Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Väl genomförda konsekvensanalyser inför beslut bidrar till effektivare statlig verksamhet. Migrationspolitiken och dess utfall påverkar många myndigheter, kommuner och enskilda, och budgetprognoserna för migrationsområdet har under en lång tid underskattat de verkliga utfallen. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen granskat konsekvensanalyser som tagits fram inför 26 migrations-politiska propositioner åren 2004–2015.

Granskningen visar att endast ett fåtal av de granskade propositionerna och beredningsunderlagen redovisar konsekvenser på ett sätt som motsvarar kraven som anges i gällande styrdokument. Exempelvis uppfylls kraven på heltäckande och långsiktig ekonomisk analys sällan och i mer än hälften av fallen saknas beskrivningar av möjliga kommunala konsekvenser. Analyserna presenteras ofta kortfattat och utan bakomliggande antaganden eller beräkningar. Det gör det svårare för remissinstanser att bedöma analysen och ge kvalificerade synpunkter på förslagen. Förslagens effekter för migrationen redovisas inte heller alltid, och analyser av risker och osäkerheter är sällsynta.

Riksrevisionens iakttagelser tyder på att det finns goda förutsättningar att utveckla konsekvensanalyserna. Ny forskning och erfarenhet som bidrar till uppskattningar om effekterna av migrationspolitiska styrmedel har tillkommit på senare tid, flera metodvägledningar har publicerats och det finns vedertagna metoder för redovisning av risker och osäkerheter.

Med anledning av granskningen rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Regeringskansliet säkerställer att konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut tas fram i enlighet med kraven i gällande styrdokument och att de utvecklar kvaliteten i analyserna.