Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Även om alla av Riksrevisionens rekommendationer inte är fullt ut implementerade så har granskningen bidragit till åtgärder. Granskningen har haft påverkan på processer.

Regeringen har ökat frekvensen av ägardialoger och hållbarhetsanalyser, vilket stärker den systematiska uppföljningen.

Regeringen har utvecklat rapporteringen till riksdagen med såväl portföljövergripande information som bolagsspecifik. Däremot saknas genomgående information som regeringen utlovat i sin skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen om antal genomförda ägardialoger och hållbarhetsanalyser med bolagen.

Regeringen har upphandlat och infört ett system för datainsamling från bolagen med en särskild modul för hållbarhetsdata och arbetar med bolagens hållbarhetsdata så att det ska vara möjligt att redovisa mer information och nyckeltal över tid.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen omfattar perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i april 2020 till och med januari 2026, då uppföljningen avslutades.

Vi har inhämtat information från regeringens och riksdagens behandling av granskningsrapporten och regeringens årliga redogörelser till riksdagen för företag med statligt ägande. Vid ett möte den 14 november 2025 lämnade företrädare för Regeringskansliet upplysningar.

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Riksrevisionen granskade om regeringens styrning mot hållbart företagande i statligt ägda bolag har lett till att ambitionerna i statens ägarpolicy uppnåtts.

Enligt riksdagen ska statliga bolag vara föregångare i hållbart företagande och präglas av öppenhet och föredömlighet. Staten är en av Sveriges största bolagsägare och kan påverka utvecklingen genom att visa gott exempel.

Granskningen visade att det fanns utvecklingsområden i regeringens styrning och uppföljning av bolagen samt i regeringens information till riksdagen. Till exempel genomförde Regeringskansliet ingen årlig ägardialog med i genomsnitt vart femte bolag under åren 2015–2019, och nära hälften av bolagen saknade hållbarhetsanalys vid utgången av 2020. Regeringens ambitioner om hållbart företagande var i mindre grad och mer otydligt kopplade till konkreta resultat i bolagens verksamhet, trots statens strävan att vara en aktiv och professionell ägare. Fokus låg i stället på processer för styrning och uppföljning. Det faktiska genomförandet av dessa processer överensstämde inte alltid med regeringens beskrivningar, bland annat avseende frekvens.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till regeringen:

• Genomför uppföljningen av bolagens arbete med hållbart företagande mer systematiskt och återkommande.
• Förtydliga informationen till bolagen om vilka internationella riktlinjer som ska beaktas och vad det innebär.
• Utveckla informationen till riksdagen så att den inkluderar upplysningar om hur styrningen genomförts och hur långt regeringen kommit med att balansera en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i statens bolagsägande.
• Överväg att införa krav på utvärdering och kontroll av de statligt ägda bolagens hållbarhetsredovisning så att den behandlas mer likvärdigt med den finansiella redovisningen.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Näringsutskottet välkomnade Riksrevisionens granskning som ett viktigt underlag för riksdagens beredning av frågor om regeringens styrning, särskilt bolagens hållbarhetsarbete.[1] Utskottet noterade att även regeringen välkomnade granskningen och framhöll att hållbart företagande är ett område där regeringen avser att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar avseende statens ägarstyrning.[2] Näringsutskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.[3]

Regeringskansliet genomför ägardialoger och hållbarhetsanalyser oftare

Granskningen visade bland annat att regeringens ägardialoger med de statligt ägda bolagen tar upp hållbart företagande. Men den visade också att regeringen inte genomförde dessa ägardialoger med alla bolag på ett systematiskt sätt. Regeringens uppföljande analyser dröjde, och regeringen saknade därför information från flera bolag och områden. Enligt Riksrevisionen behövdes det därför starkare styrning för att främja för att främja föredömlighet och föregångarskap.

Regeringen instämde i Riksrevisionens iakttagelser om ägardialoger och bedömningen att regeringens uppföljande analyser har ett visst utvecklingsutrymme. Som en följd av granskningen har Regeringskansliet genomfört ägardialoger och hållbarhetsanalyser oftare.[4]

Beträffande utveckling av styrning och analys angav regeringen i sin skrivelse till Riksdagen att analysen av bolagens strategiska mål för hållbart värdeskapande skulle utvecklas i förhållande till kraven i statens ägarpolicy.[5] Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om en ny ägarpolicy som ersatte den tidigare från den 7 april 2021.

Regeringen bedömde att det inte fanns något behov av ytterligare ägarstyrning avseende internationella riktlinjer

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att ge tydligare information till de statligt ägda bolagen om vilka internationella riktlinjer som de ska beakta och vad det innebär. Denna rekommendation grundades bland annat på att trots att statens ägarpolicy angav vilka internationella riktlinjer som var väsentliga och som skulle vara vägledande för bolagen, så efterfrågade vissa bolag mer konkret vägledning eftersom de upplevde att riktlinjerna inte var praktiskt orienterade. Detta gällde särskilt OECD:s riktlinjer. Drygt hälften av bolagens styrelseordförande och vd:ar hade särskilt svårt att tillämpa OECD:s riktlinjer och såg dem inte som ett praktiskt stöd, enligt enkätsvar till Riksrevisionen.

Näringsutskottet delade regeringens bedömning att det inte fanns behov av ytterligare ägarstyrning avseende internationella riktlinjer. Utskottet ansåg att varje bolag själv ansvarar för att bedöma och säkerställa den kompetens som krävs för att hantera ägarens krav inom hållbart företagande.[6]

I sin skrivelse till riksdagen konstaterade regeringen att flera internationella initiativ pågick för att utveckla bolagens hållbarhetsrapportering. Regeringen avsåg att följa utvecklingen och utvärdera de krav staten ställer på bolagen i förhållande till nya regleringsförändringar, exempelvis inom hållbarhetsrapportering.[7]

Regeringen beslutade om en ny ägarpolicy 2025-02-20 som ersatte den tidigare som beslutades 2020-02-27-07. Den nya ägarpolicyn anger de internationella principer och riktlinjer som ska utgöra väsentliga utgångspunkter för bolagens arbete. Vår bedömning är att den nya ägarpolicyn förändrats marginellt i detta avseende.[8]

Regeringen har i flera avseenden utvecklat informationen till riksdagen, men inte i alla avseenden som Riksrevisionen lyft fram

I granskningen rekommenderade Riksrevisionen regeringen att utveckla informationen till riksdagen, med avseende på hur styrningen genomförts och hur långt regeringen kommit med att balansera ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i statens bolagsägande.

I sin skrivelse till riksdagen angav regeringen att rapporteringen om hållbart företagande skulle utvecklas i både omfattning och innehåll.[9] För att öka transparensen och stärka det systematiska arbetet avsåg regeringen enligt skrivelsen att redovisa såväl vilka processer som genomförts, exempelvis antalet hållbarhetsanalyser per år, som med vilka bolag ägardialoger har genomförts. Vår genomgång av regeringens årliga redogörelser för bolag med statligt ägande till riksdagen för åren 2022–2025 visar dock att regeringen inte redovisar detta.

Under två år, 2022 och 2023, innehöll regeringens årliga redogörelser till riksdagen för bolag med statligt ägande hänvisning till utvecklad informationsgivning med anledning av Riksrevisionens granskning. Vår genomgång av redogörelserna från 2022–2025 visar att regeringen redovisat övergripande om ämnen såsom bolagens klimatmål, portföljövergripande hållbarhetsanalys (2022), tematiska områden som är särskilt viktiga för staten som ägare – bolagen som föredömen, operationell excellens och säkring av långsiktigt värdeskapande (2024).

Med början i redogörelsen till riksdagen för bolag med statligt ägande 2022 inkluderar regeringen också information om enskilda bolag och hållbarhet. Informationen har utökats över åren. 2022 ingick information om vilka bolag som satt klimatmål; 2023 ingick, förutom detta, information om bolagens prioriterade globala mål i Agenda 2030, vissa bolags indirekta utsläpp av växthusgaser i deras värdekedjor, om bolagen fastställt mål för biologisk mångfald och om bolagen avger en s.k. taxonomirapportering[10]. 2024 och 2025 ingick ingen information om bolagens prioriterade globala mål i Agenda 2030. Däremot inkluderade regeringen för vissa bolag en kvantifiering av bolagens påverkan på de globala målen enligt Agenda 2030.

Regeringen har i redogörelsen för bolag med statligt ägande 2025 uttryckt sin avsikt att från och med 2026 revidera utformningen av och omfattningen på regeringens årliga verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande. Regeringens avsikt är att ge en tydligare och mer effektiv redovisning, som beaktar bolagens omfattande egna rapportering som är tillgänglig för riksdagen och allmänheten, i syfte att skapa en mer relevant, överskådlig och lättillgänglig helhet.[11]

Regeringen arbetar med bolagens hållbarhetsdata så att det ska vara möjligt att redovisa mer information och nyckeltal över tid

Granskningen konstaterade att de generella kraven för utvärdering och kontroll av bolags hållbarhetsredovisning är tydligt lägre än kraven på den finansiella redovisningen. Regeringen borde därför enligt Riksrevisionen överväga att införa krav på utvärdering och kontroll av hållbarhetsredovisningen, så att den får samma tyngd som den finansiella rapporteringen.

Av regeringens skrivelse till riksdagen framgick att flera internationella initiativ pågick för att utveckla bolagens hållbarhetsrapportering. Regeringen angav att den avsåg att följa utvecklingen och kontinuerligt utvärdera de krav staten ställer på bolag med statligt ägande, i takt med att regleringsförändringar genomförs, exempelvis inom hållbarhetsrapportering.[12]

Regeringen hänvisade i sin skrivelse till att Regeringskansliet har upphandlat och infört ett system för datainsamling från bolagen. Systemet innehåller en särskild modul för hållbarhetsdata som gör det möjligt att redovisa mer information och nyckeltal över tid. Systemstödet används för både finansiella data och hållbarhetsdata.[13]

Sedan granskningen publicerades har årsredovisningslagen ändrats tre gånger med avseende på hållbarhetsredovisning. Dessa förändringar har gjorts med hänsyn till EU-direktiv och inte med hänsyn till Riksrevisionens granskning. Däremot bedömer vi att granskningen kan ha haft viss påverkan på innehållet.

Referenslista

Bet. 2021/22:NU4, 2021 års redogörelse för bolag med statligt ägande, rskr. 2021/22:132.

Finansinspektionen, ”EU:s taxonomi”, https://www.fi.se/sv/hallbarhet/regler/taxonomi/#:~:text=Taxonomif%C3%B6rordningen%20%E2%80%93%20%C3%A4ven%20kallad%20EU:s%20taxonomi%20%2D,beskrivning%20av%20dessa%20kriterier%20och%20f%C3%B6rordningens%20inneh%C3%A5ll, 2025-12-07.

Regeringens årliga redogörelser till riksdagen för bolag med statligt ägande 2022–2025: skr. 2021/22:140, skr. 2022/23:140, skr. 2023/24:140, 2024/25:140.

Regeringskansliet, ”Statens ägarpolicy 2020”, https://www.regeringen.se/rapporter/2020/03/statens-agarpolicy-och-principer-for-bolag-med-statligt-agande-2020/, 2025-12-07.

Regeringskansliet, ”Statens ägarpolicy 2025”, https://www.regeringen.se/rapporter/2025/02/statens-agarpolicy-2025/, 2025-12-07

Skr. 2021/22:31, Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen.

Årsredovisningslagen (1995:1554).