Transportbidraget – bristande underlag och oklar måluppfyllelse

Transportbidraget infördes 1971 för att kompensera för kostnadsnackdelar som drabbar företag i de fyra nordligaste länen, samt för att stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Utbetalningarna har under lång tid uppgått till cirka 350–450 miljoner kronor om året.

Riksrevisionens granskning visar att det är oklart i vilken utsträckning transportbidraget bidrar till målet för regional utveckling. Det går inte att avgöra om pengarna leder till ökad förädlingsgrad hos de företag som tar emot dem och om de bidrar till utveckling av näringslivet i bidragsområdena. Det går heller inte att avgöra om pengarna som betalas ut faktiskt motsvarar företagens ökade transportkostnader på grund av det geografiska läget.

Utifrån det klimatmål som riksdagen har beslutat om borde transportbidragets klimatpåverkan ha bedömts. Detta har inte gjorts någon gång sedan bidraget infördes för 50 år sedan.

Granskningen visar också att Tillväxtverkets kontroller av riktigheten i uppgifter från bidragssökande inte är fullt ut ändamålsenliga.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att genomföra en grundlig översyn av transportbidragets utformning.

Tillväxtverket rekommenderas bland annat att samla in tillräckligt med information för att kunna bedöma bidragets klimatpåverkan och att utveckla sina rutiner och kontroller ytterligare för att minska risken för systematiska fel när pengarna betalas ut.