Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har troligen till viss del bidragit till att granskningsobjekten vidtagit åtgärder.

När det gäller rekommendationen till regeringen om att utreda ett gemensamt ansökningssystem, hade även andra instanser hade tagit upp detta och MYH själva lämnat en hemställan om det. Frågan bereddes på Regeringskansliet innan Riksrevisionen lämnade sin rapport. När det gäller MYH är bedömningen att granskningen även här delvis bidragit till att MYH har vidtagit åtgärder i den riktning som Riksrevisionen rekommenderade även om en del arbete hade påbörjats före Riksrevisionens rapport, exempelvis myndighetens arbete avseende handläggningsprocessen och frågan jäv och hot mot oberoende. Såväl MYH som Regeringskansliet menar att de har haft nytta av granskningen.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i januari 2020 till och med januari 2026, då uppföljningen avslutades.

Informationsinhämtningen har bestått av olika typer av rapporter från MYH (exempelvis årsredovisningar), regeringens och riksdagens skrivelser och betänkande, MYH:s svar till regeringen med anledning av granskningen, regleringsbrev samt skriftliga frågor till Utbildningsdepartementet respektive MYH.

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Riksrevisionen granskade om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner: att utbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att utbildningarna håller hög kvalitet och att statens stöd till utbildningarna fördelas effektivt. Granskningen omfattar hela kedjan, från ansökan om statsbidrag till tillsyn och kvalitetsgranskning av utbildningarna. Det var Myndigheten för yrkeshögskolan och regeringen som omfattades av granskningen.

Yrkeshögskolan och MYH hade funnits i nuvarande form sedan 2009 och var sparsamt utvärderade och granskade. Vidare hade yrkeshögskolans verksamhet expanderat, vilket i sig gjorde verksamheten relevant att granska.

Slutsatsen var att yrkeshögskolan i stort sett levde upp till riksdagens intentioner. Utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden kom till stånd, och kvalitetsgranskningen hade potential att bidra till utveckling. Dock fanns brister i effektivitet, transparens och rättssäkerhet som behöver åtgärdas. De viktigaste iakttagelserna och samtliga rekommendationer anges under respektive rubrik nedan.

De viktigaste iakttagelserna var följande:

• Processen för urvalet av utbildningar skulle kunna ske på ett mer effektivt sätt. Det kan vara svårt att få en heltäckande bild av vad som ligger till grund för beslutet.
• MYH hade inte ett tillräckligt systematiskt arbetssätt kring hantering av situationer som handlar om jäv eller hot mot oberoende.
• Förutsättningarna för någon form av gemensamt system för ansökning till yrkeshögskolan borde utredas för att avgöra om det kan vara ett steg mot en mer effektiv användning av resurser.
• Kvalitetsgranskningen var väl utformad, men den fördjupade tillsynen omfattade få utbildningar. Riksrevisionen konstaterade dock att urvalet av utbildningar som blev föremål för en fördjupad tillsyn som omfattar alla de krav som ställs på anordnare var litet. MYH hade dock under 2019 utvecklat nya former av tillsyn som uppgavs ha förutsättningar att omfatta fler utbildningar. Det är dock viktigt att följa upp att denna nya form av tillsyn verkligen leder till att fler utbildningar omfattas.
• Utbildningar som motsvarar arbetslivets behov kom till stånd, men en ökning av antalet distansstuderande sammanföll med en försämrad genomströmning bland de distansstuderande.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer:

Till Myndigheten för yrkeshögskolan:

• Utveckla handläggningsprocessen i samband med ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och få statsbidrag så att denna blir mer effektiv och säkerställer att besluten innehåller en klargörande motivering.
• Säkerställ att det inte förekommer hot mot oberoende eller risk för jäv i myndighetens verksamhet.

Till regeringen:

• Utred förutsättningarna för ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är till stor del hanterade

MYH har utvecklat och fortsätter att utveckla sina handläggningsrutiner

Riksrevisionen bedömde att processen för urvalet av utbildningar skulle kunna ske på ett mer effektivt sätt. Det kunde vara svårt att få en heltäckande bild av vad som låg till grund för beslutet. Riksrevisionen menade också att det var viktigt att det fanns väl motiverade och dokumenterade beslut som förklarade orsaken till att ett ärende resulterar i antingen bifall eller avslag. Rekommendationen var därför att MYH skulle utveckla handläggningsprocessen i samband med ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan, så att denna blir mer effektiv och säkerställer att besluten innehåller en klargörande motivering.

Sammantaget har myndigheten vidtagit åtgärder i linje med vad Riksrevisionen rekommenderade. Riksrevisionens granskning har troligen delvis bidragit till utvecklingen. I den skrivelse som MYH lämnade till regeringen med anledning av granskningen menar myndigheten att de redan hade påbörjat ett arbete med att utveckla handläggningsprocessen.[1]

MYH redogjorde för utvecklingsarbetet avseende handläggningsrutiner och transparens i sin årsredovisning 2022. Myndigheten skrev följande: ”Med anledning av Riksrevisionens rekommendationer har myndigheten under 2021 vidtagit följande åtgärder: Översyn av ansökningsprocessen: Myndigheten har genomfört ett arbete med utveckling av handläggningsordning, bedömningsstöd och beslutsmallar samt förbättrat kommunikationen inför ansökan i syfte att öka transparens och tydlighet.”[2]

I årsredovisningen för 2022 redogjorde myndigheten också för att utvecklingsarbetet med att utveckla processerna ska fortgå under 2023. De redogjorde även för en enkät som riktades till ansökande utbildningsanordnare, som visade på ett generellt ökat förtroende för myndighetens beslut detta år.[3]

Myndigheten har i samband med uppföljningen 2026 fått frågan om vad som gjorts för att utveckla handläggningsprocessen. MYH anger att myndigheten de senaste åren har utvecklat förklaringarna i sina beslut; framför allt har de haft fokus på avslagsbesluten för att göra det tydligt varför en utbildning avslås. Kopplat till detta har myndigheten genomfört ett arbete med utveckling av handläggningsordning, bedömningsstöd och beslutsmallar samt förbättrat kommunikationen inför ansökan i syfte att öka transparens och tydlighet. MYH har även gjort utredningsarbete i syfte att se över systemstödet för arbetet med att granska ansökningar.[4]

MYH har utvecklat sitt arbete mot jäv och hot mot oberoende

I granskningen iakttog Riksrevisionen att MYH:s olika roller kunde skapa intressekonflikter, och att det saknades en tydlig policy för att hantera jäv. Riksrevisionen rekommenderade därför att säkerställa att det inte förekommer hot mot oberoende eller risk för jäv i myndighetens verksamhet.

Sammantaget har myndigheten vidtagit åtgärder i linje med vad Riksrevisionen rekommenderade. Riksrevisionens granskning har troligen relativt starkt bidragit till utvecklingen. Myndigheten har angivit i sitt yttrande till regeringen att de har påbörjat ett arbete avseende oberoende och jäv.[5]

MYH redogjorde för utvecklingsarbetet avseende sitt arbete mot jäv och hot mot oberoende i årsredovisningen för 2021. Myndigheten skrev följande: ”Med anledning av Riksrevisionens rekommendationer har myndigheten under 2021 vidtagit följande åtgärder: Myndigheten har beslutat ett sammanhållet styrdokument gällande korruption, bisysslor och jäv.”[6]

I 2022 års årsredovisning redovisades att också internrevisionen på MYH har granskat arbetet avseende jäv och oberoende. Internrevisionen menade att myndighetens skydd mot korruption och oegentligheter borde förbättras ytterligare. De rekommenderade att myndigheten skulle fortsätta att utveckla riskanalyser avseende korruption och oegentligheter, och då särskilt beakta de risker som kan uppkomma utifrån myndighetens olika uppgifter, där intressekonflikter kan finnas.[7]

Myndigheten har fått frågan om vad som gjorts för att utveckla arbetet mot jäv och hot mot oberoende i och med uppföljningen 2026. Myndigheten anger att de har utvecklat nya riktlinjer, utvecklat utbildningsstöd vad gäller jäv och oberoende, infört visselblåsarfunktion och arbetat vidare med en samtalsmodell där en dialog kring bland annat jäv är en viktig del. I riktlinjerna har det till exempel tydliggjorts vad som gäller när en anställd kommer till myndigheten från en utbildningsanordnare. Vidare har en rutin för anmälan om misstänkta brott införts.[8]

Regeringen har utrett frågan om ett gemensamt ansökningssystem

I enlighet med Riksrevisionens iakttagelse och rekommendation tillsatte regeringen en utredning i oktober 2021 med syfte att utreda bland annat ett gemensamt antagningssystem.[9] Riksrevisionens granskning har möjligen haft viss påverkan på att detta genomförts. I kommittédirektivet hänvisades bland annat till Riksrevisionens granskning.[10] Dock hade MYH redan tidigare hemställt till regeringen om en sådan utredning.[11] Utredningen lämnades till regeringen i juni 2023. MYH fick 2025 ett uppdrag av regeringen att göra en förstudie över hur ett gemensamt antagningssystem skulle utformas.[12] Denna förstudie lämnades till regeringen i december 2025.

Vissa åtgärder har vidtagits med anledning av övriga iakttagelser som saknar rekommendationer

Utöver de iakttagelser som resulterade i rekommendationer, framhöll Riksrevisionen också att kvalitetsgranskningen var väl utformad, men att den fördjupade tillsynen omfattade få utbildningar. Myndigheten arbetade med att utveckla nya former av tillsyn och riksrevisionen menade att det var viktigt att följa upp att denna nya form av tillsyn verkligen leder till att fler utbildningar omfattas.

MYH har utvärderat och utvecklat sin tillsyn. Antalet fördjupade tillsyner ökade mellan 2021 och 2023 (dock från låga nivåer). På en fråga om hur MYH har arbetat med detta svarar myndigheten att de varje år utvärderar sina tillsynsaktiviteter utifrån deras effektivitet i relation till resurser. Utvärderingarna visar att den fördjupade tillsynen är ett mycket bra verktyg, men att det inte är den mest resurseffektiva formen av tillsyn. För åren 2024 och 2025 beslutade därför MYH att fokusera på tematisk tillsyn och att inte genomföra några fördjupade tillsyner. Myndigheten har bedömt att fördjupad kvalitetsgranskning har etablerats som den bästa metoden för att genomlysa utbildningarnas genomförande. Myndigheten har också utvecklat sin tematiska tillsyn med fokus på Lärande i arbete (LIA).[13] Riksrevisionens granskning kan ha haft en liten påverkan på utvecklingen, då MYH:s utvecklingsarbete redan var påbörjat då granskningen genomfördes.

Ytterligare en iakttagelse utan rekommendation var att en ökning av antalet distansstuderande sammanföll med en försämrad genomströmning bland de distansstuderande. Det är svårt att bedöma om Riksrevisionens iakttagelse har påverkat denna del av verksamheten. MYH har dock arbetat med frågan. MYH anger att distansstudier i sig inte är något som är ett urvalskriterium när utbildningar beviljas. Utvecklingsarbete sker dock för att säkerställa en högre grad av interaktion i utbildningarna i flera processer inom MYH, bland annat via uppdaterade kvalitetskriterier i kvalitetsgranskningen.[14] Regeringen anger också att de följer utvecklingen bland annat via MYH:s statistiska rapporter där detta redovisas.[15] Regeringen har också följt upp Riksrevisionens granskning i myndighetsdialogen 2022.[16]

Referenslista

Kommittédirektiv 2021:88, Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, 2021.

Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Riksrevisionens rapport, RiR 2021:13, dnr MYH 2021/4766.

Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsredovisning 2021, 2022.

Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsredovisning 2022, 2023.

Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsredovisning 2023, 2024.

Regeringens skrivelse 2021/22:53.

Riksdagens skrivelse 2021/22:157.

Riksrevisionen, Yrkeshögskolan – ambitioner, styrning och uppföljning RiR 2021:13, 2021.

Regeringsbeslut U2023/02078 (delvis), U2015/00853, Uppdrag till Myndigheten för yrkeshögskolan att genomföra en förstudie om ett gemensamt system för ansökan och ett nytt studiedokumentationssystem.

Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU8.