Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Riksrevisionen har delvis bidragit till de åtgärder som har vidtagits gällande fastighetsbildningen i Sverige. De utredningar regeringen tillsatt är i linje med Riksrevisionens rekommendationer även om vissa av utredningsuppdragen inte tillsats med anledning av granskningen. Lantmäteriet uppger att deras åtgärder delvis vidtagits på grund av granskningen. Flera av åtgärderna var dock redan pågående innan granskningen, och för en rekommendation har Lantmäteriet inte vidtagit någon åtgärd.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i januari 2021 till och med januari 2026, då uppföljningen avslutades.

Vi har i uppföljningen av granskningen kartlagt regeringens och Lantmäteriets åtgärder utifrån publicerade dokument, såsom regeringsuppdrag, utredningsdirektiv, utredningar och årsredovisningar. Vi har ställt skriftliga frågor till Regeringskansliet och Lantmäteriet för att kartlägga eventuella åtgärder och undersöka vilken påverkan Riksrevisionens granskning har haft på vidtagna åtgärder.

Riksrevisionens granskning från 2022 i korthet

Riksrevisionen granskade fastighetsbildningen i Sverige utifrån den övergripande frågan om de statliga insatserna inom fastighetsbildningen var effektiva. Delfrågorna var om Lantmäteriets handläggning inom fastighetsbildningen var effektiv, om deras avgiftssättning var rimlig och förutsägbar och om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun inom fastighetsbildningen var effektiv.

Riksrevisionens motiv till att inleda granskningen var att fastighetsbildningen har stor betydelse för byggandet av bostäder, samhällsfastigheter och kommersiella fastigheter med mera. Därtill fanns flera problemindikatorer såsom långa handläggningstider och att avgifterna uppfattats som oförutsägbara och höga. Ett ytterligare motiv var att organiseringen av fastighetsbildningen med både statliga och kommunala huvudmän för en i princip identisk verksamhet, var unik i svensk statsförvaltning.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att de statliga insatserna inom fastighetsbildningen inte var tillräckligt effektiva. Riksrevisionen bedömde att handläggningstiderna var för långa och att de blivit allt längre över tid. Vidare var informationen till sakägare inte tillräcklig. Däremot bedömde Riksrevisionen att likvärdigheten i besluten var rimlig men att viss förbättringspotential fanns. Avgiftsmodellen bedömde Riksrevisionen ha lett till högre avgifter för sakägare och att avgiftssättningen inte heller var tillräckligt förutsebar och transparent. Avseende ansvarsfördelningen bedömde Riksrevisionen att Lantmäteriet gav förhållandevis lite stöd och råd till kommuner i plan- och byggprocessen, att regeringen la för stor vikt på verksamhetens omfattning vid prövning av om kommuner ska få bilda eget lantmäteri och slutligen att Lantmäteriets tillsyn över de kommunala lantmäterimyndigheterna var tillfredsställande men att bättre statistik över de kommunala verksamheterna behövdes.

Riksrevisionen bedömde att handläggningstiderna inte skulle gå att åtgärda med nuvarande regelverk eftersom de i huvudsak berodde på brist på kompetens. Därför rekommenderade Riksrevisionen att det skulle genomföras en översyn av hela regelverket för fastighetsbildningen. Riksrevisionen rekommenderade vidare regeringen att se över nuvarande avgiftsmodell med syftet att åstadkomma en mer kostnadseffektiv verksamhet och en mer förutsägbar avgiftssättning. Slutligen rekommenderade Riksrevisionen även regeringen att ta större hänsyn till samhällsbyggnadsutvecklingen vid beslut om tillstånd att bilda en kommunal lantmäterimyndighet.

Riksrevisionen rekommenderade Lantmäteriet att minska avgifterna och öka förutsägbarheten i dem samt att säkerställa enhetligare dokumentation för avgiftssättningen. Vidare rekommenderade Riksrevisionen Lantmäteriet att förtydliga informationen till sakägare som ansöker om förrättning via pappersblankett. Slutligen rekommenderade Riksrevisionen att Lantmäteriet skulle förbättra statistiken om fastighetsbildningen från de kommunala lantmäterimyndigheterna och att följa upp vilka konsekvenser som minskning av stöd och rådgivning till kommunerna får för den fastighetsrättsliga kvaliteten i kommunala förrättningsbeslut och detaljplaner.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Regeringen har initierat vissa reformer av regelverket men inte på grund av granskningen

Riksrevisionen bedömde att Lantmäteriets handläggningstider för fastighetsbildningen var för långa och att de blivit längre över tid. Riksrevisionen rekommenderade en modernisering av det regelverk som rådde för fastighetsbildningen för att kunna åtgärda handläggningstiderna.

Regeringen har vidtagit några åtgärder som är kopplade till Riksrevisionens rekommendation. Regeringen har tillsatt en utredning för att möjliggöra digitala koordinater med rättsverkan.[1] Regeringen har även vidtagit åtgärder för att möjliggöra en digitaliserad handläggningsprocess såsom en förvaltningsgemensam digital infrastruktur och möjligheten att överlåta fast egendom elektroniskt.[2] Ingen av dessa åtgärder har dock uttryckligen vidtagits på grund av Riksrevisionens granskning.[3]

Lantmäteriets handläggningstider har ökat i tre ärendekategorier sedan 2018, och minskat i fyra kategorier.[4] Det totala inflödet av ärenden har kraftigt minskat på grund av det ekonomiska läget, vilket möjliggjort för Lantmäteriet att avsluta fler ärenden.[5] Antalet inkommande ärenden har minskat till den grad att Lantmäteriet beslutat att minska antalet anställda inom fastighetsbildningsverksamheten.[6]

Lantmäteriet uppger att de har förbättrat informationen till sakägare

Riksrevisionen bedömde att Lantmäteriets handläggning var rimligt likvärdig och att korrektheten i besluten var hög. Korrektheten i besluten har förbättrats eftersom andelen återförvisade ärenden minskat under de senare åren.[7] Lantmäteriet bedömer också att handläggningen fortsatt är rimligt likvärdig, och genomför löpande insatser för att ytterligare förbättra likvärdigheten och korrektheten i sina beslut.[8] Riksrevisionen bedömde att Lantmäteriet inte gav tillräckligt med information till sakägare som ansökte om förrättning via pappersblankett och rekommenderade därför Lantmäteriet att förbättra informationen. Lantmäteriet har uppdaterat informationen på pappersblanketten. Lantmäteriets egen uppföljning visar att uppdateringen lett till bland annat mer kompletta ansökningar. Åtgärderna vidtogs delvis med anledning av Riksrevisionens granskning.[9]

Regeringen har initierat en översyn av avgiftsmodellen

Riksrevisionen konstaterade att avgifterna för en förrättning hade stigit i högre takt än inflationen under lång tid. Riksrevisionen bedömde att ökningen framför allt förklarades av den avgiftsmodell som rådde för fastighetsbildningsverksamheten. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att se över avgiftsmodellen med syftet att åstadkomma en mer kostnadseffektiv verksamhet. Lantmäteriet fick även i rekommendation att bryta ökningstakten i kundernas avgifter.

Regeringen har tagit initiativ till en översyn av avgiftsmodellen.[10] Utredningen har remitterats.[11] Översynen motiveras i direktivet av Riksrevisionens granskning, och rekommendationen kan därför antas ha haft en stark påverkan på initiativet till översynen.[12]

Lantmäteriet uppger att de har arbetat för att bryta ökningstakten i avgifterna genom flera åtgärder och att Riksrevisionens granskning delvis bidragit till att åtgärderna vidtagits. Ett exempel på en åtgärd Lantmäteriet vidtagit är att de har satt upp ett mål för minskningen i avgifter. Ett ytterligare exempel är att Lantmäteriet infört vad de kallar för ”styrande och stödjande arbetssätt” vilket syftar till att bland annat bryta ökningstakten.[13] Lantmäteriets avgifter har efter granskningen fortsatt att öka inom vissa ärendekategorier, medan ökningen varit lägre än inflationen i andra mellan 2020 och 2024.[14] Lantmäteriets åtgärder har därmed inte fullt ut brutit ökningstakten i kundernas avgifter.

Regeringen har tagit initiativ till att göra avgiftssättningen mer förutsebar och transparent

Riksrevisionen bedömde att avgiftssättningen inte var tillräckligt förutsebar och transparent. Bedömningen grundades i att det var för svårt för sakägare att förutse vad kostnaden för en förrättning skulle bli. Anledningen var systemet med timtaxa. Riksrevisionen bedömde även att avgiftssättningen inte var tillräckligt likvärdig och korrekt. Det fanns bland annat brister både i underlag och beräkningar av avgifterna. Riksrevisionen rekommenderade därför Lantmäteriet att öka andelen fasta avgifter och att säkerställa enhetligare dokumentation i förrättningsärenden för ökad transparens i avgiftssättningen. Riksrevisionen gav även regeringen i rekommendation att se över hur avgifterna kunde bli mer förutsebara.

Regeringen gav i uppdrag till en utredning att se över hur avgiftssättningen kunde bli mer förutsägbar.[15] Utredningen har remitterats.[16] Lantmäteriet har vidtagit åtgärder för att säkerställa enhetligare dokumentation i förrättningsärenden, delvis som en följd av Riksrevisionens granskning. Lantmäteriet har till exempel genomfört en kundanalys vars resultat integrerats i verksamhetsplaneringen och konkreta aktiviteter för att förbättra processer och klarspråksarbete.[17] Lantmäteriet har däremot inte vidtagit några åtgärder för att öka andelen fasta avgifter eftersom de anser att det krävs en djupare utredning för att ta frågan vidare, vilket de inte har gjort.[18]

Regeringen har tagit initiativ till en utredning om Lantmäteriets stöd och rådgivning

Riksrevisionen bedömde att Lantmäteriets begränsade stöd och rådgivning till kommuner i plan- och byggprocessen riskerade att ge en försämrad fastighetsrättslig kvalitet i kommunala förrättningsbeslut och detaljplaner. Riksrevisionen rekommenderade Lantmäteriet att följa upp vilka konsekvenser som minskningen i stöd och rådgivning fått.

Regeringen gav i uppdrag åt en utredning att analysera hur statens övergripande ansvar för fastighetsbildningsverksamheten skulle förtydligas.[19] Utredningen har remitterats.[20] Riksrevisionens iakttagelse var en av flera källor som regeringen uppgav som anledning till behovet av utredningen.[21]

Lantmäteriet har vidtagit åtgärder för att förbättra rådgivningen och stödet till kommunerna, delvis till följd av Riksrevisionens granskning. Till exempel har Lantmäteriet infört en modell med en utsedd plangranskare för varje kommun. Modellen ska underlätta för kommunerna at få löpande rådgivning utöver det formella samrådet. Lantmäteriet har däremot inte genomfört någon särskild uppföljning av stödet.[22]

Regeringen har tagit initiativ till en utredning om kraven för att bilda en ny kommunal lantmäterimyndighet

Riksrevisionen bedömde att regeringen vid prövningen om att bilda en ny kommunal lantmäterimyndighet inte tog tillräcklig hänsyn till samhällsbyggnadsutvecklingen i kommunen, och rekommenderade därför regeringen att ta större sådan hänsyn.

Regeringen gav i uppdrag åt en utredning att utvärdera krav för att få tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och föreslå vilka krav som ska gälla.[23] Utredningsdirektivet var delvis en följd av Riksrevisionens granskning.[24] Utredningen har remitterats.[25]

Regeringen har tagit initiativ till en utredning av Lantmäteriets tillsyn

Riksrevisionen bedömde att Lantmäteriet bedrev tillsyn på en i stort sett rimlig nivå, men att det statistiska underlaget om effektiviteten hos de kommunala lantmäterimyndigheterna kunde förbättras för att vara till större nytta i tillsynen. Riksrevisionen rekommenderade därför Lantmäteriet att förbättra den tillgängliga statistiken om fastighetsbildningen från de kommunala lantmäterimyndigheterna.

Regeringen gav i uppdrag till en utredning att utvärdera Lantmäteriets tillsyn. I uppdraget ingick att ta ställning till om tillsynen behövde förtydligas och utvecklas, om Lantmäteriet bör vara tillsynsmyndighet för kommunala lantmäterimyndigheter samt att föreslå hur regeringen kan få del av den samlade fastighetsbildningsverksamhetens resultat. Uppdraget är delvis motiverat av Riksrevisionens granskning.[26] Utredningen har remitterats.[27]

Referenslista

Ann Dahlin, ”Oro på Lantmäteriet efter besked om neddragning”, Publikt, https://www.publikt.se/nyhet/oro-pa-lantmateriet-efter-besked-om-neddragning-27493, hämtad 2025-12-08.

Dir. 2023:67, Tilläggsdirektiv till Utredningen om en ny förköpslag (Fi 2022:07).

Dir. 2023:159, Koordinatbestämda fastighetsgränser.

Dir. 2024:34, En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten.

Lantmäteriet, Digitala rättshandlingar på fastighetsrättens område, LM2023/061778, 2024.

Lantmäteriet, Årsredovisning 2024, 2025.

Regeringsbeslut I2021/03148, Uppdrag att tillhandahålla infrastruktur för säker digital kommunikation i offentlig sektor.

Regeringsbeslut I2022/00102, Uppdrag att fortsätta etableringen av en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte.

Regeringsbeslut LI2025/01713, Remiss av betänkandet En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98).

SOU 2025:98, En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten.