Sveriges implementering av internationella sanktioner
Riksrevisionen genomför just nu en granskning av Sveriges implementering av internationella sanktioner kopplade till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i april 2027.
Bakgrund
Sanktioner är ett utrikes- och säkerhetspolitiskt verktyg som antingen en enskild stat eller en mellanstatlig organisation, till exempel FN eller EU, beslutar om. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022 har EU beslutat om 21 sanktionspaket mot Ryssland och Belarus, som Sverige och andra medlemsstater är bundna av.
Sanktionerna omfattar en lång rad åtgärder inom flera områden. Det handlar till exempel om finansiella restriktioner såsom frysningar av tillgångar, handelsrestriktioner mot export och import, sanktioner mot transporter och tjänster och förbud för EU-medborgare att engagera sig i ryska företag.
Rysslands ekonomi verkar ha påverkats negativt av sanktioner, till exempel genom minskade oljeinkomster. Det finns dock tecken på vissa sanktioner kringgås systematiskt. Bland annat hamnar sanktionerade produkter i Ryssland via export till länder som Indien, Kazakstan och Turkiet.
Sanktionerna påverkar flera departements ansvarsområden. Sammanlagt nitton statliga myndigheter har för närvarande någon form av utpekat ansvar för sanktionsarbetet, och det finns ett stort behov av samordning och samverkan.
Syfte
Granskningen ska svara på om Sveriges genomförande av sanktionerna kopplade till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är effektivt.
Så genomförs Riksrevisionens granskningar
Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser, där vi i en förberedande fas utformar granskningen samt planerar tid och resurser. I den senare fasen genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys.