upp lika utförligt som stöd via budgetens utgiftssida och att det var oklart om en nedsatt särskild löneskatt för äldre var ett effektivt stöd för att påverka sysselsättningen bland äldre. Samtidigt var det ett stöd som hade funnits länge och uppgick till betydande belopp.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att regeringen inte hade redovisat tillräckliga underlag för att det ska vara möjligt att bedöma effekterna av en nedsatt särskild löneskatt för äldre. Det var också oklart om nedsättningen av den särskilda löneskatten för äldre hade infriat riksdagens mål.

Riksrevisionens viktigaste iakttagelser i granskningen var att regeringens redovisning av den nedsatta särskilda löneskatten för äldre inte varit tydlig när det gällde hur omfattande stödet var och hur det hade förändrats över tid. Regeringen hade inte alltid särredovisat de offentliga effekterna vid förslag om att ändra den särskilda löneskatten för äldre. Det varierade också hur regeringen valde att redovisa ändringar av den särskilda löneskatten för äldre i sin redovisning av skatteutgifter. Regeringen hade inte heller redovisat någon uppföljande analys av den slopade eller nedsatta särskilda löneskatten för äldre inom ramen för sin skatteutgiftsredovisning.

I granskningen genomförde Riksrevisionen en empirisk beräkning av effekterna på bland annat sysselsättning av den särskilda löneskatt som infördes 2016. Riksrevisionens beräkning visade att sysselsättningen bland anställda 65-åringar inte påverkades särskilt mycket av den införda löneskatten. Det är emellertid inte möjligt att utifrån Riksrevisionens beräkning dra slutsatser om effekterna av en nedsatt särskild löneskatt för äldre. Detta eftersom effekterna inte behöver vara desamma vid ett införande som vid en nedsättning av särskild löneskatt.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att förtydliga hur redovisade skatteutgifter förändras vid förändringar av den särskilda löneskatten för äldre, samt att redovisa en uppföljande analys av de skatteutgifter som redovisas med anledning av den nedsatta särskilda löneskatten för äldre. Riksrevisionen rekommenderade även regeringen att särskilt följa upp och utvärdera den särskilda löneskatten för äldre som avskaffades 2019 med fokus på sysselsättningseffekter.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Regeringen har till viss del förtydligat hur redovisade skatteutgifter förändras vid regeländringar som rör den särskilda löneskatten för äldre

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att förtydliga hur redovisade skatteutgifter förändras vid regeländringar av den särskilda löneskatten för äldre. Rekommendationen och tillhörande iakttagelser följs upp i detta avsnitt.

Den särskilda löneskatten för äldre har inte varit föremål för några direkta regeländringar sedan 2019. Regeringen har ändå vidtagit vissa åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendation. Regeringen har i sin skatteutgiftsskrivelse för 2023 förtydligat att en av de skatteutgifter som följer av den nedsatta särskilda löneskatten för äldre har reviderats ned som en följd av riksdagens beslut om justerade åldersgränser i ålderspensionssystemet och kringliggande system.[1] Regeringens förtydligande är inte en följd av Riksrevisionens granskning. Enligt Regeringskansliet hade regeringen redan innan Riksrevisionens granskning som princip att redovisa de skatteutgifter vars prognostiserade utveckling väsentligen förändrats jämfört med tidigare år och vad denna skillnad beror på.[2]

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser om att regeringen inte varit konsekvent i sin redovisning av offentligfinansiella effekter vid ändringar av den särskilda löneskatten för äldre. Regeringen menar dock att det har handlat om ett tillfälligt misstag från regeringens sida och att redovisningen i övrigt varit ändamålsenlig. Anledningen till att regeringen inte redovisade några offentligfinansiella effekter vid slopandet av den särskilda löneskatten 2019 var att riksdagen redan hade beslutat om inkomstberäkningen för statens budget och att slopandet av den särskilda löneskatten ingick i denna beräkning.[3]

Regeringen har redovisat en uppföljande analys av de skatteutgifter som redovisas med anledning av den nedsatta särskilda löneskatten för äldre

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att redovisa en uppföljande analys av de skatteutgifter som redovisas med anledning av den nedsatta särskilda löneskatten för äldre, inom ramen för skatteutgiftsredovisningen. Rekommendationen och tillhörande iakttagelser följs upp i detta avsnitt.

Regeringen redovisade en uppföljande analys av de skatteutgifter som redovisas med anledning av den nedsatta särskilda löneskatten för äldre i 2021 års skatteutgiftsskrivelse. Regeringens uppföljande analys är delvis ett resultat av Riksrevisionens granskning. Det faktum att den uppföljande analysen gjordes så snart efter Riksrevisionens granskning kan, enligt Regeringskansliet, till stor del anses vara en följd av granskningen. Regeringskansliet bedömer samtidigt att det inte är orimligt att den nedsatta särskilda löneskatten för äldre hade varit föremål för en uppföljande analys i regeringens skatteutgiftsredovisning även utan Riksrevisionens granskning.[4]

I sin uppföljande analys bedömer regeringen att den nedsatta särskilda löneskatten för äldre leder till en positiv, men möjligtvis liten, effekt för sysselsättningen bland personer som fyllt 65 år vid årets ingång. Regeringen bedömer även att effekter på sysselsättningen av förändringar i den särskilda löneskatten för äldre allmänt sett är små i förhållande till den offentligfinansiella effekten. Regeringen konstaterar dessutom att en nedsatt särskild löneskatt för äldre i högre utsträckning gynnar män än kvinnor. Anledningen är att män är överrepresenterade som företagare och att fler män än kvinnor över 65 år arbetar.[5]

Regeringen har inte utvärderat sysselsättningseffekter av den särskilda löneskatt för äldre som avskaffades 2019

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att följa upp och utvärdera avskaffandet av den särskilda löneskatten för äldre 2019. Rekommendationen och tillhörande iakttagelser följs upp i detta avsnitt.

Regeringen har inte utvärderat sysselsättningseffekter av den särskilda löneskatt för äldre som avskaffades 2019. Regeringen bedömde dock, i skrivelsen med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport, att en oberoende utvärdering av den slopade särskilda löneskatten för äldre skulle vara värdefull, men ansåg inte att Regeringskansliet eller regeringen själv var bäst lämpade för en sådan uppgift.[6]

I samband med skatteutskottets behandling av regeringens skrivelse behandlade skatteutskottet ett motionsyrkande om att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den bör ta initiativ till en utvärdering av den särskilda löneskatten för äldre.[7] Skatteutskottet avstyrkte motionsyrkandet men noterade att regeringen i sin skrivelse anser att en välgjord oberoende utvärdering skulle vara värdefull. I sitt ställningstagande utgår utskottet därför från att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov vidtar de åtgärder som anses nödvändiga.[8]

Referenslista

Motion till riksdagen 2020/21:4002, Med anledning av skr. 2020/21:162 Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre, bet. 2020/21:SkU31, rskr 2020/21:133.

Skr. 2020/21:162, Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre, bet. 2020/21:SkU31, rskr 2020/21:133.

Skr. 2020/21:98, Redovisning av skatteutgifter 2021.

Skr. 2021/22:98, Redovisning av skatteutgifter 2022.

Skr. 2022/23:98, Redovisning av skatteutgifter 2023.

Skr. 2023/24:98, Redovisning av skatteutgifter 2024.