Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Sammantaget bedöms granskningen delvis ha påverkat AP-fondernas och regeringens åtgärder. Samtliga Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer bedöms vara hanterade på något sätt.

AP-fonderna uppger att de haft nytta av granskningen. Granskningen har bidragit till att identifiera förbättringsområden samt till att utveckla rapportering och arbetssätt kring hållbarhet. AP-fondernas hållbarhetsarbete avseende investeringar och ägarstyrning påverkas dock främst av faktorer som nationella och internationella regelverk, ramverk och initiativ samt av egna identifierade utvecklingsbehov.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i februari 2020 till och med december 2025, då uppföljningen avslutades.

Information har inhämtats från relevant dokumentation från riksdag och regering samt skriftliga frågor till Finansdepartementet och AP-fonderna.[1]

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Riksrevisionen granskade om de allmänna pensionsfondernas (Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden) hållbarhetsarbete är ändamålsenligt.[2] Med ändamålsenligt avses om hållbarhet är integrerat i investeringar och ägarskap utan att AP-fonderna gör avkall på den övergripande målsättningen om långsiktigt hög avkastning till största nytta för pensionssystemet. Motivet till granskningen var att riksdag och regering återkommande har uttryckt att hållbarhet är en väsentlig aspekt inom AP-fondernas verksamhet och en viktig del i allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt i förhållande till deras respektive uppdrag. Hållbarhetsarbetet hade integrerats i fondernas tillgångsförvaltning och ägarstyrning.

Granskningen visade samtidigt att AP-fondernas målsättningar och redovisning av hållbarhetsarbetet kunde bli tydligare. Hållbarhetsarbetet i ägarstyrningen var svårt att följa upp. Det var svårt att överblicka AP-fondernas samlade bidrag gentemot FN:s globala hållbarhetsmål, eftersom variationen i redovisningen var stor mellan AP-fonderna. Det var även svårt att utifrån redovisningen få en helhetsbild av vilka samlade resultat AP-fonderna har uppnått med sitt hållbarhetsarbete. Sjätte och Sjunde AP-fonden saknade ett lagstadgat hållbarhetsmål. För Sjunde AP-fonden fanns ett förslag om att fonden skulle omfattas av samma lagkrav som Första–Fjärde AP-fonden, men för Sjätte AP-fonden fanns inget motsvarande förslag.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till AP-fonderna:

• AP-fonderna bör förtydliga sina målsättningar inom social hållbarhet, så att de speglar fondernas långsiktiga ambitioner inom området.
• Första−Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden bör fortsätta att utveckla sitt arbete med miljömässig och social hållbarhet i sin ägarstyrning för att säkerställa att arbetet fokuseras på områden där fonden har störst möjlighet

att påverka och göra störst nytta.

• Första−Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden bör utveckla hur rapporteringen kring påverkansarbete och dialoger kan göras tydligare, både då det gäller omfattning och om möjligt vilka resultat som har uppnåtts.
• Första−Fjärde AP-fonden bör utarbeta gemensamma nyckeltal för investeringar och ägarstyrning som kan göra hållbarhetsredovisningen mer lättillgänglig och resultatinriktad.
• När så är möjligt bör även Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden använda samma nyckeltal så att regeringen kan ge en så samlad bild som möjligt i rapporteringen till riksdagen.
• Sjätte AP-fonden bör redovisa hur fonden har möjlighet att bidra till FN:s hållbarhetsmål.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till regeringen:

• Ta initiativ till att förtydliga Sjätte AP-fondens uppdrag i förhållande till föredömlig förvaltning.
• Utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen så att den tydligare svarar på om Första−Fjärde AP-fonden uppfyller de lagstadgade kraven på att fondmedlen förvaltas genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande.
• Utveckla skrivelsen så att det samlade resultatet av AP-fondernas hållbarhetsarbete framgår tydligare.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är helt hanterade

Sammantaget bedöms granskningen delvis ha påverkat AP-fondernas och regeringens åtgärder. Regeringen instämde i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen ansåg liksom regeringen att hållbarhetsarbetet är en viktig del i AP-fondernas förvaltning och såg positivt på att fonderna fortsatte att utveckla detta arbete.[3] Samtliga Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer bedöms vara hanterade på något sätt.

AP-fonderna har förtydligat sina målsättningar inom social hållbarhet

Efter granskningen har Första−Fjärde AP-fonden gemensamt arbetat för att belysa social hållbarhet i rapporteringen, främst genom en utökad och enhetlig rapportering från Etikrådets arbete i årsredovisningarna. Sjätte AP-fonden har vidareutvecklat och förtydligat målsättningar och kravställande avseende social hållbarhet. Även Sjunde AP-fonden arbetar fortsatt för att utveckla mål, metoder och rapportering inom området. Riksrevisionen bedömer att granskningen delvis har påverkat dessa åtgärder.

Första−Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden har utvecklat sitt arbete med miljömässig och social hållbarhet i sin ägarstyrning

Första−Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden har fortsatt att utveckla sitt arbete med miljömässig och social hållbarhet i sin ägarstyrning för att säkerställa att arbetet fokuseras på områden där fonden har störst möjlighet att påverka och göra störst nytta. Som exempel kan nämnas att Tredje AP-fonden har antagit en policy för ansvarsfulla investeringar där mänskliga rättigheter som är en del av social hållbarhet identifieras som ett fokusområde. Varje fokusområde har handlingsplaner, där målsättningarna för fokusområdet framgår.

Granskningen bedöms inte ha påverkat de åtgärder som Första−Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden har vidtagit. Åtgärderna har motiverats av interna prioriteringar och andra externa faktorer.

Samtliga fonder har tydliggjort rapporteringen kring påverkansarbete och dialoger, bland annat genom gemensamma nyckeltal

Första−Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden har utvecklat hur rapporteringen kring påverkansarbete och dialoger kan göras tydligare, då det gäller både omfattning och om möjligt vilka resultat som har uppnåtts.

Första−Fjärde AP-fonden hade innan granskningen identifierat ett behov av att bland annat förbättra rapporteringen av Etikrådets arbete. En översyn av Etikrådets uppdrag och strategi har genomförts, som resulterade i tydligare styrning och förstärkt organisation. Fonderna har tagit fram gemensamma riktlinjer kring nyckeltal för rapportering av ägarstyrningsarbetet samt Etikrådets arbete. Varje AP-fond beskriver sitt hållbarhets- och ägarstyrningsarbete utifrån hur respektive fond utformat sin förvaltning. Gemensamma nyckeltal syftar till att bidra till ökad jämförbarhet mellan fonderna och att tydligare lyfta fram det arbete som Etikrådet gör på uppdrag av AP-fonderna.

AP-fonderna har också arbetat med en rad olika åtgärder inom området, såsom framtagande och översyn av olika styrdokument, översyn av interna rutiner och omorganisering av verksamhet.

Granskningen bedöms delvis ha påverkat de åtgärder AP-fonderna har vidtagit. Utvecklingen har dock i första hand drivits av andra faktorer, såsom nationella och internationella krav genom regelverk, ramverk och initiativ samt av AP-fondernas egna identifierade utvecklingsbehov.

Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden använder i möjligaste mån samma nyckeltal

Sjätte AP‑fonden och Sjunde AP‑fonden använder gemensamma nyckeltal där det är möjligt och relevant, bland annat för klimatavtryck och hållbarhetsrapportering. Detta sker i samverkan med övriga AP‑fonder för att öka jämförbarheten och ge regeringen en samlad bild i rapporteringen till riksdagen, i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer och med hänsyn till EU:s regelverk. Granskningen bedöms således delvis ha påverkat de åtgärder som Sjätte och Sjunde AP-fonden har vidtagit.

Sjätte AP-fonden har tydliggjort hur fonden har möjlighet att bidra till FN:s hållbarhetsmål

Sjätte AP-fonden har vidtagit åtgärder i linje med rekommendationen, vilket delvis beror på granskningen. Sjätte AP-fonden hade vid tillfället för granskningen initierat ett internt arbete för att utvärdera hur fonden har möjlighet att bidra till FN:s hållbarhetsmål. Arbetet resulterade vidare i en kartläggning för hur Sjätte AP-fonden bättre kan linjera sina fokusområden med FN:s hållbarhetsmål. Sjätte AP-fonden har även förtydligat hur fonden förhåller sig till målen i uppförandekod och policy för ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden har fått ett lagstadgat mål om föredömlig förvaltning

Regeringen instämde med Riksrevisionen i att Sjätte AP-fondens uppdrag i förhållande till föredömlig förvaltning borde förtydligas. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna fick även i uppdrag att samverka när det gäller redovisningen av hur målen om föredömlig förvaltning har uppnåtts. Lagändringen trädde i kraft i juli 2022.[4] Från och med årsskiftet 2025/2026 överförs Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra AP-fonden. Regeringen bedömer att överföringen inte innebär någon förändring avseende målsättningen för förvaltningen i och med att fonderna har samma lagstadgade hållbarhetsmål.

Vid tidpunkten för granskningens genomförande fanns ett förslag om att även Sjunde AP-fonden skulle omfattas av lagkrav som liknade det för Första−Fjärde AP-fonden. Lagändringen trädde i kraft i januari 2023.[5] En senare proposition specificerade hur Sjunde AP-fonden ska lämna hållbarhetsinformation i linje med EU-regler, vilket regeringen ansåg skulle stärka det långsiktiga hållbarhetsarbetet. Lagändringen trädde i kraft i januari 2024.[6]

Lagändringarna har inneburit att hållbarhet fått en tydligare form i Sjätte AP-fondens och Sjunde AP-fondens uppdrag. Riksrevisionen bedömer att granskningen delvis har påverkat regeringens åtgärder, då införandet av ett lagstadgat mål för Sjätte AP-fonden var i linje med Riksrevisionens rekommendation.

Redovisningen av om Första−Fjärde AP-fonden uppfyller de lagstadgade kraven på ansvarsfull förvaltning har utvecklats

Regeringen ska årligen lämna en redovisning till riksdagen om AP-fondernas verksamhet. Regeringen instämde även i Riksrevisionens rekommendation om att utveckla den årliga skrivelsen om AP-fondernas verksamhet. Regeringen har utvecklat det avsnitt i skrivelsen som innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. I den inledande bedömningsrutan anges om fonden uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Delavsnitten som innehåller en redovisning och utvärdering av respektive fond har kompletterats med en tabell som redogör för fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelsen. Även delavsnitten som innehåller en redovisning och utvärdering av Sjätte respektive Sjunde AP-fonden har utvecklats på samma sätt. Förändringen har inneburit ett tydliggörande av fondernas hållbarhetsmål och av måluppfyllelsen. Riksrevisionen bedömer att granskningen delvis påverkat regeringens åtgärder, eftersom det inte kan uteslutas att det också pågick ett internt utvecklingsarbete i den riktningen.

Det samlade resultatet av Första−Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete framgår tydligare i regeringens skrivelse

Regeringen har vidtagit åtgärder som avser att förtydliga det samlade resultatet av Första–Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete. Regeringen har utvecklat den årliga skrivelsen och redogör i ett avsnitt för Första–Fjärde AP-fondens samlade hållbarhetsarbete. Regeringen har tydliggjort sin bedömning i den inledande bedömningsrutan och kompletterat med en tabell som illustrerar Första–Fjärde AP-fondens fokusområden, antal mål och förändrade målsättningar inom hållbarhetsområdet. Förändringen har inneburit ett tydliggörande av Första–Fjärde AP-fondens måluppfyllelse. Åtgärderna omfattade inte Sjätte och Sjunde AP-fonderna eftersom dessa fonders uppdrag är annorlunda. Riksrevisionen bedömer att granskningen delvis har påverkat regeringens åtgärder, eftersom det inte kan uteslutas att det också pågick ett internt utvecklingsarbete i den riktningen.

Referenslista

Dir. 2025:32, Överföring av Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna.

Dir. 2025:33, Överföring av Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra AP-fonden.

Prop. 2021/22:146, Ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet, bet. 2021/22:FiU33, rskr. 2021/22:345.

Prop. 2021/22:280, Nya regler om Sjunde AP-fonden - förvalsalternativet inom premiepensionen, 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27.

Prop. 2023/24:9, Nya bestämmelser om hur Sjunde AP-fonden ska lämna hållbarhetsinformation, 2023/24:FiU8, rskr. 2023/24:32.

Skr. 2021/22:54, Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete, bet. 2021/22:FiU43, rskr. 2021/22:348.