Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har delvis haft påverkan på vidtagna åtgärder.

Att Socialstyrelsen kritiskt sett över indikatorerna är ett resultat av granskningen. Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att vidareutveckla öppna jämförelser kan sannolikt också ses som en följd av granskningen. Däremot hade regeringens initiativ att ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att hantera individbaserad statistik huvudsakligen andra orsaker än granskningen.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i januari 2020 till och med januari 2026, då uppföljningen avslutades.

För att följa upp granskningen har vi analyserat offentligt tryck samt statistik och rapporter från Socialstyrelsen. Därtill har intervjuer genomförts med företrädare för Socialdepartementet och Socialstyrelsen.

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Riksrevisionen granskade om öppna jämförelser är ett ändamålsenligt verktyg för att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten, med fokus på Socialstyrelsen och regeringen. Öppna jämförelser bygger på indikatorer som tas fram av Socialstyrelsen och är tänkta att användas av kommunerna i deras arbete med att utveckla kvaliteten.

Granskningen motiverades av att systemet hade fått kritik – dels för att indikatorerna inte alltid speglade kvalitet på ett tillfredsställande sätt, dels för brister i datakvaliteten och för att det stöd som fanns för kommunerna inte motsvarade deras behov.

Granskningen visade att nyttan för kommunerna var begränsad, sett till det stora antalet indikatorer och den tid som krävdes för att rapportera in resultaten. Kommunerna hade dessutom inte märkbart förbättrat sina resultat över tid eller i jämförelse med andra liknande kommuner, vilket de öppna jämförelserna ytterst syftade till. Vidare hade öppna jämförelser minskat i betydelse för kommunerna och användes i begränsad utsträckning för statlig uppföljning och styrning.

Trots de identifierade bristerna bedömde Riksrevisionen att öppna jämförelser bör finnas kvar, eftersom det saknades andra nationella årliga mätningar. Däremot behövde deras betydelse för kvalitetsutvecklingen stärkas. För att uppnå detta rekommenderades Socialstyrelsen att kritiskt granska indikatorerna och endast behålla dem som tydligt bidrog till kvalitetsutveckling i kommunerna.

Riksrevisionen bedömde vidare att regeringen borde ta initiativ till att ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att hantera individbaserad statistik och att vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för indikatorbaserad uppföljning.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till regeringen:

• Ta initiativ till att ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att inhämta och hantera individbaserad statistik.
• Vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för den indikatorbaserade uppföljningen av socialtjänsten.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till Socialstyrelsen:

• Gör en kritisk översyn av indikatorerna i öppna jämförelser. Syftet med översynen bör vara att endast indikatorer med tydlig nytta för kommunerna, statens kunskapsstyrning eller nationell uppföljning ska ingå i öppna jämförelser.
• Förbättra och anpassa stödet till kommunerna att använda öppna jämförelser för kvalitetsutveckling med utgångspunkt i översynen av indikatorer.

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade. Bedömningen är att granskningen delvis haft påverkan på de åtgärder som vidtagits.

Regeringen har tagit initiativ till att bättre kunna hantera individstatistik, men av andra skäl än granskningen

Regeringen lämnade i december 2025 en remiss till Lagrådet om en lag för socialdataregister. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Möjligheten att behandla personuppgifter i nationella socialdataregister ska utökas. Kontaktpersonen för Socialstyrelsen bedömer också att myndigheten nu kan få bättre förutsättningar att inhämta och hantera individstatistik.[1]

Riksrevisionens granskning är sannolikt inte skälet till förbättringarna, eftersom regeringens förslag härrör från en utredning som lämnade sitt slutbetänkande innan Riksrevisionens rapport.[2] Det finns en tydlig kedja tillbaka till denna utredning i de åtgärder som regeringen därefter har vidtagit.[3] Denna bild bekräftas av intervjun med kontaktpersonen för Socialdepartementet.[4]

Regeringen har efter granskningen vidtagit åtgärder för ett mer sammanhållet system

Regeringen gav i regleringsbrevet för 2022 Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och med stöd av Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA) utveckla öppna jämförelser. Kompletterande nyckeltal och indikatorer för måluppfyllelse och kvalitet skulle tas fram. Socialstyrelsen fick 3 miljoner kronor för detta.[5]

Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen var sannolikt ett resultat av Riksrevisionens granskning. Regeringen hade två månader innan i sin skrivelse med anledning av granskningen framhållit att man såg ett behov av en översyn och utveckling för att stärka användandet och nyttan av öppna jämförelser.[6] Intervjun med kontaktpersonen för Socialdepartementet stärker bilden av att uppdraget och tillhörande medel var ett resultat av Riksrevisionens granskning. [7]

Granskningen har lett till att Socialstyrelsen kritiskt sett över indikatorerna

Socialstyrelsen påbörjade efter granskningen ett utvecklingsarbete som syftade till att minska uppgiftslämnarbördan för kommunerna och öka tillgängligheten och användningen av öppna jämförelser. Under hösten 2021 gjorde myndigheten en översyn av befintliga indikatorer. Översynen medförde att ett antal indikatorer pausades vid insamlingen 2022. För dessa genomfördes sedan en fördjupad översyn inför insamlingen 2023. Flera nya indikatorer togs fram och en del av de befintliga indikatorerna togs bort eller utvecklades.[8]

Socialstyrelsen anger tydligt i sin återrapportering att Riksrevisionens rapport är bakgrunden till detta utvecklingsarbete.[9] Kontaktpersonen för Socialstyrelsen uppger också att frågan fick högre prioritet inom myndigheten efter Riksrevisionens rapport.[10]

Granskningen har lett till att Socialstyrelsen har förbättrat stödet till kommunerna, men stödet är inte anpassat till deras behov

Socialstyrelsen har efter granskningen förbättrat stödet till kommunerna:[11]

• Under hösten 2021 höll myndigheten tre användarseminarier för att ta reda på vilket stöd kommunerna behövde för att använda öppna jämförelser i kvalitetsutvecklingen.
• År 2022 intervjuades företrädare för 50 kommuner om sin användning och nytta av öppna jämförelser samt behov av andra indikatorer.
• Sedan våren 2024 samlar Socialstyrelsen användarpaneler två gånger per år för att diskutera utvecklingen av öppna jämförelser.

Men kommunerna har fortfarande svårt att tolka vad indikatorerna faktiskt visar. Socialstyrelsen har kommit fram till att myndigheten behöver ge kommunerna stöd på ett delvis annat sätt än vad den hittills gjort. Socialstyrelsen har till exempel i arbetet med den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli 2025, sett att kommunerna behöver ett mer konkret stöd för att man ska kunna nå en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Det handlar om att differentiera och anpassa stödet till kommunernas olika behov. Det finns inom Socialstyrelsen planer på att utöka och förtydliga analysstödet för att tolka indikatorerna, men ännu har inget beslut fattats.[12]

De önskade effekterna för kommunerna har inte ännu nåtts

Granskningens rekommendationer syftar till att nyttan av öppna jämförelser ska öka för kommunerna och att jämförelserna ska få större genomslag. I slutändan ska detta bidra till att kommunernas resultat i jämförelserna förbättras.

Uppföljningen visar att antalet indikatorer har minskat och blivit mer relevanta. Men genomslaget har inte ökat, kommunerna behöver ett bättre anpassat stöd i att tolka resultaten av indikatorerna. Inte heller har kommunernas resultat förbättrats. Statistik visar visserligen att vissa kommuner har förbättrat enskilda indikatorer, men det finns ingen entydig trend att resultaten generellt har förbättrats.[13]

Referenslista

Ds 2024:13, Bättre förutsättningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst, 2024.

Lagrådsremiss, En lag om socialdataregister, 2025.

SOU 2020:47, Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag, 2020.

Regeringsbeslut S2022/03297, Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen.

Regeringsbeslut S2023/02123, Uppdrag att analysera kommunernas förutsättningar och behov inför införandet av en socialtjänstdataregisterlag.

Regeringsbeslut S2024/01209, Uppdrag att förbereda inför en socialtjänstdataregisterlag.

Skr. 2021/22:38, Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten.

Socialstyrelsen, Öppna jämförelser i utveckling. Socialtjänsten och den kommunal hälso- och sjukvården, 2023.

Socialstyrelsen, ”Öppna jämförelser av socialtjänst”, www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst, hämtad 2025-12-12.