Kommunersättningar för migration och integration – ett ogenomtänkt system

Staten ersätter via Migrationsverket kommunerna för kostnader för mottagandet av asylsökande och nyanlända genom ett trettiotal ersättningar. Under 2016 tog kommunerna emot cirka 33 miljarder kronor i ersättning.

Riksrevisionen har granskat om staten har utformat ersättningssystemet så att kommuner ges rimliga ekonomiska och planeringsmässiga förutsättningar för mottagandet av asylsökande och nyanlända samt om ersättningssystemet kan förenklas eller effektiviseras.

Granskningen visar att regeringen endast har en fragmentarisk bild av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet. En majoritet av kommunerna bedömde dock att ersättningarna motsvarade eller översteg kostnaderna för mottagandet.

Ersättningssystemet anses vara svårt. Ansökningarna måste ofta kompletteras och det är vanligt med avslag för vissa ersättningar. Efter hösten 2015 har mängden ärenden ökat kraftigt och Migrationsverket släpar efter med utbetalningarna. Detta försvårar kommunernas redovisning och skapar osäkerhet och försämrar likviditeten för vissa kommuner.

Systemet är dyrt att administrera och Migrationsverkets och kommunernas kostnader för detta uppskattas till drygt 300 miljoner kronor. Att Migrationsverket saknar en e-tjänst för ansökan bedöms bidra till de höga kostnaderna.

Riksrevisionen anser att ersättningssystemet är omotiverat detaljerat och att flera ersättningar kan betalas ut utan ansökningsförfarande eller som schabloner-sättningar.