Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen – effektivt, men kontroll och uppföljning brister

Automatiskt fattade beslut har funnits i statsförvaltningen sedan 1970-talet och antalet automatiserade beslut är idag stort. Under 2019 fattade 13 statliga myndigheter 121 miljoner automatiserade beslut gentemot privatpersoner och företag.

I en granskning av effektiviteten och rättssäkerheten i tre myndigheters automatiserade beslutsfattande – föräldrapenning vid Försäkringskassan, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner vid Skatteverket och körkortstillstånd vid Transportstyrelsen – är den övergripande slutsatsen att automatiseringen av beslutsfattandet har lett till ökad effektivitet. Det märks genom att myndigheternas kostnader för beslutsprocesserna har minskat och väntetiderna för enskilda har blivit kortare. Även rättssäkerheten, i form av ökad likabehandling och förutsebarhet, har förbättrats.

Det framkommer också en del brister, bland annat i myndigheternas arbete med att hantera ärenden med hög risk för fusk och fel. Det utförs också en alltför begränsad uppföljning av att beslut som fattats automatiserat blivit korrekta. Myndigheterna riskerar även att likadana fall inte behandlas på samma sätt i kontrollarbetet samt att dokumentationen av den automatiserade handläggningen inte är tydlig och läsbar.

För att kunna uppnå ett effektivt och rättssäkert beslutsfattande behöver de tre granskade myndigheterna åtgärda de identifierade bristerna. Regeringen bör ge Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag för hur arbete med automatiserade beslutsprocesser kan struktureras för att ge bättre förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut.