Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Behövs myndigheternas delårsrapporter? – Nytta och kostnader

(RiR 2016:16)

Ett 60-tal myndigheter lämnar både årsredovisning och delårsrapport till regeringen. Nyttan med delårsrapporterna har utretts och ifrågasatts vid flera tillfällen sedan kravet infördes för 20 år sedan. Riksrevisionen konstaterar att nyttan med delårsrapporterna är begränsad i förhållande till nedlagda resurser för att ta fram och granska delårsrapporterna.

Sammanfattning

Ett 60-tal myndigheter har i dag krav på sig att lämna delårsrapporter till regeringen senast den 15 augusti varje år. En delårsrapport ska innehålla resultatoch balansräkning, anslagsredovisning och prognos över verksamhetens kostnader och intäkter för det pågående räkenskapsåret. Riksrevisionen genomför en översiktlig granskning av delårsrapporten, till skillnad från den mer omfattande granskningen av årsredovisningen.

Riksrevisionen har granskat om nyttan och användningen av myndigheternas delårsrapporter står i paritet med de resurser som myndigheterna och Riksrevisionen använder för att ta fram och granska delårsrapporterna.

Granskningen visar att användningen av delårsrapporterna är begränsad i förhållande till nedlagda resurser. Delårsrapporterna har framför allt liten betydelse för myndigheternas interna styrning och kontroll. Den sammantagna kostnaden för myndigheterna och Riksrevisionen för arbete med delårsrapporterna uppskattas till cirka 21 miljoner kronor årligen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta bort kravet på att lämna delårsrapport, med undantag för affärsverken. Det skulle innebära att resurser kan frigöras som kan användas bättre både hos de aktuella myndigheterna och Riksrevisionen.