Uppföljning

Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010 för att minska bolagens administrativa börda och kostnader för revision. Förhoppningen var att reformen även skulle bidra till att företagen växte och anställde fler. Farhågan var att reformen skulle leda till ökat skattefel och ökad ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen granskade reformens effekter och hur Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket har hanterat icke önskvärda konsekvenser.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att nackdelarna med reformen var större än fördelarna. Granskningen visade att många aktiebolag valde bort revision och gjorde kostnadsbesparingar på revisorsarvodet. Men bolagen som valde bort revision hade inte haft högre tillväxt, snarare tvärtom. Vidare visade granskningen att reformen hade medfört ökad risk för skatteundandragande och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. En annan slutsats var fler fel i årsredovisningarna. Granskningen visade dessutom att myndigheterna inte hade kunnat kompensera för reformens icke önskvärda konsekvenser.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten välkomnade regeringen Riksrevisionens rapport och ansåg att Riksrevisionen gjorde värdefulla iakttagelser av reformens konsekvenser. Regeringen framhöll att den såg allvarligt på rapportens slutsats att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat för ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Regeringen bedömde dock att Riksrevisionens iakttagelser inte utgjorde tillräckliga skäl för att regeringen skulle verka för att återinföra revisionsplikten och man avsåg inte att följa Riksrevisionens rekommendation. Som skäl mot ett återinförande angav regeringen att den begränsade tillgången på auktoriserade revisorer sannolikt skulle kräva en lång övergångstid. En återinförd full revisionsplikt skulle också avvika från den väg som valts inom EU. Vidare ansåg regeringen att ett nytt förslag till EU-direktiv, det så kallade bolagsrättspaketet, sannolikt skulle underlätta ytterligare för aktiebolag att på olika sätt flytta över gränserna, något som gör det svårare för Sverige att ha en revisionsplikt som kraftigt avviker från den i andra medlemsstater.

Vidare framgår i skrivelsen till riksdagen att regeringen vidtog flera åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet. I regleringsbrevet för 2018 fick Bolagsverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet samt lämna förslag på åtgärder. Bolagsverket redovisade uppdraget i mars 2018. Myndigheten bedömde att den nya digitala tjänsten för ingivning av årsredovisningar bör förbättra möjligheterna att upptäcka ekonomisk brottslighet och minska antalet kompletteringsförelägganden. Bolagsverket inrättade också en ny enhet på avdelningen för företagsregistrering, som ska ansvara för och samordna myndighetens arbete med ekobrottsfrågor. Vidare gav regeringen i uppdrag till Bolagsverket att i dialog med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket utveckla metoder och arbetssätt vid Bolagsverket för att utöka kontrollfunktionen vid registrering av olika företagsuppgifter. Bolagsverket redovisade uppdraget i december 2018. Myndigheten hade bland annat inrättat en ekobrottsenhet, infört ökade kontroller och infört åtgärder mot användandet av falska identiteter.

Mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser föreslog regeringen att kravet på personalliggare även ska gälla i kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2018 och Skatteverkets anslag ökades med 18 miljoner kronor för att genomföra oanmälda kontrollbesök.

Vidare framhöll regeringen att den arbetar aktivt för att motverka skatteundandragande och noga följer Skatteverkets kontrollarbete och skattefelets utveckling. I sammanhanget pekade regeringen på ett betänkande (SOU 2017:94) där det föreslås åtgärder mot skatteundandragande. Regeringen tillsatte en utredning av F-skattesystemet som överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i juni 2019 och föreslog ändringar som syftar till att motverka skattefusk och skatteundandraganden. Regeringen ansåg inte att det fanns skäl att göra en övergripande utvärdering av reformen och ansåg Riksrevisionens rapport som slutbehandlad genom skrivelsen.

I civilutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse instämde utskottet med regeringen att Riksrevisionens iakttagelser av reformens konsekvenser är värdefulla och att de bör beaktas i det fortsatta arbetet med regelförenklingar för företagen samt förebyggandet av ekonomisk brottslighet. Utskottet delade regeringens bedömning att iakttagelserna inte utgjorde tillräckliga skäl för att verka för att återinföra revisionsplikten. Utskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Riksdagen bad i ett tillkännagivande i januari 2017 regeringen att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Regeringen framhöll att Riksrevisionens rekommendation står i ett motsatsförhållande till tillkännagivandet. Man hänvisade till det pågående arbetet inom Regeringskansliet och berörda myndigheter som syftar till att motverka de oönskade konsekvenser som framgår av Riksrevisionens rapport. Regeringen avsåg inte att vidta några åtgärder med anledning av tillkännagivandet och ansåg det vara slutbehandlat. Utskottet framhöll att det inte har annan uppfattning än regeringen och ansåg riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat genom skrivelsen.

Med anledning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendation har civilutskottet behandlat flera motionsyrkanden om att återinföra revisionsplikten. I motion 2018/19:294 (V) föreslogs ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur en ny revisionsplikt för mindre företag kan utformas. I motionerna 2018/19:1695 (M), 2020/21:1293 (M) och 2021/22:1366 (M) föreslogs att regeringen ska överväga att återinföra revisionsplikten för mindre företag. I motion 2020/21:409 (C) föreslogs ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda införd revisionsplikt för viss typ av verksamhet. Utskottet vidhöll sin uppfattning att det inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikt och föreslog att motionsyrkandena bör avslås vilket riksdagen beslutade.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen tillsatte en kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet som överlämnade sitt betänkande (SOU 2020:46) till regeringen i augusti 2020. Kommittén föreslog bland annat att regeringen bör återinföra revisionsplikten för små aktiebolag i syfte att motverka att företag utnyttjas av den organiserade brottsligheten och därigenom minska de negativa konsekvenserna för utsatta grupper. Utredningen hänvisade till Riksrevisionens granskning. Jämlikhetskommissionens rekommendation bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen tillsatte en särskild utredare för att utreda och lämna förslag till förenklingar av regelverk för mikroföretag. Utredaren överlämnade sitt betänkande (SOU 2021:60) till regeringen i juni 2021 och föreslog bland annat att regeringen bör utreda och bereda ett beslut att höja gränsvärden för revisionsplikt för att fler företag ska kunna välja bort revision. Utredningen har inte undersökt effekter av avskaffad revisionsplikt. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen tillsatte i december 2021 en särskild utredare för att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. Utredaren ska bland annat redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag, respektive en återinförd revisionsplikt för sådana bolag. Utredaren ska också föreslå de författningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande. I direktivet till uppdraget framhöll regeringen bland annat att Riksrevisionens slutsatser utgör skäl att överväga att återinföra revisionsplikten. Uppdraget ska redovisas senast den 22 juni 2023.

Ekobrottsmyndigheten lyfte i en lägesrapport om ekonomisk brottslighet 2020 att avskaffad revisionsplikt har gjort det lättare att använda aktiebolag som brottsverktyg och försvårat möjligheten att upptäcka penningtvätt i mindre aktiebolag. I rapporten sätts detta också i ett större perspektiv, bland annat genom att dessa bolag bemannas av styrelsemedlemmar som använder sig av falska identiteter. Ekobrottsmyndigheten har också gjort en fördjupad studie om effekter av avskaffandet av revisionsplikten. Studien visar att aktiebolag används som brottsverktyg. Det är bland annat vanligt att aktiebolag som saknar revisor köps, eller att en snabb ändring i bolagsordningen genomförs efter förvärvet av aktierna och att revisorn då entledigas. För att förhindra detta föreslår Ekobrottsmyndigheten bland annat att revisionsplikten ska återinföras.

För att motverka målvakter i bolagsstyrelser fattade Bolagsverket i april 2019 ett rättsligt ställningstagande som innebär att Bolagsverket kan vägra registrering eller avregistrera en företrädare när det anses styrkt att det är fråga om en målvakt. Under 2020 har Bolagsverket etablerat en funktion på avdelningen för företagsregistrering som hanterar riskärenden och gör polisanmälningar. Myndigheten arbetar även med att utveckla ett granskningsverktyg för att upptäcka företag som riskerar att användas som brottsverktyg. Bolagsverket har använt Riksrevisionens rapport som underlag till riskparametrarna i granskningsverktyget. Bolagsverket har framfört till regeringen att det bör bli obligatoriskt för aktiebolag att lämna in årsredovisningar digitalt. Det skulle underlätta att upptäcka felaktig information och att bedriva proaktivt ekobrottsarbete.

Skatteverket har framfört att de inte delar alla Riksrevisionens slutsatser men att de har varit till nytta vid interna diskussioner om verksamheten. Verket anser att befintliga åtgärder som personalliggare, kassaregister och redovisningscentraler är effektiva för att minska skatteundandragandet i branscher med hög risk för ekonomisk brottslighet. Verket har vidtagit flera åtgärder, såsom utökat fokus på vissa riskbranscher som bygg, städ och åkerier och infört arbetsgivardeklaration på individnivå 2019. Skatteverket har i regleringsbreven 2017–2020 fått i uppdrag att årligen bedöma skattefelets storlek. Verket har inte kunnat bedöma det totala skattefelet när det gäller små och medelstora företag. Som skäl anger verket flera försvårande faktorer och påpekar också att bedömningar av skattefel är förknippade med stor osäkerhet. I en studie från 2019 konstaterade Skatteverket att slumpmässiga revisioner av små och medelstora företag leder till bättre efterlevnad av skatteregler åren efter kontrollen. Det gäller framför allt för aktiebolag äldre än fem år med en extern revisor. För företag som bedrivs som enskild firma, för unga aktiebolag och för aktiebolag utan extern revisor saknas effekt. Sedan 2010 har Skatteverket minskat antalet revisioner med drygt 40 procent.

Avslutande bedömning och kommentarer

Riksrevisionens slutsatser och rekommendation har resulterat i att både regeringen och myndigheter har vidtagit flera åtgärder. De har också föranlett flera motionsyrkanden som vill återinföra revisionsplikten. Det är dock oklart vilket faktiskt genomslag som åtgärderna har fått. I december 2021 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka att aktiebolag används för att begå brott. Utredningen ska bland annat redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag respektive en återinförd revisionsplikt. I direktivet till uppdraget framhöll regeringen att brott inom och mot företag i allt högre grad framstår som ett allvarligt problem. De risker för ökat skattefel och ökad ekonomisk brottslighet som uppmärksammades i granskningen kvarstår därmed.