Myndigheternas arbete med klarspråk
Riksrevisionen genomför just nu en granskning av myndigheternas användning av ett vårdat, enkelt och begripligt språk i kontakter med enskilda. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i februari 2027.
Bakgrund
Myndigheters kontakter med enskilda ska enligt språklagen ske med ett ”vårdat, enkelt och begripligt” språk – det som kallas klarspråk. Syftet med klarspråk är att alla ska ha tillgång till, och möjlighet att förstå, myndigheters information och kommunikation.
Om myndigheternas språk är svårt att förstå riskerar kontakterna att bli onödigt krångliga. Det kan leda till att förtroendet för myndigheterna skadas, onödiga kostnader för myndigheterna och negativa konsekvenser för enskilda.
Många myndigheter har ett aktivt klarspråksarbete, men det finns få utvärderingar av effekterna. Riksrevisionen har i tidigare granskningar funnit att myndigheters språk brister. Till exempel förekommer myndighetsinternt språkbruk i digitala tjänster till privatpersoner, och det är vanligt med svåra ord som inte förklaras.
Justitieombudsmannen (JO) har i några fall kritiserat myndigheter för brister kopplade till klarspråk, och Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har i olika undersökningar sett brister på området.
Syfte
Granskningen ska svara på om myndigheterna arbetar effektivt med klarspråk.
Så genomförs Riksrevisionens granskningar
Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser, där vi i en förberedande fas utformar granskningen samt planerar tid och resurser. I den senare fasen genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys.