Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har bidragit till de granskade myndigheternas arbete med beskattningen av delningsekonomin. Skatteverket har vidtagit åtgärder som har lett till bättre information på webbplatsen och en tydligare ansvarsfördelning. Regeringen hade nytta av granskningen genom att den gav värdefull vägledning vid implementeringen av det nya EU-direktivet.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i maj 2020 till och med januari 2026, då uppföljningen avslutades. För att genomföra uppföljningen har vi gått igenom relevanta riksdagstryck och ställt frågor till alla granskningsobjekt som fick rekommendationer. Frågorna har besvarats skriftligen.

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Riksrevisionen granskade om Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin var effektivt. Granskningsobjekt var Skatteverket och regeringen.

Granskningen motiverades av att det fanns skillnader i regelefterlevnad mellan delningsekonomin och den traditionella ekonomin. Det ledde till olika faktiska skattesatser och en snedvridning av konkurrensen till fördel för aktörer inom delningsekonomin. I förlängningen kan det undergräva skattesystemets legitimitet.

Den växande delningsekonomin innebär nya utmaningar för Skatteverket när det gäller att nå ut med information. Det beror dels på att många aktörer inom delningsekonomin saknar företagserfarenhet, dels på att informationen om skatteregler varit svår att hitta och förstå. Dessutom var ansvaret för att uppdatera och följa upp informationen på Skatteverkets webbplats otydligt fördelat i interna riktlinjer och rutiner.

Skatteverkets kontrollinsatser var kostsamma och svåra att genomföra likvärdigt mellan olika plattformar, och Riksrevisionen bedömde att det fanns en risk att effekten av kontrollerna skulle minska över tid. Det förelåg också brister i tillgången till kontrolluppgifter, vilket gjorde det svårt för Skatteverket att säkerställa att inkomster redovisats korrekt.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin i huvudsak bedrivits effektivt, men att informationen från myndigheten behövde förbättras. Skatteverkets kunskap om de utmaningar som aktörer inom delningsekonomin mötte var god, men de behövde göra informationen om regelverken lättare att förstå. Ansvaret för uppföljning och förvaltning av information på webbplatsen var otydligt, vilket bedömdes förklara att informationen om delningsekonomin på webbplatsen var svåröverskådlig.

Granskningen visade att Skatteverket har genomfört väl avvägda kontroller, men att kontrollernas effektivitet i förlängningen troligen kommer att vara begränsad. Kontrollerna har i flera fall fått stor medial uppmärksamhet, vilket kan ha bidragit till att både oavsiktliga och avsiktliga fel minskat.

Det europeiska rapporteringssystemet för inkomster från digitala plattformar, DAC 7 (som infördes 2023), skulle enligt bedömningen i granskningen kunna lösa vissa problem medan andra skulle kvarstå. Effektiviteten i kontrollerna skulle dock kunna förbättras, särskilt om uppgifterna används till att förifylla inkomstdeklarationer. Enligt granskningen skulle nyttan dock komma att begränsas av att inkomster från svenska utförare på svenska plattformar inte omfattas.

Riksrevisionen rekommenderade Skatteverket dels att säkerställa att informationen om delningsekonomin på webbplatsen ger god vägledning avseende hur inkomsterna ska deklareras, dels att förtydliga den interna ansvarsfördelningen vad gäller förvaltning och uppföljning av information på webbplatsen.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att verka för att information som inrapporteras i det nya rapporteringssystemet kan förtryckas i inkomstdeklarationen samt utreda möjligheten att låta det nya rapporteringssystemet omfatta även svenska utförare vid svenska plattformar.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

I det här avsnittet redovisar vi information från uppföljningen. Fokus ligger på de iakttagelser och rekommendationer som lämnades i granskningsrapporten, och om de granskade har vidtagit åtgärder. Vi redovisar också bedömningar av om granskningen medförde att åtgärder vidtogs.

Skatteverket kan förbättra information om delningsekonomin på myndighetens webbplats

Riksrevisionen rekommenderade Skatteverket att säkerställa att informationen om delningsekonomin på Skatteverkets webbplats ger god vägledning avseende hur inkomsterna ska deklareras. Skatteverket uppger att rekommendationerna i granskningsrapporten varit till nytta, och har vidtagit åtgärder som har lett till förbättringar.[1] Skatteverkets externa information har förbättrats genom att den har uppdaterats och kompletterats.

Ansvaret för förvaltning och uppföljning av webbplatsen är otydligt

Riksrevisionen rekommenderade Skatteverket att förtydliga den interna ansvarsfördelningen vad gäller förvaltning och uppföljning av information på Skatteverkets webbplats. Skatteverket har vidtagit åtgärder med anledning av rekommendationen och förtydligat den interna ansvarsfördelningen.[2]

Utan förtryckt information i inkomstdeklarationen kommer problemen med att beskatta delningsekonomin att kvarstå

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att verka för att information som inrapporteras i det nya rapporteringssystemet ska förtryckas i inkomstdeklarationen.

Efter att granskningsrapporten presenterades har rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning[3] implementerats genom prop. 2022/23:6.[4]

Enligt Regeringskansliet var granskningen värdefull genom att den gav möjlighet att reflektera över oklara frågor och gav vägledning kring hur implementeringen skulle ske så att resultatet av regelverket skulle bli så effektivt som möjligt. De synpunkter som lämnades i granskningen beaktades vid implementeringen.

Regeringen satte tidpunkten för kontrolluppgiftsskyldigheten så att informationen är möjlig att förtrycka i inkomstdeklarationen.[5] Idag förtrycks det som informationsuppgifter och inte som inkomster eller kostnader. Det finns dock inte något lagligt hinder för att förtrycka det som inkomster och kostnader.[6] Om och när kontrolluppgifter kan komma att förtryckas i inkomstdeklarationer beror enligt Regeringskansliet på en rad omständigheter, däribland kvaliteteten på de uppgifter som lämnas i andra stater och jurisdiktioner.[7]

Systemets nytta är begränsat av att det enbart omfattar utländska utförares inkomster från plattformen

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att utreda möjligheterna att låta det nya rapporteringssystemet omfatta även svenska utförare vid svenska plattformar.

Direktivet kräver att svenska utförare vid svenska plattformar omfattas av rapporteringsskyldigheten.[8] Att svenska plattformar skulle omfattas av rapporteringsskyldigheten var ett krav enligt direktivet för att det skulle finnas en jämförlig administrativ börda mellan plattformar i olika länder. Att svenska plattformar också skulle ingå var dessutom nödvändigt, eftersom de även kan ha utländska utförare. Riksrevisionens rekommendation om att låta det nya rapporteringssystemet omfatta även svenska utförare vid svenska plattformar beaktades alltså i utformningen av direktivet.

Referenslista

Bet. 2021/22:SkU10, Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin.

Regeringen, skr. 2021/22:47, Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin, bet. 2021/22: SkU10, rskr 2021/22:143.

Prop. 2022/23:6, Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i EU:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet, bet. 2022/23:SkU3, rskr 2022/23:39.

Europeiska unionens råd (2021), Rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Riksrevisionen, Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin, 2021:16, Riksrevisionen 2020.