Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar

Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010 för att förenkla adminis-trationen och minska kostnaderna för företagare. Förhoppningarna var att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, skulle stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till att företagen växer och anställer fler. Det fanns också farhågor om minskade skatteintäkter, ökad ekonomisk brottslighet och sämre redovisningskvalitet.

Riksrevisionens granskning visar att intentionerna med reformen i stort har uteblivit förutom när det gäller ökad valfrihet och den direkta besparing på revisorsarvodet som berörda aktiebolag gjort. Många aktiebolag har valt bort revision men de har inte haft högre tillväxt – snarare tvärtom. Lönsamheten i dessa bolag har heller inte blivit bättre. Samtidigt har flera negativa konsekvenser blivit verklighet. Bolag som valde bort revision betalade mindre i bolagsskatt, som en följd av lägre tillväxt, vilket kan bero på att de i större utsträckning redovisade lägre ekonomisk aktivitet för att krympa sin vinst för att undkomma skatt. Reformen har också försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. En annan negativ konsekvens är att antalet felsummeringar i årsredovisningarna ökat. De berörda myndigheterna har inte kunnat kompensera för reformens icke önskvärda konsekvenser.

Mot denna bakgrund anser Riksrevisionen att regeringen bör verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.