Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Riksrevisionen bedömer att granskningen haft en positiv påverkan på resultatet. Detta gäller både de åtgärder som regeringen vidtagit genom tillsättande av en utredning[1] och de förändringar som de granskade myndigheterna vidtagit efter genomförd granskning. Utfallet av regeringens tillsatta utredning återstår att se. De enskilda åtgärderna för respektive granskad myndighet omfattar särskilt rutiner för hur myndigheterna arbetar med forskningsfinansiering, oavsett om det är för utlysning av forskningsmedel eller eget internt forskningsarbete. En konkret åtgärd hos myndigheterna är de förtydliganden som gjorts för hantering av risk för jäv inom forskningsarbetet. Detta är väl i linje med Riksrevisionens granskning, iakttagelser och rekommendationer.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i mars 2020 till och med januari 2025, då uppföljningen avslutades.

Information har samlats in genom skriftliga frågor och svar till de fem mest centrala granskningsobjekten i granskningen samt till Regeringskansliet. Därutöver har relevanta underlag till erhållna svar gåtts igenom. Detta har omfattat t.ex. jävshantering och utvärdering av processer hos de fem mest centrala granskningsobjekten.

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Riksrevisionen granskade om statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) fungerade effektivt vid de myndigheter som inte var forskningsråd eller universitet och högskolor. Riksrevisionen motiverade granskningen med att det vid återkommande tillfällen identifierats att uppföljning och kontroll av forskningsbidrag är ett riskområde som omfattar väsentliga belopp. En viktig förutsättning för att sådan verksamhet ska fungera effektivt är att det finns styrning och processer som säkerställer kvalitet och relevans i verksamheten samt rutiner som säkerställer hushållning med statens resurser. Granskningen omfattade den verksamhet som definieras som FoU-verksamhet i Statistiska centralbyråns (SCB) statistik om FoU i offentlig sektor.

Granskningen genomfördes på en övergripande nivå, med undantag för fem myndigheter som var föremål för fördjupad granskning. De fem myndigheterna var Försäkringskassan, Brottsförebyggande rådet, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den övergripande slutsatsen var att statens FoU-verksamhet inte fungerade effektivt eftersom vissa förutsättningar för att säkerställa kvalitet och hushållning med statens resurser saknades.

De viktigaste iakttagelserna i granskningen var sammanfattningsvis följande:

• De flesta myndigheter upplevde att regeringens styrning av FoU-verksamheten är tydlig. Men det fanns stora skillnader i hur detaljerat myndigheternas FoU-uppdrag var formulerade i regeringens styrdokument.
• Regeringskansliets samordning av FoU-frågor fokuserade på förberedelser av den återkommande forskningspolitiska propositionen och EU-relaterade forskningsfrågor, men samordningen omfattade inte i någon större utsträckning de granskade myndigheternas FoU.
• En stor andel av FoU-myndigheterna saknade en dokumenterad process för hantering av jäv för såväl externa sakkunniga som egen personal i FoU-verksamheten.
• Det fanns en utvecklingspotential i arbetet med att forskningsresultaten vid myndigheterna ska komma till användning, bland annat för att möta målgruppernas behov.
• Endast 25 procent av FoU-myndigheterna hade dokumenterade riskanalyser som omfattade FoU-verksamheten.
• Bland de FoU-myndigheter som utlyste FoU-medel var det få myndigheter som kontrollerade underlag i den ekonomiska slutredovisningen eller utförde extern revision av forskningsprojekt. Vidare var det få FoU-myndigheter som utlyste FoU-medel som kontrollerade att de som beviljades medel inte erhöll finansiering för samma projekt från annat håll.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att säkerställa att FoU-verksamheten vid aktuella myndigheter regelbundet utvärderas. För berörda FoU-myndigheter rekommenderade Riksrevisionen att se till att det finns riktlinjer och en process som säkerställer och dokumenterar saklighet och opartiskhet i FoU-verksamheten samt att genomföra eller komplettera riskanalyser så att effektiva ekonomiadministrativa kontrollåtgärder av FoU-verksamheten kan sättas in. Slutligen rekommenderade Riksrevisionen de myndigheter som utlyser FoU-medel att se över och i relevanta delar förbättra ekonomiadministrativ kontroll och uppföljning av lämnade bidrag. Det borde övervägas att i högre grad använda extern revision för ökad kontroll.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

I det här avsnittet redovisar vi information från uppföljningen. Fokus ligger på de iakttagelser och rekommendationer som lämnades i granskningsrapporten, och om de granskade har vidtagit åtgärder. Vi redovisar också bedömningar av om granskningen påverkade att åtgärder vidtogs.

Regeringen har genom tillsättande av utredning i allt väsentligt hanterat de rekommendationer och iakttagelser som Riksrevisionen riktade mot regeringen

Regeringen instämde i stort sett med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.[2] Regeringen beslutade i juni 2022 att tillsätta Forskningsfinansieringsutredningen (dir. 2022:85). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2023.[3] Därefter har utredningen remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) att regeringen avser att samla ansvaret för utlysning och fördelning av extern statlig forskningsfinansiering hos de primära forskningsfinansiärerna. En översyn kommer därför att ske. Vidare avser regeringen se över antalet myndigheter som bedriver forskning för att säkerställa att den forskning som bedrivs av statliga aktörer håller god kvalitet.[4]

Regeringens utredning hänvisar till Riksrevisionens granskning och iakttagelser. Den rekommendation som Riksrevisionen lämnade till regeringen var att säkerställa att FoU-verksamheten vid aktuella myndigheter regelbundet utvärderas. Rekommendationen har även bäring på granskningens övriga rekommendationer och iakttagelser. De åtgärder som utredningen föreslår bedöms vara i linje med Riksrevisionens granskning och rekommendationer och det är därför rimligt att granskningen åtminstone till viss del har påverkat regeringens vidtagna åtgärder.

De fem myndigheter som Riksrevisionen har granskat fördjupat har genomfört tillfredsställande åtgärder för att säkerställa och dokumentera saklighet i FoU-verksamheten

Riksrevisionen rekommenderade myndigheter med forskningsmedel att se till att det finns riktlinjer och en process som säkerställer och dokumenterar saklighet och opartiskhet i FoU-verksamheten samt att genomföra eller komplettera riskanalyser så att effektiva ekonomiadministrativa kontrollåtgärder av FoU-verksamheten kan sättas in. De åtgärder som de fem myndigheter som granskades fördjupat bedöms ha vidtagit är i allt väsentligt i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation.[5] Åtgärderna har framför allt bestått i förändringar i arbetsrutiner och styrdokument. Det är rimligt att granskningen har påverkat myndigheternas vidtagna åtgärder.

De fem myndigheter som Riksrevisionen granskat fördjupat har genomfört tillfredställande åtgärder för att förbättra ekonomiadministrativ kontroll och uppföljning av lämnade FoU-medel

Riksrevisionen rekommenderade de myndigheter som utlyser FoU-medel att se över och i relevanta delar förbättra ekonomiadministrativ kontroll och uppföljning av lämnade bidrag och i högre grad överväga att använda extern revision för ökad kontroll. De åtgärder som de fem myndigheter som granskades fördjupat har vidtagit bedöms vara i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation. Åtgärderna har framför allt bestått i förändringar i arbetsrutiner och styrdokument. Däremot har användandet av extern revision bara till viss del ökat sedan granskningen.[6] Det är rimligt att granskningen har påverkat myndigheternas vidtagna åtgärder.

Referenslista

Skr. 2021/22:7, Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters FoU-verksamhet.

Dir. 2022:85, Forskningsfinansieringsutredningen.

Prop. 2024/25:1, Budgetpropositionen för 2025.

SOU 2023:59, Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation.