Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen kan ha bidragit till vissa av de ändringar som skett i styrningen av Arbetsförmedlingen men sannolikt har även andra faktorer bidragit. Flera andra aktörer har också lyft problem med styrningen av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har dessutom genomgått en omfattande reformering de senare åren vilket också lett till ändrad styrning av myndigheten.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i april 2019 till och med januari 2025, då uppföljningen avslutades. Uppföljningen baseras främst på skriftliga intervjuer med Arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingen samt dokumentstudier. Socialdepartementet har inte omfattats av uppföljningen.

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning möjliggjorde för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete.

Många äldre arbetssökande fastnar i långtidsarbetslöshet, vilket får negativa konsekvenser både för den arbetssökande, arbetsmarknaden och staten. Det får även negativ påverkan på riksdagens mål om ett längre arbetsliv.

De viktigaste iakttagelserna från granskningen var:

• Trots att äldre har väsentligt längre arbetslöshetstider och har lägre sannolikhet att få ett arbete, var inte ålder en faktor som tydligt beaktades i Arbetsförmedlingens övergripande styrning och prioriteringar i arbetet med arbetssökande och arbetsgivare.
• Ålder vägdes sällan in i arbetsförmedlarnas arbetsmarknadspolitiska bedömning av arbetssökande eftersom det kunde uppfattas som diskriminerande gentemot den arbetssökande. När granskningen genomfördes testade dock Arbetsförmedlingen ett nytt statistiskt och obligatoriskt arbetsmarknadspolitiskt bedömningsstöd som bland annat vägde in ålder.
• Arbetsförmedlingens arbetsgivararbete hade fått en tydligare inriktning mot arbetssökande som står längre från arbetsmarknaden men det omfattade sällan äldre arbetssökande.
• Arbetsförmedlingen hade ett stort fokus på diskrimineringsfrågor både internt och i myndighetens bemötande av arbetssökande och arbetsgivare. Åldersdiskriminering var dock mer sällan föremål för diskussion.
• Arbetsförmedlingen bedrev ett visst påverkansarbete gentemot arbetsgivare för att motverka diskriminering, men arbetet med åldersdiskriminering var relativt begränsat.
• Regeringens styrning av Arbetsförmedlingen fokuserade på flera olika grupper av arbetssökande som stod långt från arbetsmarknaden, men inte på äldre arbetssökande.
• Regeringens styrning mot olika grupper av arbetssökande hade under flera år varit så omfattande att det försvårade för Arbetsförmedlingen att själv bedöma vilka arbetssökande som befann sig längre från arbetsmarknaden
• Regeringen hade gett flera uppdrag till Arbetsförmedlingen som rörde vissa diskrimineringsgrunder men inga hade inriktning mot diskrimineringsgrunden ålder.

Granskningens övergripande bedömning var att regeringen och Arbetsförmedlingen i sin styrning och prioriteringar sällan tog hänsyn till äldre arbetssökandes risk för långtidsarbetslöshet. Det fanns därmed en risk för att äldre arbetssökande inte fick det stöd som de behövde och att tiden i arbetslöshet förlängdes. Både regeringens och Arbetsförmedlingens styrning av vilka arbetssökande som ska prioriteras behövde därför utvecklas, enligt Riksrevisionen. Styrningen behövde tydligare utgå från arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden och väga in att hög ålder ökar risken för att kvarstå i arbetslöshet.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att utforma regleringsbrev och övrig styrning av Arbetsförmedlingen så den bättre gav stöd till Arbetsförmedlingens instruktionsenliga uppgift att prioritera de arbetssökande som befinner sig längre från arbetsmarknaden.[1]

Riksrevisionen rekommenderade Arbetsförmedlingen att

• utforma prioriteringar på övergripande myndighetsnivå utifrån en samlad analys av arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden, baserat på flera faktorer, bl a ålder.
• Rikta arbetsgivararbetet mot de arbetssökande som enligt Arbetsförmedlingens samlade analys befinner sig längre från arbetsmarknaden.
• Öka fokus på åldersdiskriminering i exempelvis interna utbildningar samt förstärka arbetet gentemot arbetsgivare för att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Regeringens målgruppsstyrning har minskat

Den sammanfattande bedömningen är att regeringens målgruppsstyrning av Arbetsförmedlingen har blivit mindre omfattande, och att detta gett utrymme för Arbetsförmedlingen att bättre prioritera de arbetssökande som befinner sig längre från arbetsmarknaden.

I sin skrivelse välkomnade regeringen granskningen och ansåg att den utgjorde ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla den arbetsmarknadspolitiska bedömningen.[2] Regeringen höll med om att en mindre omfattande målgruppsstyrning skulle ge Arbetsförmedlingen större möjligheter att prioritera, styra och planera verksamheten. Regeringen pekade dock på att det kunde finnas anledning att styra mot särskilda grupper, något som även Riksrevisionen framhöll i granskningen. Vidare ansåg regeringen att statistiskt bedömningsstöd är viktigt för att göra mer träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Regeringen angav att den gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla ett statistiskt bedömningsstöd och att regeringen kommer att följa arbetet noggrant.

I uppföljningen uppger både Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsdepartementet att målgruppsstyrningen i regleringsbrev på senare år har minskat.[3] Vår genomgång av regleringsbrev till Arbetsförmedlingen för åren 2021–2024 bekräftar detta.[4] Arbetsförmedlingen uppger att regeringens styrning de senare åren fokuserat på arbetssökande som är i eller riskerar långtidsarbetslöshet (utan arbete 24 månader eller mer). Enligt Arbetsförmedlingen har den ändrade styrningen gett myndigheten förutsättningar att prioritera inom denna grupp, något som tyder på att den förändrade styrningen fått önskad effekt.

Arbetsmarknadsdepartementet uppger samtidigt att det fortsatt bedömts finnas behov av vissa regleringsbrevsuppdrag som är inriktade på verksamheter som berör vissa grupper av arbetssökande som omfattas av myndighetens uppdrag, till exempel anställningar vid Samhall för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.[5]

Sannolikt är det inte bara granskningen som lett till att regeringen minskat sin målgruppsstyrning av Arbetsförmedlingen I granskningen pekade vi på att Arbetsförmedlingen flera gånger lyft till regeringen att målgruppsstyrningen försvårade myndighetens interna styrning och att styrningen i stället borde inriktas mer mot arbetssökandes individuella behov. Vi pekade även på att regeringens detaljstyrning tidigare kritiserats av både Statskontoret och Arbetsmarknadsutredningen. Därutöver har Arbetsförmedlingen reformerats i grunden de senare åren, och detta har med stor sannolikhet också påverkat regeringens förändrade styrning av myndigheten. Regeringen gav till exempel 2023 i uppdrag till Statskontoret att lämna rekommendationer på hur regeringens styrning kan utvecklas i syfte att Arbetsförmedlingens användning av förvaltningsmedel kan bli mer effektiv.[6]

Arbetsförmedlingen har utformat övergripande prioriteringar av arbetssökande

Den sammanfattande bedömningen är att Arbetsförmedlingen följt Riksrevisionens rekommendation genom att myndigheten numera utformar övergripande prioriteringar av vilka arbetssökande som ska prioriteras.

Arbetsförmedlingen uppger att myndigheten numera anger i verksamhetsplaner hur myndigheten ska prioritera bland olika arbetssökande och insatser.[7] Enligt Arbetsförmedlingen baseras prioriteringarna på både uppdrag och mål samt analyser av behoven hos de inskrivna arbetssökande och effekter av olika insatser. Av vår genomgång av myndighetens verksamhetsplan för 2023 och 2024 framgår att Arbetsförmedlingen ska prioritera stöd och insatser till arbetssökande som är eller riskerar långtidsarbetslöshet och särskilt arbetssökande som varit utan arbete 24 månader eller mer. Den nya inriktningen torde ge bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingens arbete med äldre arbetssökande, eftersom många i denna grupp har hög risk för långtidsarbetslöshet.

I granskningen pekade Riksrevisionen på att myndighetens bedömningsstöd skulle kunna användas för att fördjupa och samla kunskapen om arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen uppger till Riksrevisionen att data från det nya bedömningsstödet har varit en viktig utgångspunkt i de analyser som ligger till grund för myndighetens övergripande prioriteringar.[8]

Den sammanfattande bedömningen är att granskningen bidragit till Arbetsförmedlingens förändrade övergripande styrning och prioritering av arbetssökande, men att även andra faktorer, som till exempel reformeringen av myndigheten, sannolikt också har påverkat.

Arbetsförmedlingens nya arbetsmarknadspolitiska bedömningsstöd är obligatoriskt att använda

Arbetsförmedlingen har infört ett nytt obligatoriskt bedömningsstöd och Riksrevisionens bedömning är att det nya bedömningsstödet skapar förutsättningar för en bättre träffsäkerhet och likabehandling i arbetet med att ge stöd till arbetssökande, däribland äldre arbetssökande.

Arbetsförmedlingen införde 2023 ett nytt obligatoriskt statistiskt bedömningsstöd vars syfte är att producera en träffsäker bedömning av den arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden.[9] Stödet bygger på ett antal relevanta faktorer, bland annat ålder och är en vidareutveckling av det statistiska stöd som Arbetsförmedlingen testade vid tiden för granskningens genomförande. Arbetsförmedlingens bedömning är att det nya stödet har bättre träffsäkerhet, likabehandling, transparens och driftssäkerhet än det tidigare stödet.[10] Arbetsförmedlingen uppger att stödet har kalibrerats med hänsyn till ålder och utifrån diskrimineringsgrunderna följs utfallet för ålder särskilt noga.

Stödet kan användas för att bedöma den arbetssökandes lämplighet för att delta i insatsen Rusta och matcha, men inte för övriga arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är dock inte obligatoriskt för arbetsförmedlarna att tillämpa bedömningsstödets utfall, utan arbetsförmedlaren använder det som ett stöd.

I granskningen pekade vi på att det kunde finnas skäl att förankra bedömningsstödet hos arbetsförmedlarna utifrån hur stödet förhåller sig till principer om likabehandling och diskriminering. Arbetsförmedlingen uppger att bedömningsstödet har förankrats via information och utbildningsinsatser till arbetsförmedlarna.[11]

Eftersom Arbetsförmedlingen höll på att ta fram ett nytt obligatoriskt statistiskt bedömningsstöd vid tiden för granskningens genomförande, är det inte granskningen som lett till framtagandet av det nya stödet.

Arbetsförmedlingens arbetsgivararbete riktas mot arbetssökande som befinner sig längre från arbetsmarknaden

Den sammanfattande bedömningen är att Arbetsförmedlingens arbetsgivararbete på en övergripande nivå riktar sig till arbetssökande som står längre från arbetsmarknaden. Det statistiska bedömningsstödet förväntas vara ett viktigt stöd i arbetet.

Arbetsförmedlingen fick i 2023 ett regleringsbrevsuppdrag som bland annat handlade om att utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja de som står långt från arbetsmarknaden.[12] I Arbetsförmedlingens återrapportering 2023 framgår att myndighetens intention, både långsiktigt och för 2023, är att förstärka arbetet med arbetsgivare i syfte att bryta och förhindra långtidsarbetslöshet.[13] Arbetsförmedlingen uppger att det inte finns någon samlad analys för arbetsgivararbetet av vilka arbetssökande som befinner sig längre från arbetsmarknaden.[14] Av myndighetens verksamhetsplan framgår dock att myndigheten ser det statistiska bedömningsstödet som viktigt i detta arbete.[15]

Granskningen kan ha bidragit till att Arbetsförmedlingen på ett tydligare sätt än tidigare riktar in sitt arbetsgivararbete mot arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har fortsatt fokus på diskrimineringsfrågor men inte specifikt på åldersdiskriminering

Sammanfattande bedömning är att Arbetsförmedlingen har fortsatt fokus på diskrimineringsfrågor men fokuset tycks inte ha ökat på åldersdiskriminering i interna utbildningar och i arbetsgivararbetet, såsom Riksrevisionen rekommenderade.

Arbetsförmedlingen uppger att myndighetens interna utbildningar om diskriminering inte är specifikt riktat mot diskrimineringsgrunden ålder utan håller sig mer generellt till diskriminering och prioriterade grupper. Arbetsförmedlingen uppger att utbildningarna utgår från diskrimineringslagstiftning och Regeringsformen, dvs att ingen ska diskrimineras på grund av exempelvis ålder.[16]

Det går inte utifrån tillgänglig information att bedöma om Arbetsförmedlingen stärkt sitt arbete mot åldersdiskriminering gentemot arbetsgivare.

Riksrevisionens rekommendation bedöms inte haft någon påverkan på Arbetsförmedlingens arbete.

Referenslista

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens nya modell för bedömning av arbetssökandes stödbehov Funktionssätt och prestation, Analys 2023:11, 2023.

Arbetsförmedlingen, Kompetensförsörjning, arbetsgivarkontakter och arbetsinriktade insatser. Återrapport 13 oktober 2023, 2023.

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2024, version 1.0, 2024.

Regeringsbeslut A2023/01353 Uppdrag om effektiviteten i Arbetsförmedlingens användning av förvaltningsmedel.

Regeringsbeslut A2021/02342. Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Arbetsförmedlingen.

Regeringsbeslut A2022/01553. Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Arbetsförmedlingen.

Regeringsbeslut A2023/00309. Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Arbetsförmedlingen.

Regeringsbeslut A2024/01313. Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Arbetsförmedlingen.

Skr. 2021/22:13. Regeringens skrivelse 2021/22:13, Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år.