Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• Riksrevisionens granskning visade att Arbetsförmedlingens metoder, verktyg och arbetssätt för matchning mellan arbetssökande och arbetstagare stod på en svag kunskapsgrund och utvärderingar av dem saknades. Arbetsförmedlingen följde inte upp vilka metoder och arbetssätt som arbetsförmedlarna tillämpade. Styrningen säkerställde inte heller att arbetsförmedlare använde de mest effektiva arbetssätten eller gjorde likvärdiga bedömningar av arbetssökandes behov. Riksrevisionen bedömde att det innebar en risk för att arbetssökande inte får lika bra stöd från olika förmedlingsenheter eller enskilda arbetsförmedlare.
• Riksrevisionen rekommenderade Arbetsförmedlingen att utveckla uppföljningen av vilka arbetssätt som arbetsförmedlarna använder. Riksrevisionen rekommenderade också att Arbetsförmedlingen skulle se över hur myndighetens analysresurser används för att utvärdera och utveckla myndighetens metoder. Vidare rekommenderades Arbetsförmedlingen att säkerställa att arbetsmarknadspolitiska bedömningar är effektiva och likvärdiga, samt regeringen att följa upp verksamheten med arbetsmarknadspolitiska bedömningar.

Sedan granskningen har Arbetsförmedlingen lagt om matchningsverksamheten så att den i huvudsak genomförs av fristående leverantörer. Därmed har behovet av egen uppföljning och utveckling av metoder i arbetet minskat. Därför är alla Riksrevisionens rekommendationer inte längre lika relevanta. Arbetsförmedlingen har dock utvecklat arbetet med arbetsmarknadspolitiska bedömningar som ligger till grund för vilken aktör och åtgärd en arbetssökande hänvisas till, samt vilken ersättning aktören får.

Granskningens bidrag till resultatet

Förändringarna i hur matchningsverksamheten bedrivs har i huvudsak drivits av andra skäl än Riksrevisionens granskningsresultat. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer rörande arbetsmarknadspolitiska bedömningar har däremot utgjort ett av underlagen för regeringens och Arbetsförmedlingens åtgärder på området.

Riksrevisionens granskning 2019

Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens styrning av matchningsarbetet skapar förutsättningar för effektivitet och likvärdighet. Granskningen omfattade Arbetsförmedlingen och regeringen.

Riksrevisionen motiverade granskningen med att stora resurser viks åt matchningsarbetet. Trots det hade Arbetsförmedlingen i sina tre senaste årsredovisningar bedömt att myndigheten inte fullt ut nått regleringsbrevens mål om förbättrad matchning. Flera studier tydde också på förbättringspotential i Arbetsförmedlingens arbetssätt och deras styrning. Problem som hade pekats ut rörde bland annat brister i kunskapsunderlagen som ligger till grund för myndighetens verksamhet, att den interna uppföljningen inte mätte effekter av det löpande arbetet samt att myndighetens ledning och styrning behövde utvecklas.

Granskningen visade på risker för bristande effektivitet och likvärdighet i Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet. Riksrevisionen bedömde att riskerna bland annat berodde på att arbetssätten inom matchningsverksamheten var utformade utifrån en relativt svag kunskapsbas. Myndighetens interna styrning säkerställde heller inte att arbetsförmedlare använde de mest effektiva arbetssätten eller gjorde likvärdiga bedömningar av arbetssökandes behov. Riksrevisionen konstaterade att myndigheten hade delegerat ett stort ansvar för att välja, utforma och följa upp arbetssätt till lokala förmedlingsenheter och enskilda arbetsförmedlare. Riksrevisionen framförde ingen kritik mot Arbetsförmedlingens val av styrmodell, men bedömde att Arbetsförmedlingen inte hade hanterat dess inneboende risker på ett tillfredsställande sätt. Dessa risker innebar bland annat att alla arbetssökande inte får lika bra stöd från olika förmedlingsenheter eller arbetsförmedlare. I förlängningen innebär det att en del arbetssökande riskerar en längre tid i arbetslöshet än nödvändigt.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i juni 2018 till och med december 2023, då uppföljningen påbörjades. Riksrevisionen har för uppföljningen hämtat in underlag från Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) och Arbetsförmedlingen.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

I sin skrivelse med anledning av rapporten välkomnade regeringen Riksrevisionens granskning och anförde att det är centralt för en väl fungerande arbetsmarknad att matchningen är effektiv och likvärdig. Regeringen framförde också att den gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att bland annat analysera och redogöra för hur arbetsmarknadspolitiska bedömningar kan utvecklas. Regeringen pekade dock på att Arbetsförmedlingen skulle reformeras i grunden, och bedömde att det är nödvändigt att avvakta reformeringen innan formerna för en uppföljning av den arbetsmarknadspolitiska bedömningen kunde utformas närmare.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterade i sitt betänkande över skrivelsen att matchningen på den svenska arbetsmarknaden mellan arbetssökande och lediga jobb måste fungera bättre än i dag. Utskottet anförde att det finns utrymme för förbättringar när det gäller flera av de uppgifter som ligger inom Arbetsförmedlingens ansvarsområde, och att verksamheten givetvis måste leva upp till krav på effektivitet och likvärdig service till arbetssökande. Med hänvisning till den reformering av Arbetsförmedlingen som regeringen initierat föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden och lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis omhändertagna

Riksrevisionens rekommendationer om uppföljningen av Arbetsförmedlingens arbetssätt är inte längre relevanta

En stor del av matchningsverksamheten genomförs numera av fristående leverantörer inom ramen för tjänsterna Rusta och Matcha samt Rusta och Matcha 2. Arbetsförmedlingen anger att leverantörerna har stora förutsättningar att själva utforma stödet till deltagarna inom tjänsterna. Därmed har Arbetsförmedlingens roll förändrats på ett sätt som innebär att Riksrevisionens rekommendation inte längre är lika relevant. Ansvaret för att följa upp och utveckla enskilda arbetssätt, metoder och verktyg för matchningsarbetet ligger på leverantörerna. Arbetsförmedlingens huvudansvar är i stället att bedöma arbetssökandes behov, anvisa dem till en lämplig leverantör, följa upp och utvärdera leverantörernas resultat, samt utveckla effektiva ersättningsmodeller för leverantörerna.

Arbetsförmedlingens analysresurser används för att utvärdera fristående leverantörer

I och med omläggningen av matchningsarbetet har också Arbetsförmedlingens behov av analysunderlag förändrats. Behovet att utvärdera och utveckla egna metoder har minskat. I stället behöver Arbetsförmedlingen utvärdera resultaten hos de fristående leverantörerna. Därmed är Riksrevisionens rekommendation inte längre lika relevant. Det går inte att bedöma i vilken grad Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer påverkat omläggningen.

Arbetsförmedlingen anger att man under de kommande åren kommer att avsätta resurser för att följa upp och utveckla bedömningsstödet, för att utveckla betyg på leverantörerna, och för att bistå IFAU i de effektutvärderingar av Rusta och Matcha som pågår. Ett nytt betygssystem för fristående leverantörer i tjänsten utvecklas, och betyg för leverantörer kommer att publiceras senast vid årsskiftet 2024/2025. Myndighetens analysavdelning har också arbetat med att utveckla metoderna för att genomföra effektutvärderingar.

Arbetsförmedlingen strävar efter effektiva och likvärdiga arbetsmarknadspolitiska bedömningar

Arbetsförmedlingen har sedan mars 2020 använt ett statistiskt bedömningsstöd i syfte att säkerställa mer enhetliga och träffsäkra underlag för beslut. Den statistiska bedömningen görs automatiskt i samband med en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Stödet delar upp arbetssökande i tre grupper efter vilken typ och omfattning av stöd de behöver. Arbetssökande som är aktuella för tjänsten Rusta och Matcha 2 delas in i ytterligare nivåer som styr ersättningen till leverantören. Sedan april 2023 använder Arbetsförmedlingen en ny modell för att bedöma arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden och som underlag för beslut om anvisning till Rusta och Matcha 2. Enligt Arbetsförmedlingen följs både indata och utfall löpande för att undvika felaktiga bedömningar. Även utfallet av bedömningsstödet och volymerna i tjänsten följs upp löpande.

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att de utvecklade verktygen är ägnade att åtgärda Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer rörande effektiva och likvärdiga arbetsmarknadspolitiska bedömningar.

Regeringen har följt upp Arbetsförmedlingens verksamhet med arbetsmarknadspolitiska bedömningar, men kan inte bedöma resultat eller effekter

Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) anger att regeringen har följt upp Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadspolitiska bedömningar i ett antal uppdrag i myndighetens regleringsbrev under åren 2020–2023. Uppdragen innebär bland annat att Arbetsförmedlingen ska följa upp och vidareutveckla de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna samt de statistiska bedömningsverktygen för dessa. Arbetsförmedlingen ska också stärka och utveckla de individuella handlingsplanerna för arbetssökande. Den 7 juni 2022 beslutade regeringen också om ett antal förordningar och förordningsändringar som bland annat syftar till att tydliggöra hur de individuella handlingsplanerna ska tas fram och vad de ska innehålla. Regeringskansliet anger dock att frågor om resultat och effekter av åtgärderna bör ställas till Arbetsförmedlingen. Det går inte heller att bedöma i vilken grad granskningen har påverkat regeringens arbete.