Uppföljning

Riksrevisionen granskade om den uppsättning regler som styr hyressättningen av bostadslägenheter inom det så kallade bruksvärdessystemet kan få effekt på i första hand arbetsinkomsten men också på utbildning och barnafödande. Detta är händelser som påverkar inkomstutvecklingen och i förlängningen arbetsutbudet.

I förarbeten framhålls att en politik som ska gynna arbete och tillväxt är beroende av en väl fungerande hyresmarknad. Samtidigt är ett av riksdagens bostadspolitiska mål en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Granskningen belyste även kopplingen mellan hushållens inkomst och segregation. En konsekvens av bruksvärdessystemets utformning kan vara att låg hyra fungerar på motsvarande sätt som en inkomstförstärkning genom bidrag, och leder till att arbetsutbudet minskar. Ofta används förhållandet att genomsnittsinkomsten är lägre i hyresrätter än i bostadsrätter som ett argument för att bruksvärdessystemet bidrar till en minskad inkomstsegregation.

Granskningen gav stöd för att bruksvärdessystemet medför att tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad har effekt på arbetsinkomst och utbildning och därmed på arbetsutbudet. Analysen visade att arbetsinkomsten minskar efter det att individerna flyttat in i sin hyresrätt och tilldelats ett förstahandskontrakt. Samtidigt har tillgången till boende i hyresrätt en positiv effekt på utbildning. Den negativa effekten på arbetsinkomst kvarstår dock, även om man tar hänsyn till att individerna börjar studera och minskar sin inkomst som en konsekvens av detta.

Den uppmätta inkomsteffekten indikerar att tillgången till en hyresrätt med en hyra som är lägre än marknadshyran har en negativ effekt på arbetsinkomsten och därmed inte gynnar arbetsutbudet. Det ligger inte i linje med intentionerna om att bostadspolitiken ska gynna arbete och tillväxt.

Resultatet från granskningen gav stöd för att utformningen av systemet för hyressättning, bruksvärdessystemet, har en negativ inverkan på individernas arbetsutbud. Tidigare utredningar har inte beaktat denna effekt av bruksvärdessystemet. Rapporten bidrog därför till ny kunskap som bör beaktas när man tar fram förslag för att utveckla dagens system för hyressättning.

Riksrevisionen lämnade inga rekommendationer med anledning av granskningen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse med anledning av rapporten angav regeringen att de välkomnar Riksrevisionens rapport som avser förhållanden av stor betydelse för hyresgäster, fastighetsägare och samhället i stort. Regeringen menade emellertid att det behövs ett brett perspektiv på frågan om hur hyressättning bör gå till. Exempelvis menade regeringen att intressen bör beaktas som exempelvis hyresgästers trygghet i boendet, rörlighet på arbetsmarknaden, att segregationen motverkas och att bostäder till rimliga hyror kan efterfrågas av så många som möjligt. Regeringen konstaterade att Riksrevisionens rapport inte kan svara på frågan hur reglerna om hyressättning bör vara utformade, och att den inte heller har den ambitionen.

Civilutskottet ansåg att Riksrevisionens granskning bidrar till att ytterligare belysa frågan om hyressättningssystemets utformning. I ett särskilt yttrande till utskottets betänkande (M, C, L, KD) framhölls att regeringen bör ta Riksrevisionens slutsatser i beaktande i det fortsatta arbetet med utformningen av hyressättningssystemet och därmed sammanhängande frågor. Utskottet delade emellertid regeringens bedömning att det behövs ett brett perspektiv på frågan om hyressättning och föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att tillsätta en kommitté i form av en kommission för att kartlägga och analysera hur bostädernas läge och kvalitet beaktas relativt andra faktorer i hyressättningen. Kommissionen skulle också föreslå lämpliga åtgärder från statens sida i de fall (på de orterna) där man konstaterar att lägesfaktorn och lägenheternas kvalitet inte beaktas i tillräcklig utsträckning. I direktivet framhålls vikten av en väl fungerande hyresmarknad eftersom hyresrätten bland annat är betydelsefull för rörligheten på arbetsmarknaden och därmed också för den svenska ekonomin. Det är därför viktigt att de befintliga bostäderna utnyttjas på ett effektivt sätt. En förutsättning för detta är en tillräcklig rörlighet på hyresmarknaden. Hyreskommissionen överlämnade sitt betänkande Läge och kvalitet i hyressättning i juni 2021. I betänkandet refererar man till Riksrevisionens granskning och dess resultat. Man drar slutsatsen att läge och kvalitet inte beaktas i tillräcklig utsträckning i hyresnivån.

Avslutande bedömning och kommentarer

Riksrevisionens slutsatser av granskningen verkar ha beaktats både av den kommitté som på regeringens uppdrag utrett hur väl läge och kvalitet beaktas i hyresnivån och av civilutskottets särskilda yttrande i samband med regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning. Varken riksdag eller regering verkar i nuläget ha tagit beslut om hur dagens system för hyressättning kan utvecklas.