Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen

Enligt socialförsäkringsbalken finns inga formkrav för en anmälan om ändrade förhållanden, men myndigheter får kräva att anmälan ska ske skriftligen.[89] Pensionsmyndigheten tillåter muntliga och skriftliga ändringsanmälningar för bostadstillägg. Pensionsmyndigheten bedömer att möjligheten för den försäkrade att välja hur den anmäler ändrade förhållanden gör det enklare för den försäkrade.[90] Granskningen visar dock att Pensionsmyndigheten återkommande haft problem med telefonköer, och att alla samtal inte besvaras.[91]

Försäkringskassan tillåter muntlig anmälan om ändringen innebär en sänkning av ersättningen. I de fall ändringen innebär en höjning av ersättningen tillåter Försäkringskassan endast skriftlig ändringsanmälan inom bostadstillägg och sjukersättning. Försäkringskassan bedömer att en skriftlig anmälan om ändrade förhållanden som medför att den försäkrade har rätt till en högre ersättning kan liknas vid en nyansökan, och att det för ansökan finns ett formkrav i socialförsäkringsbalken. Anmälan ska därför vara skriftlig, till exempel genom e‑tjänster eller blanketter, samt egenhändigt undertecknad på heder och samvete.[92]

Vi konstaterar att det kan vara svårt för försäkrade att förstå varför muntlig anmälan inte är möjlig hos Försäkringskassan, när denna möjlighet finns för de förmåner som Pensionsmyndigheten administrerar. Det gäller särskilt bostadstillägg, som är en socialförsäkringsförmån som hanteras av båda myndigheterna.

3.4.1 Myndigheterna uppmanar försäkrade att använda e-tjänster för att anmäla ändringar, och användningen ökar inom bostadstillägg

Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten vill att försäkrade i första hand anmäler ändrade förhållanden via e-tjänster på myndigheternas webbplatser.[93] De försäkrade länkas till dessa tjänster via Mina sidor. Användningen av e-tjänster har ökat över tid för bostadstillägg, medan anmälan via blanketter inte ökat.

Hos Pensionsmyndigheten har antalet ändringsanmälningar inom bostadstillägg via e-tjänst ökat från 37 000 till 76 000 mellan 2022 och 2024.[94] Andelen ändringsanmälningar som görs via e-tjänst har ökat från 33 till 38 procent mellan åren 2022 och 2024. Under samma period har andelen ändringsanmälningar som görs via blanketter[95] minskat från drygt 27 till drygt 18 procent.[96]

Sedan 2023 följer myndigheten upp inkomna samtal till kundservice om ändrade förhållanden. Dessa samtal har ökat från knappt 59 000 till drygt 77 000 mellan 2023 och 2024.[97] Myndigheten bedömer att ökningen av ändringsanmälningar beror både på informationsinsatser och på inflationen, som höjt både hyror och andra boendekostnader.[98]

Även inom bostadstillägg på Försäkringskassan ökar antalet ändringsanmälningar och användandet av e-tjänster. Mellan 2020 och 2024 steg antalet anmälningar från 41 000 till 64 000. Under samma period ökade andelen som görs via e-tjänst från 45 till 76 procent.[99]

3.4.2 Det är svårt för försäkrade med sjukersättning att göra en ändringsanmälan via e-tjänst

Försäkringskassan har nio olika e-tjänster för skriftlig ändringsanmälan för sjukersättning som också finns som blanketter.[100] E-tjänsterna speglar blanketterna, och liknar därmed digitala blanketter som kräver inloggning med e-legitimation.

Försäkrade kan nå dessa blanketter och e-tjänster via länkar dels på Mina sidor, dels på Försäkringskassans webbsidor om sjukersättning, eller via en samlingssida för myndighetens olika e-tjänster. Vi konstaterar att det oavsett väg in kan vara svårt för försäkrade med sjukersättning att hitta till rätt e-tjänst eller blankett. Vi konstaterar vidare att försäkrade med sjukersättning inte kan anmäla ändrade förhållanden direkt via inloggning på Mina sidor.

Användningen av pappersblanketter inom sjukersättning har minskat över tid, men användningen av e-tjänster har inte ökat i motsvarande grad. En delförklaring kan vara att många tjänster rör den grupp försäkrade med sjukersättning som omfattas av reglerna för steglös avräkning,[101] en grupp som minskar över tid. En annan förklaring är sannolikt att försäkrade med sjukersättning har haft svårt att finna dessa e-tjänster, och att försäkrade också kan anmäla ändringar muntligt. I vår analys av ärendejournaler finns dock få dokumenterade muntliga ändringsanmälningar.[102]

Diagram 1 nedan visar inkomna ändringsanmälningar genom e-tjänster och blanketter under period med sjukersättning 2020–2024. Figuren visar de tjänster som riktar sig till försäkrade med 1) vilande sjukersättning, 2) steglös avräkning, 3) ändringsanmälan för arbete, studier eller bättre arbetsförmåga.

Diagram 1 Inkomna ändringsanmälningar genom e-tjänster och blanketter under period med sjukersättning 2020–2024

Mellan 2020 och 2024 har Försäkringskassan årligen tagit emot runt 55 ändringsanmälningar från försäkrade med sjukersättning om arbete, studier eller bättre arbetsförmåga genom e-tjänst eller blankett. Betydligt fler av anmälningarna rör vilande sjukersättning (runt 2 240 årligen) och steglös avräkning, som dock minskat från 8 060 till 5 360 mellan 2020 och 2024. Våra analyser av journalanteckningar för sjukersättning visar också att försäkrade kontaktar Försäkringskassan om sjukersättning, men att få dokumenterade kontakter gäller ändrade förhållanden.[103]

I intervjuer med Försäkringskassans stödfunktioner framgår att det finns en uppfattning att det finns för många e-tjänster som rör sjukersättning, vilket gör det svårt för försäkrade att hitta rätt. Försäkringskassan har haft planer på att slå ihop befintliga e-tjänster så att försäkrade möts av färre ingångar vid ändringsanmälan. Myndigheten har startat ett projekt för att analysera vägarna in för att anmäla ändrade förhållanden. Under våren 2025 har Försäkringskassan uppdaterat viss information om ändrade förhållanden på webbsidan för sjukersättning.

3.4.3 Försäkrade med särskilda behov kan behöva kompletterande sätt att anmäla ändrade förhållanden

Försäkrade som saknar tillgång till e-tjänster, eller som har särskilda behov, till exempel på grund av en funktionsnedsättning eller bristande språkkunskaper har svårare att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Dessa grupper kan behöva mer stöd från myndigheterna för att uppfylla anmälningsskyldigheten.

I samtal med fokusgrupper med företrädare för organisationer inom funktionshinderområdet framkommer att försäkrade med kognitiv nedsättning har svårt att anmäla ändrade förhållanden inom sjukersättning. Det handlar delvis om svårigheter att navigera på Försäkringskassans webbplats och använda e-tjänster och blanketter. Försäkrade kan också behöva hjälp att använda dessa e-tjänster eller blanketter för att kunna fylla i rätt information. Fokusgrupperna lyfter också att det ofta är svårt att komma i kontakt med Försäkringskassan på telefon. Långa telefonköer till Försäkringskassans kundcenter blir ett hinder för deras medlemmar att få hjälp att anmäla ändrade förhållanden. Dessutom kan försäkrade med särskilda behov ha svårt att höra, uppfatta och navigera i telefonköer med tonvalstelefon. Fokusgrupperna lyfter att vissa medlemmar helt undviker telefonkontakt med myndigheter, på grund av stress och social ångest.

Under 2023–2024 minskade Försäkringskassan öppettiderna i telefonin, vilket försämrade kapaciteten att besvara samtal. Det ledde till fler avvisade samtal, och längre kötider.[104] Diagram 2 visar utvecklingen av väntetider för samtal om sjukersättning och bostadstillägg sedan 2020.

Diagram 2 Genomsnittlig väntetid i minuter vid samtal till Försäkringskassans kundcenter 2020–2024

Kötiden som försäkrade kan behöva vänta innan de får tala med Kundcenter ökade från 2022 till 2023, från 7 till 13 minuter inom sjukersättning och från 8 till 17 minuter inom bostadstillägg. Vissa telefonsamtal avvisas och besvaras då inte alls. I en tidigare granskning konstaterade Riksrevisionen att kötider inte bör överstiga 10 minuter eftersom andelen besvarade samtal minskar vid längre väntetid.[105]

Pensionsmyndigheten följer samtal om bostadstillägg till Kundservice sedan 2022. Andelen besvarade samtal har ökat från 24 till 83 procent mellan 2022 och 2024.[106] Samtidigt har det totala antalet samtal till Kundservice minskat från drygt 1 000 000 till 690 000 under samma period.[107]

Försäkrade med pågående ersättning har sällan direktnummer till handläggare. I våra intervjuer med handläggare framkommer att det förekommer att försäkrade kontaktar handläggare via de kontaktuppgifter som finns i beslutsbrev om bostadstillägg eller sjukersättning. Fokusgrupperna efterfrågar fler sätt för försäkrade att kunna kontakta myndigheterna och anmäla ändringar. De lyfter särskilt att försäkrade med funktionsnedsättning ofta har behov av kontinuerlig kontakt med handläggare för att kunna uppfylla anmälningsskyldigheten, till exempel via telefonsamtal eller digitala möten.

Fokusgrupperna ser också behov av fler funktioner via Mina sidor. Idag kan Försäkringskassans handläggare skicka meddelanden till försäkrade via Mina sidor, men försäkrade kan inte kontakta handläggare via samma kanal. Fokusgrupperna lyfter att det vore önskvärt om försäkrade kunde anmäla ändringar eller be om kontakt via Mina sidor. Vår granskning visar att Försäkringskassan planerar att utveckla fler funktioner på Mina sidor, bland annat för att försäkrade ska kunna följa status vid nyansökan och se om myndigheten fattat ett nytt beslut.[108] Vi konstaterar att sådan funktionalitet redan finns för flera andra förmåner på Försäkringskassan.

3.4.4 Försäkrade kan ha svårt att hämta in underlag för att kunna anmäla ändrad bostadskostnad, inkomst och förmögenhet

Under 2024 undersökte Pensionsmyndigheten försäkrades förutsättningar att lämna korrekta uppgifter vid ändringsanmälan. Undersökningen visade att både pensionärer och deras anhöriga kan ha svårt att anmäla de uppgifter som myndigheten behöver. En orsak är att det kan vara svårt för försäkrade att hämta uppgifter om bostadskostnader, förmögenhet och inkomst. Ofta krävs e-legitimation för att ta del av uppdaterade uppgifter från myndigheter, banker eller hyresvärdar.[109] Vi konstaterar att det kan innebära hinder om den försäkrade inte kan logga in med e-legitimation, eller om en anhörig ska hämta in sådana uppgifter.

I en undersökning som Pensionsmyndigheten genomförde 2025 jämförde myndigheten uppgifter som försäkrade lämnat med uppgifter som myndigheten hämtat direkt från andra källor som Skatteverket, hyresvärdar och banker. Slutsatsen var att det i vissa fall är betungande för försäkrade och anhöriga att själva hämta uppgifter om bostadskostnader och förmögenhet, för att i nästa steg anmäla dessa uppgifter till Pensionsmyndigheten.[110]

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat möjliga förenklingar i regelverket för bostadstillägg till personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning. ISF lyfter flera förslag för att minska den enskildes uppgiftsbörda. Ett förslag är att schablonisera hyreskostnader för att minska behovet av uppdaterade uppgifter.[111]

I betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro lyfts också ökad schablonisering av bostadskostnader som ett sätt att förenkla hanteringen av bostadstillägg. Utredningen bedömer att Pensionsmyndigheten har rättsliga förutsättningar för att utveckla en sådan schablonisering för bostadskostnader.[112]

3.4.5 Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan erbjuder olika möjligheter för ombud att anmäla ändrade förhållanden

En del av de försäkrade med sjukersättning eller bostadstillägg har ombud som företräder dem. Det finns flera typer av ombud, och Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gör olika bedömningar av möjligheten att erbjuda e-tjänster för olika typer av ombud (som ställföreträdare, god man och anhöriga).

Ställföreträdare som god man och förvaltare kan inte använda e-tjänster, utan hänvisas till blanketter för att anmäla ändrade förhållanden. Försäkringskassan bedömer att det saknas lagstöd för att ge ställföreträdare direktåtkomst till en huvudmans personuppgifter, och bedömer att vissa e-tjänster medför sådan åtkomst. Däremot kan ställföreträdare ansöka om vissa förmåner genom e-tjänster, däribland sjukersättning och bostadstillägg.[113] Pensionsmyndigheten anger att begränsningen beror på att det saknas ett nationellt register för god man och förvaltare, som medför att myndigheten inte kan kontrollera uppgift om ställföreträdare automatiserat.[114]

Pensionsmyndigheten har välanvända e-tjänster för anhöriga som med anhörigbehörighet kan företräda försäkrade med bostadstillägg, däribland tjänster för ändringsanmälan.[115] Försäkringskassan erbjuder inte sådana e-tjänster för anhöriginloggning. Föräldrabalken reglerar kriterierna för anhörigbehörighet, som gäller om den försäkrade har ett så försvagat hälsotillstånd att hen inte kan sköta sin ekonomi. [116] Anhöriga som företräder en försäkrad loggar in med eget BankID, och intygar att de uppfyller kriterierna för anhörigbehörighet. Pensionsmyndigheten kontrollerar att den som loggar in är en sådan anhörig som kan använda behörigheten som maka/make, sambo eller barn.

Vi konstaterar att Pensionsmyndigheten har gjort det enklare för anhöriga att bistå försäkrade med bostadstillägg genom anhörigbehörighet. Genom denna e‑tjänst för anhöriga har myndigheten anpassat hanteringen av ändringsanmälan för vissa försäkrade med särskilda behov. Samtidigt finns en risk att anhöriga gör felaktiga bedömningar av sin rätt att företräda försäkrade, såväl via e-tjänster som genom att använda blanketter. Denna risk lyfts av Pensionsmyndigheten i våra intervjuer med stödfunktioner. Vi konstaterar också att det finns risk att anhöriga olovligen utför ärenden i den försäkrades namn genom andra e-tjänster på myndigheterna. Det är en risk som också lyfts i våra intervjuer med Pensionsmyndigheten, samt med fokusgruppen för pensionärer. I dessa fall ser det ut som att en försäkrad använder e‑tjänsten, men egentligen är det en annan individ som olovligen använder en e‑legitimation.[117] Det kan handla om anhöriga som vill hjälpa till, men också om bidragsbrott som leder till felaktiga utbetalningar.

4. Har Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten effektiva system för att fånga upp och hantera uppgifter om ändrade förhållanden?

I kapitlet redovisar vi iakttagelser kring frågeställningen om huruvida Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har effektiva system för att fånga upp och hantera uppgifter om ändrade förhållanden. Vår sammanfattande bedömning är att det finns ett flertal effektivitetsbrister i systemen. Granskningen visar följande:

• Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har inte tillräckligt effektiva system för att ta emot och dela information om ändrade förhållanden inom den egna myndigheten och mellan myndigheter.
• Informationsdelningen om ändrade förhållanden sker idag i hög grad genom så kallade maskinella impulser. För att systemet med maskinella impulser ska fungera effektivt behöver myndigheterna dels identifiera vilka uppgifter som de behöver få in och dela vidare, dels ha tillgång till uppdaterade uppgifter.
• En effektivitetsbrist hos både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten är att befintliga maskinella impulser inte på ett tillräckligt träffsäkert sätt identifierar ändrade förhållanden.
  • På Försäkringskassan saknas flera interna impulser för sjukersättning och några för bostadstillägg som visar förändringar för relevanta socialförsäkringsförmåner.
  • Inflödet av maskinella impulser till handläggningen av bostadstillägg på Pensionsmyndigheten och på Försäkringskassan är högt, och Pensionsmyndigheten har återkommande haft svårt att hinna hantera dessa impulser.

• Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kompletterar maskinella impulser med digitala fråga‑svarstjänster och manuella metoder för att hämta in och dela information om ändringar. Fråga‑svarstjänsterna är reaktiva, och otydliga rutiner gör att manuell överlämning av information blir personberoende, vilket ökar risken för felaktiga utbetalningar.
• Det tar tid från att lagstiftning är på plats som möjliggör för myndigheter att dela uppgifter om ändrade förhållanden, till att myndigheterna utvecklar nya funktioner i handläggningen som möjliggör mer automatiserad hantering.
• Försäkringskassan har inte tagit ett helhetsgrepp kring vilka uppgifter om ändrade förhållanden som ska delas mellan de förmåner som myndigheten administrerar. Det medför risker att informationsdelning sker med fördröjning eller missas helt, vilket i sin tur kan leda till felaktiga utbetalningar.

4.1 Effektiv hantering förutsätter att myndigheter delar relevant information om ändrade förhållanden både internt och mellan varandra

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får in uppgifter om ändrade förhållanden på flera sätt. Uppgifterna kommer in från försäkrade eller från andra aktörer. Försäkrade ska anmäla ändringar som kan påverka deras socialförsäkrings-förmåner. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten är stora myndigheter och försäkrade kan ha flera förmåner som berörs av ändrade förhållanden. Det kan därför vara svårt för försäkrade att anmäla uppgifter till rätt del av myndigheterna.

Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten tar på sig ett stort ansvar för att dela uppgifter om ändrade förhållanden som kommer från försäkrade, både internt och mellan varandra. Försäkringskassan anger i en vägledning, som är ett styrande dokument för handläggare, att om den försäkrade lämnar uppgifter om ändrade förhållanden så ska myndigheten anse att anmälningsskyldigheten är uppfylld för alla förmåner som påverkas av uppgifterna. Enligt vägledningen har Försäkringskassan ett ansvar att tillföra uppgifterna till övriga förmåner som den försäkrade har.[118]

Eftersom både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten administrerar bostadstillägg, finns risker att försäkrade anmäler ändrade förhållanden till fel myndighet. I den gemensamma vägledningen för bostadstillägg står att försäkrade ska anmäla ändringar till den myndighet som handlägger förmånen. Om den försäkrade anmäler ändringen till en annan enhet hos myndigheten, ska anmälan ändå anses fullgjord, om det framgår att ändringen kan påverka rätten till eller storleken på bostadstillägget.[119]

4.2 Informationsöverföring genom maskinella impulser förutsätter åtkomst till uppdaterade uppgifter, och sådan åtkomst saknas i vissa fall

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kompletterar försäkrades ändringsanmälningar med information från flera källor. Granskningen visar att informationsdelning om ändrade förhållanden, inom och mellan myndigheter, till stor del bygger på maskinella impulser.[120] Det är ett mer automatiserat sätt att dela information om ändrade förhållanden.[121] Impulserna fungerar som signaler till berörda förmåner, till exempel vid ändrade folkbokföringsuppgifter eller nya socialförsäkringsförmåner. En förutsättning för att maskinella impulser ska medföra effektiv informationsdelning är att de på ett träffsäkert sätt identifierar ändrade förhållanden som påverkar rätten till socialförsäkringsförmåner.

Effektiv informationsöverföring via impulser kräver att det finns register som innehåller uppgifter som impulserna kan baseras på. Dessa uppgifter behöver vidare vara uppdaterade[122] och myndigheterna behöver dessutom ha lagreglerad åtkomst till uppgifterna för att kunna hämta in dem och genom impulser dela information med berörda förmåner. Impulser kan bidra med information till redan pågående ärenden inom sjukersättning och bostadstillägg, eller leda till att nya ärenden startar upp. För att IT-stöden ska kunna skapa maskinella impulser krävs att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har åtkomst till register som innehåller den information som behövs.

Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan använder interna register och prenumererar på extern information från andra myndigheter för att skapa maskinella impulser. Interna uppgifter som kan generera impulser är till exempel att myndigheten nybeviljat eller slutat betala ut en annan socialförsäkringsförmån. Impulser kan även baseras på information om att en förmån ändrats och betalats ut med ett högre eller lägre belopp än tidigare.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har lagreglerad åtkomst till de folkbokföringsuppgifter från Skatteverket som krävs för att de ska kunna administrera socialförsäkringen.[123] Dessa uppgifter används i ett gemensamt register[124] och utifrån uppgifterna skapas många maskinella impulser till olika socialförsäkringsförmåner. I figur 2 nedan visas en bild av hur uppgifter från folkbokföringen delas som maskinella impulser till handläggningen av olika socialförsäkringsförmåner.[125]

Figur 2 Maskinella impulser som baseras på uppgifter från folkbokföringen

Det finns flera exempel på impulser som baseras på uppgifter från folkbokföringen, däribland ändrat civilstånd, byte av folkbokföringsadress eller att en försäkrad utvandrat. Det finns även maskinella impulser som baseras på uppgifter från andra myndigheter, som Bolagsverket[126] och Kriminalvården.[127]

Andra myndigheter kan ha lagreglerad rätt att ta del av uppgifter om utbetalning av socialförsäkringsförmåner från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten via tjänsten LEFI Online. Genom att logga in på tjänsten kan myndigheterna hämta information om vilka förmåner som en försäkrad har.[128]

Det finns myndighetsregister som innehåller relevant information för handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg, men som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte har direktåtkomst till. Ett sådant exempel är Skatteverkets månadsuppgifter på individnivå, som innehåller uppgifter om arbetsinkomster.

Vi konstaterar att det behövs mer kunskap om kvaliteten och tillförlitligheten i registret över månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå. Flera utredningar har lyft risk för att registret innehåller felaktiga uppgifter, men det finns inte skattningar över hur omfattande problemet är. Arbetsgivare kan göra ändringar och tillägg i efterhand i arbetsgivardeklarationerna, utan att de myndigheter som använder uppgifterna får kännedom om det. Skatteverket kontrollerar inte uppgifterna i registret, och ändrar inte oriktiga uppgifter när de upptäcker sådana. Flera utredningar har därför lyft behov av att kartlägga förekomsten av fel i registret.[129] Trots risk för oriktiga uppgifter i registret över månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå har tidigare utredningar bedömt att nyttan är större än risken med att använda uppgifterna. Månadsuppgifterna har bedömts kunna minska risken för felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen och tidigare utredningar har pekat på att det finns ett tydligt behov av elektronisk tillgång till uppgifterna inom sådana socialförsäkringsförmåner som är inkomstbaserade.[130] Idag har handläggningen av sjukpenninggrundande inkomst (SGI), bostadsbidrag och underhållsstöd på Försäkringskassan direktåtkomst till månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå.[131] Handläggningen av dessa förmåner får åtkomst till uppgifterna genom fråga‑svarstjänster som de når i handläggningssystemet.[132]

Om tillförlitliga uppgifter inte finns i uppdaterade register kan myndigheterna inte hämta in uppgifterna och skapa maskinella impulser. Det saknas till exempel nationella register med uppgifter om förmögenhet och boendekostnader, som är uppgifter som skulle vara användbara vid handläggningen av bostadstillägg.

4.3 Otillräcklig informationsdelning via maskinella impulser inom sjukersättning på Försäkringskassan

Det finns effektivitetsbrister i Försäkringskassans hantering av maskinella impulser. Dessa impulser fångar inte ändrade förhållanden i tillräcklig grad och är inte tillräckligt träffsäkra. Problemet är mer omfattande inom handläggningen av sjukersättning än inom handläggningen av bostadstillägg.

Försäkringskassan har maskinella impulser som baseras på intern information om en del av de förmåner som Försäkringskassan administrerar. Det saknas dock interna maskinella impulser för flera förmåner som kan indikera ändrade förhållanden för sjukersättning. Även inom bostadstillägg saknas vissa impulser om andra socialförsäkringsförmåner. Det finns därmed potential för Försäkringskassan att dela mer information om ändrade förhållanden mellan socialförsäkringsförmåner.

Inom handläggningen av bostadstillägg på Försäkringskassan tar systemet in uppgifter från flera socialförsäkringsförmåner. Det handlar om både att en förmån börjat eller slutat att betalas ut, och att nivån eller omfattningen på en förmån ändrats. Systemet kan därefter räkna om bostadstillägget utan att en handläggare behöver hantera ärendet.[133] Det finns också några impulser som signalerar att en förmån har börjat eller slutat betalas ut, som handläggaren behöver hantera manuellt.[134] Handläggningen av bostadstillägg får inte impulser för alla socialförsäkringsförmåner som skulle kunna påverka rätten till, eller nivån på, bostadstillägget. Exempel på impulser som saknas är uppgifter om sjuk- och föräldrapenning.

Inom handläggningen av bostadstillägg på Pensionsmyndigheten finns något fler maskinella impulser som baseras på uppgifter om utbetalda socialförsäkrings-förmåner från Försäkringskassan, jämfört med handläggningen av bostadstillägg på Försäkringskassan.[135]

Inom handläggningen av sjukersättning på Försäkringskassan tar inte systemet in uppgifter om andra socialförsäkringsförmåner och räknar om sjukersättning maskinellt. Det finns några få exempel på impulser som informerar om att andra socialförsäkringsförmåner börjat eller slutat betalas ut, som handläggare behöver hantera manuellt.[136] Däremot saknas impulser om att andra socialförsäkrings-förmåner har ändrats i omfattning eller belopp.

En annan uppgift som inte når handläggningen av bostadstillägg eller sjukersättning är om en försäkrad har fått en ny sjukpenninggrundande inkomst, vilket vore en tydlig indikation på ändrade förhållanden. Handläggare inom sjukersättning och bostadstillägg på Försäkringskassan lyfter detta som viktig information som idag inte delas genom maskinella impulser. Handläggare behöver därför dela sådana uppgifter manuellt, vilket riskerar att ske med eftersläpning, eller att missas helt.

Under 2025 har Försäkringskassan bytt handläggningssystemet inom bostadstillägg. Inom sjukersättning har Försäkringskassan påbörjat övergången mot ett nytt handläggningssystem under året.[137] Stödfunktioner inom sjukersättning och bostadstillägg på Försäkringskassan anger att systembytet ännu inte påverkat informationsdelningen. Försäkringskassan bedömer att det nya handläggningssystemet kommer att ge bättre förutsättningar att utveckla funktioner för hantering av maskinella impulser och annan informationsdelning. Försäkringskassan anger att sådan utveckling kan ske gradvis och på längre sikt.

4.3.1 Försäkringskassan kompletterar maskinella impulser med riskbaserade urvalsprofiler

Försäkringskassan har tagit fram riskbaserade urvalsprofiler för flera socialförsäkringsförmåner, bland annat bostadstillägg och sjukersättning. Profilerna används för att identifiera ärenden med högre risk för felaktiga utbetalningar. I vissa fall kan profilerna användas för att identifiera ärenden innan en utbetalning sker. Det är dock vanligare att profilerna används efter utbetalning, för att hitta ärenden som behöver kontrolleras. Profilerna för bostadstillägg och sjukersättning fungerar som sådana efterkontroller. De ger signaler om att Försäkringskassan bör starta en kontrollutredning.[138] Vi konstaterar att urvalsprofilerna kan komplettera maskinella impulser och indikera ändrade förhållanden i de ärenden som omfattas av kontrollen.

4.4 Pensionsmyndigheten har något fler typer av maskinella impulser, men hinner inte omhänderta dem

Jämfört med Försäkringskassan har Pensionsmyndigheten något fler typer av maskinella impulser som kan indikera ändrade förhållanden som påverkar rätten till bostadstillägg. Pensionsmyndigheten har återkommande haft svårt att hantera alla impulser i tid, och har haft längre köer med ärenden som innehåller impulser som behöver hanteras av handläggare.

Tidigare ansvarade Försäkringskassan för systemen som hämtar information för att skapa maskinella impulser, både till sig själva och till Pensionsmyndigheten. När Pensionsmyndigheten bytte handläggningssystem för bostadstillägg 2020[139] och startade IT-projektet NextGen tog myndigheten över utveckling och förvaltning av maskinella impulser för bostadstillägg för pensionärer. Genom NextGen har Pensionsmyndigheten gjort en översyn av dataflöden och informationsfångst. Myndigheten kan nu styra vilken information som tas in och delas med andra. Pensionsmyndigheten har också utvecklat hur maskinella impulser används i handläggningen av bostadstillägg för pensionärer.[140]

4.4.1 Inflödet av maskinella impulser för bostadstillägg till pensionärer har ökat sedan 2020

Antalet maskinella impulser inom bostadstillägg på Pensionsmyndigheten har ökat från 290 000 till knappt 500 000 mellan 2020 och 2024.[141] Inom bostadstillägg på Försäkringskassan har antalet maskinella impulser också ökat, men i lägre omfattning, från 216 000 till 225 000 mellan 2020 och 2024. De vanligaste impulserna inom bostadstillägg på Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan baserades på uppgifter om kapitalinkomst, uppgifter från folkbokföringen och uppgifter om olika förmånsinkomster. Inom sjukersättning går det att följa antalet impulser från 2021, och sedan dess har antalet impulser legat runt 10 000 årligen.[142]

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har prioriterat hanteringen av impulser på olika sätt. Försäkringskassan prioriterar inkomna impulser före försäkrades anmälan av ändrade förhållande inom sjukersättning och bostadstillägg. Pensionsmyndigheten gör tvärtom.[143] I våra intervjuer med handläggare och stödfunktioner framkommer att det inom bostadstillägg på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten återkommande funnits köer med maskinella impulser som inte hinner hanteras i tid. På Försäkringskassan har köerna inom bostadstillägg minskat sedan 2023. Inom sjukersättning har handläggare kunnat hantera impulser utan fördröjning.

4.5 Myndigheternas kompletterande metoder för att dela uppgifter är inte tillräckligt effektiva

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kan bara skapa maskinella impulser utifrån information som de har tillgång till på ett strukturerat sätt i sina system. Därför behövs fler metoder för att komplettera informationsdelningen om ändrade förhållanden inom och mellan myndigheter.

Vi konstaterar att det finns risker med manuell hantering. Handläggare kan missa att ta in och dela information om ändrade förhållanden till andra förmåner på den egna myndigheten, eller till andra myndigheter. En orsak är sannolikt bristande kompetens hos handläggare om vilken information som andra har behov av. När handläggare missar att informera andra förmåner eller andra myndigheter om ändrade förhållanden, eller informerar när ett ärende avslutas i stället för när handläggaren får information, ökar risken för felaktiga utbetalningar.

4.5.1 Fråga‑svarstjänster är reaktiva till sin karaktär

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kompletterar maskinella impulser med funktioner där handläggare kan efterfråga uppdaterade uppgifter om inkomster eller utbetalade stöd från andra myndigheter. Dessa funktioner är ofta utformade som fråga‑svarstjänster, som handläggare i flera fall kan nå via det handläggningssystem som de arbetar i. I figur 3 visas hur fråga-svarstjänster används av handläggare för att utreda inkomstuppgifter.

Figur 3 Fråga‑svarstjänster om inkomster

Fråga‑svarstjänsterna är reaktiva till sin karaktär jämfört med maskinella impulser. Informationen bygger på att handläggare i ett enskilt ärende har tagit ställning till att det finns ett behov att utreda en förmån, och därför efterfrågar kompletterande uppgifter från en annan aktör. Tjänsterna fångar därmed inte mer automatiserat indikationer om ändrade förhållanden. För att handläggaren ska använda dessa tjänster så krävs det antingen att de har fått en indikation på att det skett en förändring som initierar en utredningsinsats, eller att en utskickad förfrågan är en del av en återkommande utredning eller kontroll av förmånen. Indikationen kan till exempel vara ny information från den försäkrade eller en annan part.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten hämtar årligen in uppgifter om inkomster från socialförsäkringsförmåner inklusive pensioner och kapitalinkomster, och räknar om bostadstillägget utifrån dessa.[144] Vid handläggningen av sjukersättning ska Försäkringskassan som regel följa upp den försäkrades arbetsförmåga vart tredje år.[145] Handläggaren kan lägga in bevakningar som påminner om när det är dags att begära in nya uppgifter.[146]

Fråga‑svarstjänsterna ger en mer effektiv informationsinhämtning än helt manuella förfrågningar. Om det inte finns fråga‑svarstjänster måste handläggare skicka brev, blanketter, krypterade mejl, eller ringa. Tjänsterna används bland annat för att hämta uppgifter om uppehållstillstånd från Migrationsverket,[147] uppgifter från Arbetsförmedlingen, från vissa a-kassor och från stora tjänstepensionsbolag.[148]

Granskningen visar att det tar tid från att lagstiftning är på plats som möjliggör för myndigheter att dela uppgifter om ändrade förhållanden, till att myndigheterna utvecklar nya funktioner i handläggningen som möjliggör mer automatiserad hantering. Ett exempel är att handläggare av bostadstillägg har tillgång till en fråga-svarstjänst för att efterfråga månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå från Skatteverket. Sedan den 1 juli 2024 har Försäkringskassan också förutsättningar att efterfråga sådana månadsuppgifter för att utreda rätten till sjukersättning,[149] men handläggare har ännu inte tillgång till en fråga‑svarstjänst. Försäkringskassan planerar att utveckla en sådan tjänst som kan vara på plats under 2026.[150]

4.5.2 Otydliga rutiner vid manuell överföring av uppgifter om ändrade förhållanden

När handläggare får in uppgifter om ändringar på andra sätt än genom maskinella impulser behöver de dela uppgiften vidare, både till andra förmåner på den egna myndigheten och till andra myndigheter. Granskningen visar att rutinerna för sådan manuell informationsöverföring inte är tillräckligt tydliga, och därför blir hanteringen personberoende. Det ökar risken för att uppgifter om ändrade förhållanden inte tas tillvara inom relevanta förmåner, vilket kan leda till felaktiga utbetalningar. Granskningen visar att handläggare på Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har svårt att identifiera när de behöver dela uppgifter med andra myndigheter. Granskningen visar även att det för handläggare på Försäkringskassan också kan vara utmanande att veta när de behöver dela information om ändringar till andra förmåner på den egna myndigheten. För att dela uppgifter om ändringar krävs att handläggaren förstår behovet, vet vilka som behöver uppgiften, och avsätter tid till att dela uppgiften med andra förmåner, och vid behov med andra myndigheter. Granskningen visar att handläggare behöver stöd och vägledning för att avgöra vilka uppgifter som ska delas manuellt.

Handläggare inom sjukersättning och bostadstillägg förväntas ha bred kompetens om de förmåner de själva beslutar om. Att också ha kunskap om vilka uppgifter som påverkar rätten till andra förmåner kan vara särskilt utmanande för handläggare på Försäkringskassan, eftersom myndigheten administrerar många förmåner. Det bekräftas av våra intervjuer med handläggare och stödfunktioner inom sjukersättning och bostadstillägg på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. De få exempel på uppgiftsdelning som nämns i intervjuer med handläggare är om de fått information om att en försäkrad bytt civilstånd, flyttat utomlands, eller får pension från ett annat land, och att uppgiften inte kommit in genom en maskinell impuls. Sådana uppgifter behöver delas både internt till andra förmåner och externt till andra myndigheter som Skatteverket.[151] Ett annat exempel är när handläggaren får indikationer som gör att myndigheten behöver starta en intern kontrollutredning.

Handläggare kan manuellt dela uppgifter inom en myndighet genom att göra en journalanteckning i ett ärende, eller göra en notering rörande den försäkrade och den förmån som ändringen rör.[152] På Pensionsmyndigheten finns också register där handläggare ska registrera uppgifter från försäkrade om pension från annat land, eller ändrat civilstånd, som ska göra det lättare för myndigheten att dela uppgifterna med samtliga berörda förmåner.[153]

Manuell överlämning av information till andra myndigheter och externa aktörer kan ske på olika sätt, däribland via e-tjänster, blanketter eller telefonsamtal.[154] Handläggare får viss vägledning i hur och när de ska dela information om ändrade förhållanden i styrande dokument och på myndigheternas intranät. Handläggare kan också ta stöd av stöttande yrkesroller,[155] men måste själva efterfråga sådant stöd när behovet uppstår.

I styrande dokument lyfter Försäkringskassan att det finns möjlighet att dela uppgifter som omfattas av sekretess inom Försäkringskassans kärnverksamhet. Handläggare får lämna uppgifter som omfattas av sekretess mellan varandra i den utsträckning som uppgifterna behövs för handläggningen av ett ärende.[156] I styrande dokument för sjukersättning och bostadstillägg finns återkommande skrivningar om att handläggaren ska dela information till andra vid behov. I vissa fall är skrivningarna tydliga om vilka förmåner eller parter som ska få uppgifter och när de ska delas.[157] I andra fall är skrivningarna mer allmänt hållna.[158] Otydliga skrivningar riskerar leda till att informationsdelning missas eller fördröjs.

I intervjuer har vi bett handläggare och stödfunktioner resonera om myndigheternas utredningsskyldighet när det gäller att upptäcka uppgifter om ändrade förhållanden som påverkar rätten till sjukersättning och bostadstillägg. Respondenterna lyfter att myndigheten är beroende av att få in indikationer från den försäkrade eller andra, och att de först därefter kan utreda. De intervjuade beskriver att om en handläggare utreder utan att först fått indikationer riskerar hen att ägna sig åt dataintrång. Vidare lyfts att handläggare inte har läsbehörighet i alla ärendeslag, vilket försvårar utredning.

Ny reglering om uppgiftsskyldighet har i lägre grad påverkat handläggares hantering av ändrade förhållanden

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har förmånsövergripande stöd till handläggare i frågor om utlämnande av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Om en handläggare får information som tyder på att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska handläggaren underrätta den myndighet som fattat beslutet om förmånen eller stödet. Underrättelsen ska beskriva de omständigheter som ligger till grund för antagandet.[159]

Försäkringskassans stödmaterial om underrättelseskyldigheten beskriver myndighetens skyldighet att lämna uppgifter till andra myndigheter, vilken typ av uppgifter Försäkringskassan ska lämna, förutsättningarna för att göra det och vilket lagrum som reglerar det.[160] Pensionsmyndigheten har motsvarande stöd i det digitala handläggarstödet, och har en utbildning för handläggare om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar.[161]

Granskningen visar att regelverken kring utlämnande av uppgifter och uppgiftsskyldighetstödet för att tolka dem, hittills haft liten påverkan på handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Våra intervjuer med handläggare och stödfunktioner tyder på att lagen om uppgiftsskyldighet, som trädde i kraft 2024,[162] ännu inte har påverkat det praktiska arbetet på förmånsavdelningarna.[163]

5. Har Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten effektiva processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden?

I kapitlet redovisar vi iakttagelser kring frågeställningen om huruvida Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har effektiva processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg. Vår sammanfattande bedömning är att det finns flera effektivitetsbrister i handläggningsprocesserna. Granskningen visar följande:

• Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har återkommande haft problem med ärendeköer som rör handläggningen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg. När handläggningen försenas ökar risken för felaktiga utbetalningar.
• Handläggningssystemet inom sjukersättning och bostadstillägg på Försäkringskassan har föråldrade funktioner för att hantera ändrade förhållanden. Pensionsmyndigheten har ett handläggningssystem med fler funktioner som mer automatiserat kan hantera ändringar inom bostadstillägg.
• Försäkringskassans handläggningsprocesser inom sjukersättning är inte tillräckligt effektiva för att utreda ändrade förhållanden. Nuvarande processer medför stora risker att Försäkringskassan inte får in och utreder uppgifter om ändrade arbetsinkomster bland försäkrade som har sjukersättning.
• Pensionsmyndigheten har i högre grad än Försäkringskassan prioriterat uppföljningen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg och har identifierat utvecklingsområden som syftar till att minska risken för felaktiga utbetalningar och återkrav.

5.1 Ineffektiva processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden

Granskningen visar att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under flera år har haft problem med köer av ärenden inom bostadstillägg som innehåller uppgifter om ändrade förhållanden. Båda myndigheterna har återkommande genomfört insatser för att minska köerna. När myndigheterna inte hinner hantera uppgifter om ändrade förhållanden utan onödig fördröjning kan det leda till felaktiga utbetalningar och i förlängningen till återkrav.

Inom handläggning av sjukersättning finns i stället effektivitetsbrister när Försäkringskassan inte utreder ändrade förhållanden i tillräcklig omfattning. Det beror på att myndigheten sällan får indikationer om att den fortsatta rätten till sjukersättning behöver utredas.

5.1.1 Ärendeköer inom bostadstillägg på Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan

Handläggningstiderna för ändringsärenden inom bostadstillägg är långa, särskilt hos Pensionsmyndigheten. När myndigheterna inte hinner hantera uppgifter om ändrade förhållanden brister de i sitt serviceåtagande. Långa handläggningstider kan öka risken för felaktiga utbetalningar och återkrav. Trots vissa förbättringar genom automatisering och utvecklade e-tjänster kvarstår utmaningar, särskilt i att hantera volymökningar och att följa upp orsaker till återkrav.

Sedan 2023 har Pensionsmyndigheten arbetat med att korta handläggningstiderna inom bostadstillägg, bland annat genom återkommande övertidsinsatser. Försäkringskassan har genomfört liknande insatser.[164]

Diagram 3 nedan visar skattade handläggningstider per år för ärenden som rör ändrade förhållanden inom bostadstillägg.[165] Diagrammet visar ärenden som rör försäkrades ändringsanmälningar och de omräkningsärenden som genereras av maskinella impulser på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Diagram 3 Skattade handläggningstider för ändrade förhållanden inom bostadstillägg, antal dagar i genomsnitt, fördelat på ändringsanmälningar och impulsgenererade omräkningar, 2015–2024

Pensionsmyndigheten har generellt längre handläggningstider för ändringsanmälan inom bostadstillägg än Försäkringskassan. Handläggningstiderna för ändringsanmälningar på Pensionsmyndigheten var särskilt långa under 2020 och 2023. Under senare år har även omräkningsärenden som startar efter maskinella impulser tagit längre tid. Under 2024 var handläggningstider för omräkning till följd av impulser högre än för ändringsanmälningar.

Antalet avslutade ändringsärenden inom bostadstillägg för pensionärer har ökat mellan 2022 och 2024 från knappt 87 000 till 165 000 ärenden. Under 2023 fick försäkrade som anmälde ändrade förhållanden till Pensionsmyndigheten i genomsnitt vänta 150 dagar innan ändringen hanterades. Handläggningstiden för ändringsanmälningar har kortats under de senaste åren, från närmare två år, till runt 5 månader för de äldsta ändringsanmälningarna. Enligt Pensionsmyndigheten beror det både på insatser för att korta köerna, och på att en större andel av ändringsanmälningarna nu görs genom e-tjänster. Det medför att fler ändringsanmälningar kan hanteras mer automatiserat på myndigheten. Drygt vart femte ändringsanmälan inom bostadstillägg hanteras helt maskinellt.[166]

Försäkringskassan anger att det finns flera anledningar till de upparbetade balanserna inom bostadstillägg. De lyfter att de senaste årens ekonomiska läge har gjort att Försäkringskassan haft anställningsstopp, vilket medfört att de inte kunnat rekrytera handläggare. Samtidigt har yttre faktorer som ökad inflation inneburit både ökande levnadskostnader och hyreshöjningar, som medfört ökat behov av bostadstillägg, och en ökad benägenhet bland försäkrade att anmäla ändringar.[167]

Pensionsmyndigheten uppger att arbetet med att korta handläggningstider under 2024 har medfört ett ökat antal återkravsärenden. Under 2025 har myndigheten fått tillfälliga medel för att arbeta med återkrav.[168] Sedan 2023 följer Pensionsmyndigheten upp andel återkrav som orsakas av försäkrade och av myndigheten. De skattar att försäkrade orsakar runt 81 procent av återkraven, men följer inte upp hur stor andel av som beror på att försäkrade inte anmält ändringar.[169]

Försäkringskassan följer utvecklingen av återkrav inom olika socialförsäkringsförmåner. Sedan 2020 har 93–96 procent av återkraven inom bostadstillägg orsakats av försäkrade. Bland de återkrav som orsakas av den försäkrade skattar vi att 88–96 procent beror på att försäkrade inte har anmält ändringar.[170]

5.1.2 Försäkringskassan utreder sällan ändrad arbetsförmåga bland försäkrade med sjukersättning

Granskningen visar att det finns brister i hur Försäkringskassan hanterar ändrade förhållanden inom sjukersättning. Försäkringskassan omprövar sällan rätten till fortsatt sjukersättning, även när en försäkrad har haft en väsentlig och varaktig inkomstökning. Försäkringskassan är beroende av att få in indikationer om ändrade förhållanden för att kunna utreda om rätten till ersättning har ändrats. Samtidigt kan det krävas en omfattande utredning för att Försäkringskassan ska kunna leda i bevis att det finns en ändrad arbetsförmåga, och fatta beslut om minskad eller upphörd sjukersättning.

Vi har gjort en fördjupad analys av handläggningen av ändrade förhållanden inom sjukersättning. Analysen bygger på registerdata och dokumentation i de försäkrades ärendejournaler. Vi fokuserar särskilt på ärenden där försäkrade haft väsentligt och varaktigt ökade arbetsinkomster samtidigt som deras sjukersättning inte har ändrat omfattning. Sådana ökade arbetsinkomster kan vara en viktig indikation om ändrade förhållanden i form av ökad arbetsförmåga.

I redovisningen av våra analyser använder vi begreppet försäkrad, men vi syftar i dessa analyser på en avgränsad och noggrant definierad del av populationen av försäkrade med sjukersättning. Vi har definierat vår undersökningspopulation utifrån Skatteverkets månadsuppgifter om arbetsinkomst på individnivå och Försäkringskassans uppgifter om utbetald sjukersättning. Undersöknings-populationen består av försäkrade som uppfyller samtliga av följande kriterier:

• en varaktig inkomstökning där ökningen av arbetsinkomsten har kvarstått under minst 3 månader
• en väsentlig inkomstökning, där arbetsinkomsten dubblerats[171] och ökat med minst 5 000 kronor en av månaderna
• inkomstökningen har skett under period med sjukersättning
• sjukersättning har inte varit vilande vid inkomstökning.[172]

I vår undersökningspopulation ingår alla de 2410 försäkrade med sjukersättning som uppfyller ovanstående kriterier under perioden 2019–2023. Av dessa har 86 procent halv sjukersättning.[173]

Vi inleder med att redovisa statistik över Försäkringskassans handläggning av ärenden med ändrade förhållanden. Sådana ärenden är omprövningsärenden för minskning och upphörande av rätten till sjukersättning, och ärenden där sjukersättningen förklaras vilande för arbete eller studier.[174]

Statistik visar att Försäkringskassan startar få ärenden för att utreda ändrade förhållanden inom sjukersättning. En omprövning innebär att Försäkringskassan på nytt överväger om den försäkrade har rätt till sjukersättning i samma omfattning som tidigare, eller att ersättningen ska minska eller upphöra. En försäkrad kan också få sin sjukersättning vilande för att pröva arbete eller studier.[175] Diagram 4 nedan visar antal avslutade ärenden inom sjukersättning som rör vilande sjukersättning och omprövningsärenden för minskning och upphörande av sjukersättning.

Diagram 4 Avslutade ärenden som rör ändrade förhållanden för sjukersättning, 2020–2024

Antalet avslutade ärenden som gäller vilande sjukersättning eller utredning av minskad eller upphörande av sjukersättning är mycket få, jämfört med antalet försäkrade som har sjukersättning.[176] För runt en procent av de försäkrade som har sjukersättning har Försäkringskassan årligen avslutat ett omprövningsärende.

Handläggningen av omprövningsärenden utgör också en avgränsad del av handläggningen av sjukersättningen. För att minska sårbarhet och ge bättre stöd till handläggare beslutade Försäkringskassan att centralisera verksamheten till en särskild enhet inom sjukersättning under 2025.[177]

Vår analys visar att Försäkringskassan har ineffektiva rutiner för att upptäcka ändrade inkomstförhållanden när försäkrade har sjukersättning. Trots att de försäkrade i vår undersökningspopulation har haft en väsentlig och varaktig inkomstökning, har Försäkringskassan genomfört få omprövningar.[178] Nio procent (216 försäkrade) av vår undersökningspopulationhar haft ett omprövningsärende mellan 2019 och 2023.[179]

För att handläggare ska inleda en utredning om omprövning av sjukersättning behöver de ha fått en indikation om ändrade förhållanden till ärendet.[180] Sådan information kan till exempel vara uppgift om ändrad inkomst eller anställning som framkommit i handläggningen av en annan socialförsäkringsförmån.[181] Vår analys av journalanteckningar i ärendeakter visar att Försäkringskassan har fått indikationer på arbete eller ökade inkomster för 3 procent av undersökningspopulationen (78 försäkrade).[182]

Det är viktigt att ha i åtanke att en inkomstökning inte är ett tillräckligt underlag för att Försäkringskassan ska göra bedömningen att arbetsförmågan har förbättrats.[183] Däremot kan en större inkomstökning vara en viktig indikation om att Försäkrings-kassan behöver utreda arbetsförmågan. Vår granskning visar att Försäkringskassan hittills haft begränsade möjligheter att använda månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå i sin handläggning av sjukersättning (se avsnitt 4.2).

5.1.3 Risk att Försäkringskassan inte får impulser om ändrade förhållanden för försäkrade med partiell ersättning

Vi bedömer att Försäkringskassans nuvarande maskinella impulser inte räcker för att upptäcka ändrade arbetsinkomster bland försäkrade med partiell sjukersättning. Granskningen visar att försäkrade i vår undersökningspopulation som har partiell sjukersättning ytterst sällan blir föremål för Försäkringskassans utredning av minskning eller upphörande av ersättningen genom ett omprövningsärende. Undersökningspopulationen består till 86 procent av försäkrade med halv sjukersättning. Våra analyser visar att det är vanligare att Försäkringskassan startar ett omprövningsärende bland försäkrade som har hel sjukersättning, jämfört med dem som har halv ersättning. Bland försäkrade som har hel sjukersättning har 29 procent (46 försäkrade) haft ett omprövningsärende under perioden. Motsvarande andel är 7 procent (147 försäkrade) bland dem som har halv sjukersättning.

Granskningen visar vidare att ärenden om minskning och upphörande av sjukersättning är komplicerade att utreda. Det framkommer i våra intervjuer med handläggare och stödfunktioner inom sjukersättning och i analys av journalanteckningar för de försäkrade som ingår i vår undersökningspopulation. Granskningen visar att det kan vara svårare för handläggare att utreda om ett ändrat förhållande påverkar den fortsatta rätten till ersättning vid partiell sjukersättning. Omvänt kan det också vara lättare för Försäkringskassan att utreda möjliga konsekvenser av uppgifter som kan påverka sjukersättningens storlek för försäkrade med hel ersättning.

Försäkringskassan har bevisbördan när de ska bedöma att arbetsförmågan har ökat i förhållande till när sjukersättningen beviljades. Försäkringskassan behöver ha tydliga underlag för att kunna fatta beslut om att rätten till sjukersättningen ska minska eller upphöra.[184] Att Försäkringskassan har en mer omfattande utredningsskyldighet när de initierar ett omprövningsärende framgår också i våra intervjuer med handläggare och stödfunktioner, samt i vår analys av journalanteckningar. Om myndigheten ska minska eller dra in ersättningen krävs omfattande utredning för att visa att en försäkrad inte längre har rätt till samma ersättning som tidigare.[185]

När Försäkringskassan får information om ändrade förhållanden vid partiell sjukersättning kan handläggaren behöva kontakta den försäkrade, och vid behov andra myndigheter eller aktörer för att utreda uppgiften. Det framgår av styrande dokument för sjukersättning,[186] och tyder på att utredning av arbetsförmåga kan bli mer komplex vid partiell ersättning, jämfört med vid hel sjukersättning.

Det kan också vara svårt för en försäkrad med partiell ersättning att veta när hen behöver anmäla ändrade förhållanden. En anmälan krävs bara om arbetet utökas på den del som den försäkrade har sjukersättning för.[187] Samtidigt ska försäkrade alltid anmäla om de arbetar oregelbundet, något som de ska få information om i samband med sitt beslut om sjukersättning.[188] Enligt intervjuer med handläggare inom sjukersättning riskerar Försäkringskassan att inte få in relevanta uppgifter om arbete på deltid, om inte den försäkrade anmäler de ändrade förhållandena själv.

Idag saknas rättsliga förutsättningar för att Försäkringskassan ska kunna skapa maskinella impulser om ändrade arbetsinkomster som löpande kan föras in i handläggningen av sjukersättning. Myndigheten har inte den direktåtkomst till månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå inom handläggningen av sjukersättning som krävs för att få rättsliga och tekniska förutsättningar att skapa sådana digitala lösningar. Vi konstaterar att Försäkringskassans nuvarande rutiner för att få in uppgifter om ändrad inkomst i stor utsträckning bygger på att den försäkrade själv anmäler ändringen.

Däremot ger dagens lagstiftning utrymme för Försäkringskassan att utveckla riskbaserade urvalsprofiler[189] i kontrollsyfte för att identifiera försäkrade som har inkomster från arbete under den period de har med sjukersättning. Det finns dels en profil som är inriktad på försäkrade med hel sjukersättning, dels en som sedan 2024 används för att identifiera försäkrade med partiell sjukersättning som har arbetsinkomster.[190] Försäkringskassan gjorde 2024 en riktad kontroll av 19 ärenden med partiell sjukersättning, vilket resulterade i att 1,4 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar kunde stoppas. Detta kan jämföras med att 2,4 miljoner stoppades genom de uppföljningar av arbetsförmåga , och att 16,7 miljoner stoppas genom att handläggarna skickar ärenden vidare för kontrollutredning.[191]

Försäkringskassan har tagit fram skattningar av felaktiga utbetalningar inom sjukersättning utifrån risken ”arbete trots förmån”. Dessa skattningar baseras endast på ärenden som avser hel sjukersättning.[192] Vi bedömer att Försäkringskassans skattning av felaktiga utbetalningar som beror på arbete trots sjukersättning därmed kan ligga i underkant.

5.1.4 Lång tid innan Försäkringskassan utreder uppgifter om ändrade förhållanden

Vår granskning visar att många försäkrade i vår undersökningspopulation[193] bara haft den uppföljning av arbetsförmågan som Försäkringskassan som regel ska göra vart tredje år. Det innebär att myndigheten sällan granskat den fortsatta rätten till sjukersättning utöver dessa uppföljningar. Vid uppföljningen ska Försäkringskassan kontrollera om arbetsförmågan är nedsatt i samma omfattning som när ersättningen beviljades, eller om det finns nya förutsättningar för rehabilitering.[194]

Våra analyser visar att 35 procent av de försäkrade i undersökningspopulationen[195] endast haft ett uppföljningsärende (SA_FU ärenden) och inga andra ärenden inom andra ärendeslag. Det betyder att Försäkringskassan inte genomfört någon annan typ av aktiv utredning för dessa försäkrade under tiden med sjukersättning.[196]

Försäkringskassan differentierar uppföljningarna av sjukersättning utifrån olika kriterier. Hög utredningsgrad innebär att myndigheten fått indikationer på ökad arbetsförmåga, till exempel en stor inkomstökning. Då ska Försäkringskassan utreda vidare, bland annat genom kontakt med den försäkrade. Vid uppföljningen med medelhög och hög utredningsgrad kan handläggare begära in inkomstuppgifter från skattedeklarationer.[197]

Om utredningen visar att Försäkringskassan behöver ompröva rätten till sjukersättning ska handläggaren starta ett omprövningsärende eller kontakta kontrollenheten.[198] Vår granskning visar att Försäkringskassan har gjort en mer djupgående uppföljning för 13 procent av de försäkrade som ingår i vår undersökningspopulation.[199] För 32 procent av de försäkrade som har haft ett omprövningsärende har Försäkringskassan gjort en mer grundlig uppföljning av arbetsförmågan. Det indikerar att det finns en viss koncentration av försäkrade med mer svårutredda ärenden bland just omprövningsärendena.

Granskningen visar också att det går lång tid mellan att Försäkringskassan följer upp arbetsförmågan och sedan startar en omprövning. Försäkringskassan har startat ett omprövningsärende[200] för 121 försäkrade efter en uppföljning, men i genomsnitt först efter 360 dagar. Uppföljningarna verkar inte i någon större utsträckning leda till att Försäkringskassan omgående startar ett omprövningsärende.

Det tar även lång tid från att en försäkrad haft en väsentlig och varaktig inkomstökning till att Försäkringskassan utreder minskning och upphörande av sjukersättningen. Vår analys visar att det i snitt tog 17 månader efter en inkomstökning innan Försäkringskassan startade ett omprövningsärende.

5.1.5 Försäkringskassan får främst impulser om ändrade förhållanden för sjukersättning genom sina interna system

Granskningen visar att Försäkringskassan riskerar att missa indikationer om ändrade förhållanden när försäkrade bara har sjukersättning och inga andra förmåner. Myndigheten förlitar sig i stor utsträckning på information som finns i de interna systemen, för att identifiera ändringar som påverkar socialförsäkringsförmåner.

Försäkringskassan får främst kännedom om ändrade förhållanden genom maskinella impulser[201] i handläggningssystemet. Exempel är impulser om omvårdnadsbidrag eller studiestöd. När impulserna tillför relevant information ska handläggaren dokumentera dem i journalen.[202] Handläggare uppger att impulser om omvårdnadsbidrag och studiestöd är vanliga, fungerar bra och att det borde finnas fler impulser som bygger på ändringar inom andra socialförsäkringsförmåner. Våra analyser visar att journalanteckningar om impulser nästan uteslutande finns dokumenterade i omprövningsärendena. Vi tolkar det som att omprövningar ofta startat efter det kommit in en maskinell impuls till ärendet. Vi har funnit sådana anteckningar för 6 procent (110 individer).

Bland försäkrade med omprövningsärende[203] är det betydligt vanligare att också ha en annan förmån[204] än sjukersättning. Av de som ingår i undersökningspopulationen och har ett omprövningsärende hade 67 procent (144 individer) en annan förmån under perioden. Vanliga förmåner utöver sjukersättningen är sjukpenning[205] och bostadstillägg. Försäkringskassan får sannolikt fler indikationer om ändrade förhållanden för försäkrade med flera förmåner genom sina interna system.

Försäkringskassan betonar vikten av att informationsöverföring fungerar mellan förmåner. I ett svar på ett regeringsuppdrag skriver myndigheten att ”förmågan att hantera anmälningar om ändrade förhållanden till stor del handlar om att dela information och ändringar mellan förmåner där den enskilde har ett engagemang”.[206] Vi konstaterar att andra förmåner utgör en viktig källa till information om ändrade förhållanden, både genom maskinella impulser och genom att handläggare manuellt delar information.

5.2 Försäkringskassans handläggningssystem har föråldrade funktioner

Granskningen visar att Försäkringskassan byter ut handläggningssystemen för sjukersättning och bostadstillägg. Hittills har bytet inte inneburit nya funktioner för att hämta in eller hantera ändrade förhållanden.

5.2.1 Utbyte av handläggningssystem innebär ännu inga nya funktioner rörande ändrade förhållanden

Försäkringskassan har under 2025 bytt handläggningssystem för bostadstillägg, och påbörjat bytet av handläggningssystem inom sjukersättning. Utbytet genomförs eftersom det tidigare systemet (ÄHS) ska stängas ner i oktober 2027. Försäkringskassan anger att det nya handläggningssystemet medför nya möjligheter att utveckla stöd, styrning och arbetssätt inom handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg.[207]

Inom sjukersättningen finns inte funktioner i handläggningssystemet som automatiskt hanterar uppgifter om ändrade förhållanden. Däremot har bostadstillägget sedan tidigare automatiserad hantering av vissa ändringar, till exempel årliga omräkningar när Försäkringskassan får uppdaterad information om kapitalinkomster, eller ändrade inkomster från socialförsäkringsförmåner inklusive pensioner. Försäkringskassan planerar att fortsätta utveckla digital informationsinhämtning samt öka automatiseringen av enklare ärenden vid ändrade förhållanden inom bostadstillägg.[208]

5.2.2 Behov av nya funktioner för att hantera ändrade förhållanden hos Försäkringskassan

Granskningen visar att det finns potential att utveckla fler digitaliserade lösningar för att hantera uppgifter om ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg. I intervjuer med stödfunktioner för bostadstillägg på Försäkringskassan framgår det att det finns ett behov av ökad automatisering vid enklare ärenden. Ett exempel är mer automatiserad omräkning vid mindre hyreshöjningar. Stödfunktionerna lyfter också behovet av bättre IT-stöd för att hantera maskinella impulser från Skatteverket. De önskar en mer automatiserad hantering av uppgifter från folkbokföringen vid adressändring, och att få tillgång till maskinella impulser som baseras på månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå för att öka automatiseringsgraden vid omräkningar. Stödfunktionerna lyfter även behov av digitalisering av information från banker och försäkringsbolag.

För sjukersättningen finns färre planer på ökad automatisering av uppgifter om ändrade förhållanden. Det exempel som nämns i intervjuer med stödfunktioner på Försäkringskassan är ökad grad av automatisering vid omräkning under steglös avräkning, då den försäkrade återkommande kan lämna nya inkomstunderlag. Intervjuerna visar att sådan utveckling kan påbörjas först efter bytet av handläggningssystem. Dessutom finns andra utvecklingsinitiativ som är mer prioriterade för verksamheten. Därför ligger verksamhetsutveckling med IT-inslag som rör ändrade förhållanden sannolikt flera år fram i tiden.[209]

5.3 Pensionsmyndighetens handläggningssystem innehåller fler funktioner, men dessa används inte fullt ut

Pensionsmyndigheten bytte handläggningssystem för bostadstillägg 2020. Det nya systemet har en högre grad av automatiserad hantering av ändrade förhållanden. Granskningen visar dock att handläggarnas kunskap om hur de kan använda funktionerna varierar. Det riskerar att leda till olika arbetssätt, och i förlängningen sämre effektivitet. Trots fortsatt arbete med automatisering har Pensionsmyndigheten långa ärendeköer som gäller ändrade förhållanden för bostadstillägg.

5.3.1 Det nya handläggningssystemet medför högre grad av automatiserade moment

Det nya handläggningssystemet ska effektivisera handläggningen av bostadstillägg för pensionärer, korta handläggningstider och minska felaktiga utbetalningar. Ändringsanmälningar som kommer via telefon eller blankett hanteras fortfarande mest manuellt. Digitala anmälningar ger bättre förutsättningar för automatisering eftersom informationen kommer in i strukturerad form. Då finns förutsättningar för systemet att bedöma vad anmälan gäller, och i vissa fall göra automatiska omräkningar. Det kan också hämta in kompletterande uppgifter, eller skicka en förfrågan om komplettering.

Pensionsmyndigheten har utvecklat digitala medarbetare[210] som kan utföra vissa handläggningsmoment, till exempel brevutskick. Därefter behöver ofta en handläggare kontrollera och bedöma underlagen. Pensionsmyndigheten beskriver att syftet med automatiseringen är att frigöra resurser inom handläggningen och minska risken för felaktiga utbetalningar. Ett exempel är om det kommer in en maskinell impuls från Skatteverket om att den försäkrade flyttat. Då skickar systemet ett brev till den försäkrade med uppmaning att anmäla ändrade förhållanden. Om inget svar kommer inom ett visst antal dagar så kan systemet dra in bostadstillägget.[211]

5.3.2 Risk att handläggare inte använder nya funktioner

För att handläggare ska arbeta effektivt i systemet måste de känna till funktioner och förstå vilka åtgärder systemet redan gjort innan en handläggare kommer in i ett ärende. Annars riskerar de att lägga onödig tid på arbetsmoment som redan har hanterats av systemet. Granskningen visar att kunskapen om hur handläggare kan använda nya funktioner varierar, vilket kan leda till olika arbetssätt, och bristande effektivitet i handläggningen.

I våra intervjuer framgår att en del handläggare har fått introduktion till arbetssätt som skiljer sig från det myndigheten nu vill styra mot. Under perioder har handläggare hanterat ärenden manuellt, utan att använda automatiseringsfunktioner i handläggningssystemet. Under hösten 2025 har Pensionsmyndigheten genomfört kompetensutveckling för att handläggare bättre ska kunna nyttja de funktioner som finns inbyggda i handläggningssystemet och arbeta mer effektivt. Myndigheten anger att nyanställda handläggare också kommer att få en bred introduktion till handläggningssystemet.[212]

5.4 Pensionsmyndigheten har ett större fokus på uppföljning av ändrade förhållanden jämfört med Försäkringskassan

Försäkringskassans uppföljning av ändrade förhållanden inom sjukersättning är mindre omfattande än inom bostadstillägg. Jämfört med Pensionsmyndigheten har Försäkringskassan också en mindre omfattande uppföljning av bostadstillägg. Granskningen visar att Pensionsmyndigheten prioriterar frågan om att förbättra hanteringen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg.

Sedan 2020 har regeringen gett både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppdrag att motverka de felaktiga utbetalningar som beror på ändrade förhållanden. Myndigheterna ska redovisa åtgärder för att försäkrade ska förstå och uppfylla sin anmälningsskyldighet,[213] men uppföljningen på myndigheterna skiljer sig åt. Myndigheternas svar på uppdragen speglar skillnader i myndigheternas verksamhetsutveckling och uppföljning av ändrade förhållanden.

I svar på regeringsuppdrag beskriver Försäkringskassan generella åtgärder som rör hantering av ändrade förhållanden, utan att gå in på åtgärder som rör enskilda förmåner.[214] Pensionsmyndigheten har i stället valt att fokusera återrapporteringen på just hanteringen inom bostadstillägg. Pensionsmyndigheten lyfter många utmaningar med dagens anmälningsskyldighet och har flera förslag på insatser som kan minska problemen, i form av både regeländringar och verksamhetsutveckling med IT-inslag. Det handlar bland annat om hur försäkrade enkelt ska kunna anmäla ändringar, och hur myndigheten mer effektivt ska kunna hämta in uppgifter från andra än den försäkrade.[215]

Försäkringskassan har en omfattande uppföljning av felaktiga utbetalningar. Myndigheten gör årligen riskanalyser för felaktiga utbetalningar för de flesta förmåner som myndigheten administrerar, däribland bostadstillägg och sjukersättning.[216] Försäkringskassan skattar också hur stor andel av återkrav som beror på att försäkrade inte anmäler ändrade förhållanden. I våra intervjuer med stödfunktioner inom sjukersättning och bostadstillägg är det dock inte tydligt hur arbetet med att följa upp felaktiga utbetalningar och återkrav omhändertas i handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg, och hur det utgör underlag för verksamhetsutveckling.

Försäkringskassans uppföljning av bostadstillägg sker främst genom intern produktionsstatistik. Bostadstillägg är en mindre förmån som inte följs upp i myndighetens årsredovisning, vilket gör att den riskerar bli lägre prioriterad. I Försäkringskassans uppföljning av bostadstillägg ingår statistik om ändrade förhållanden genom ändringsanmälningar, inkomna maskinella impulser[217] och impulser från riskbaserade urvalsprofiler. Inom bostadstillägg har Försäkringskassan produktionsmål för olika ärendeslag och prioriterar hantering av maskinella impulser högre än hantering av inkomna ändringsanmälningar.[218] Sedan 2023 har Försäkringskassan en uttalad målsättning att förhindra återkrav. Inom bostadstillägg har det medfört ett större fokus på hantering av ändrade förhållanden.[219]

Försäkringskassans uppföljning av sjukersättning innehåller inga specifika mål för hanteringen av ändrade förhållanden. Uppföljningen gäller produktivitet inom olika ärendeslag, och eftersom ändrade förhållanden kan förekomma inom olika ärenden, så saknas separat uppföljning av området.[220] Vi konstaterar därmed att det finns risk att arbetet med ändrade förhållanden inte prioriteras inom sjukersättning. Det finns också en risk att handläggare som är vana att följas upp på sitt arbete uppfattar att arbetet med ändrade förhållanden är lägre prioriterat.

6. Slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har flera effektivitetsbrister i hur de hanterar ändrade förhållanden, och att den nuvarande hanteringen medför risker för felaktiga utbetalningar. Bedömningen grundas på granskningen av sjukersättning och bostadstillägg för försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning (som Försäkringskassan administrerar) och bostadstillägg för pensionärer (som Pensionsmyndigheten administrerar).

Tidigare skattningar visar att en stor del av felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen beror på att försäkrade inte anmält ändrade förhållanden. Riksrevisionens granskning visar brister i myndigheternas arbete med att få försäkrade att anmäla ändrade förhållanden. Granskningen visar också att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte till fullo tar tillvara dagens möjligheter till effektiv informationsdelning av uppgifter om ändrade förhållanden. Trots att myndigheterna har möjligheter att inhämta relevant information från både interna och externa källor bygger hanteringen till stor del på att de försäkrade själva ska anmäla ändringar under den period de har ersättning. Riksrevisionen konstaterar att ett sådant tillvägagångssätt fortsatt medför stora risker för felaktiga utbetalningar.

Det finns flera skäl till att myndigheter bör dela uppgifter om ändrade förhållanden i större utsträckning än vad de gör idag. Idag finns både rättsliga och tekniska förutsättningar för ökad informationsdelning, och den utvecklingen förväntas fortsätta. Riksrevisionen bedömer dock att myndigheterna även framöver kommer behöva uppgifter som försäkrade själva anmäler. Genom att tillvarata möjligheter att dela uppgifter kan myndigheterna samtidigt minska den försäkrades uppgiftsbörda. Det blir särskilt viktigt för de grupper som på grund av funktionsnedsättning, ålder eller språksvårigheter har särskilda utmaningar med anmälningsskyldigheten.

Försäkringskassan är en stor myndighet som administrerar många förmåner. Myndigheten har potential att få in uppgifter om ändringar till handläggningen av olika förmåner och bör säkerställa att relevant information delas vidare. Riksrevisionen bedömer att det finns effektivitetsbrister som beror på att Försäkringskassan inte har tagit ett helhetsgrepp för hur uppgifter om ändrade förhållanden ska tas in samt delas inom myndigheten och med andra myndigheter.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten saknar idag rättsliga förutsättningar för att utveckla digitala lösningar för att mer automatiserat använda Skatteverkets månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå för flera inkomstbaserade förmåner. Sådana uppgifter skulle kunna användas för att ta fram träffsäkra indikatorer om ändrade förhållanden under den tid som försäkrade har förmåner från socialförsäkringen, och därigenom minska risken för felaktiga utbetalningar.

6.1 Effektivitetsbrister i myndigheternas arbete med att få försäkrade att anmäla ändrade förhållanden

Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har brister i sin information om anmälningsskyldigheten. Försäkrade som har oförändrad ersättning under lång tid riskerar att inte få tillräcklig information om skyldigheten att anmäla ändringar. Försäkrade som behöver särskilt stöd riskerar att inte få information som är anpassad till deras behov. Myndigheterna hanterar inte dessa behov på ett systematiskt sätt.

6.1.1 Myndigheterna ger sämre service till försäkrade som inte kan använda e-tjänster

Försäkrade som saknar tillgång till e-tjänster, eller har särskilda behov på grund av funktionsnedsättning eller bristande språkkunskaper, har svårare att anmäla ändringar. Minskad tillgänglighet via telefon påverkar dessa grupper särskilt negativt. Det gäller både dem som inte kan använda digitala kanaler och dem som behöver extra stöd vid anmälan.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten tillämpar reglerna kring hur försäkrade kan anmäla ändringar på olika sätt. Till exempel tillåter Pensionsmyndigheten muntlig anmälan av ändringar för bostadstillägg som innebär en höjning av ersättningen, vilket Försäkringskassan inte gör. Riksrevisionen konstaterar att det är otillfredsställande, och kan öka risken för att försäkrade gör oavsiktliga fel.

Riksrevisionen bedömer att det ur effektivitetssynpunkt är positivt att Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har utvecklat e-tjänster inom bostadstillägg som gör att försäkrade kan se vilka uppgifter beslut baseras på. De som inte kan använda digitala kanaler, är dock hänvisade till det senaste beslutsbrevet för bostadstillägg. För sjukersättning finns inte e-tjänster som visar vilka uppgifter ersättningen baseras på.

Försäkringskassan har tagit fram nio olika e-tjänster och motsvarande blanketter för anmälan av ändringar vid sjukersättning. Riksrevisionen bedömer att avsaknaden av en tydlig ingång för anmälan gör det svårare för försäkrade att göra rätt, och ökar risken för oavsiktliga fel.

Riksrevisionen konstaterar att Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har gjort olika bedömningar kring nyttan och risken med att erbjuda e-tjänster för ombud. Pensionsmyndigheten har till skillnad från Försäkringskassan infört anhöriginloggning för att underlätta för anhöriga att hjälpa försäkrade med kraftigt försvagat hälsotillstånd. Samtidigt omfattas inte alla försäkrade med särskilda behov av tjänsterna, till exempel de som saknar anhöriga eller som inte har så försvagat hälsotillstånd att anhöriginloggning är aktuell.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att det finns risker kopplade till användningen av e‑tjänster. Anhöriga kan missuppfatta sin rätt att företräda försäkrade genom anhöriginloggning, eller olovligen utföra ärenden i den försäkrades namn genom andra e-tjänster. Utvecklade e-tjänster för anhöriga kan ses som ett sätt att öka servicen för försäkrade med behov av särskilt stöd, samtidigt som tjänsten kan öka risken för felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen bedömer att myndigheterna bör fortsätta att utveckla lättillgängliga e‑tjänster för ändringsanmälan för försäkrade, eftersom sådana tjänster gör det enklare för de flesta att anmäla ändrade förhållanden. Samtidigt möjliggör e‑tjänster mer automatiserad och effektiv hantering av uppgifter om ändringar för myndigheterna. När myndigheterna kan effektivisera handläggningen genom e‑tjänster får de också ökade förutsättningar att erbjuda alternativa tillgängliga kanaler för försäkrade som av olika anledningar inte kan använda e-tjänster. Riksrevisionen bedömer att myndigheterna bör ta tillvara detta utrymme för att anpassa stöd till försäkrade med särskilda behov.

6.2 Effektivitetsbrister i hur myndigheterna delar uppgifter om ändrade förhållanden, men myndigheterna saknar vissa förutsättningar för att utveckla system

Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har brister i hur de tar in och delar uppgifter om ändrade förhållanden. Informationsdelningen sker ofta genom så kallade maskinella impulser.[221] För att dessa impulser ska fungera effektivt krävs att myndigheterna har författningsreglerad tillgång till strukturerade och uppdaterade register som innehåller uppgifter som impulserna kan baseras på.

Det finns exempel på att myndigheterna saknar åtkomst till befintliga register som innehåller uppgifter som skulle kunna användas för att ta fram indikatorer om ändrade förhållanden. Ett sådant exempel är månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå från Skatteverkets beskattningsdatabas. Idag finns författningsstöd för direktåtkomst till dessa uppgifter vid handläggning av vissa socialförsäkringsförmåner (som bostadsbidrag och underhållstöd), men inte för de granskade förmånerna sjukersättning och bostadstillägg.

I vissa fall saknas uppdaterade register med uppgifter som skulle behövas i handläggningen av bostadstillägg. Det gäller till exempel register över förmögenhet och boendekostnader. Riksrevisionen bedömer dock att effektivitetsvinster av att utveckla nya register behöver vägas mot samhällets behov av uppgifterna, förutsättningarna för att samla in tillförlitliga uppgifter och skyddet för den personliga integriteten.

Riksrevisionen konstaterar också att det tar tid från att ny lagstiftning som möjliggör ökad informationsdelning träder i kraft, tills att myndigheterna börjar utveckla system för att ta in, hantera eller dela uppgifter. Riksrevisionen bedömer att det har tagit lång tid för myndigheterna att tolka hur den så kallade LUFFA-lagen ska tillämpas och implementeras, vilket medför att reglerna inte ännu fått så stort genomslag i handläggningen som lagstiftaren tänkt sig. Den 1 december 2025 trädde en generell sekretessbrytande bestämmelse i kraft. Genom bestämmelsen ska myndigheter få ytterligare verktyg att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen konstaterar att regeringen presenterat många ändringar på området under senare tid. Det är problematiskt att myndigheterna inte har landat i hur de ska tillämpa den senaste regeländringen innan det tillkommer ytterligare lagstiftning på området.

Riksrevisionen bedömer att myndigheternas beredskap för att hantera ökade möjligheter att dela uppgifter genom att ta fram egna och gemensamma rutiner och anvisningar, samt utveckla IT-system är bristfällig. Riksrevisionen har tidigare identifierat liknande brister i en granskning på pensionsområdet, och liknande iakttagelser lyfts i betänkandet om ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro.[222]

6.2.1 Myndigheterna saknar direktåtkomst till månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå inom bostadstillägg och sjukersättning

Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan kan på eget initiativ begära att få inkomstuppgifter från Skatteverket i enskilda ärenden om bostadstillägg och sjukersättning. Däremot saknar de den direktåtkomst som behövs för att ta fram indikatorer till handläggningen (som maskinella impulser) vid ändrade arbetsinkomster under pågående period med sjukersättning eller bostadstillägg.

Idag lämnar försäkrade uppgifter om arbetsinkomster vid ansökan om sjukersättning och bostadstillägg, och är skyldiga att anmäla ändringar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att samla in information om inkomst från försäkrade, och kan begära att få aktuella uppgifter om arbetsinkomster för enskilda från Skatteverket. Handläggare av bostadstillägg har tillgång till en fråga‑svarstjänst för sådana förfrågningar. Uppgifter om arbetsinkomster finns därmed i stor utsträckning hos myndigheterna.

Om månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå bara används reaktivt när Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten fått indikationer om att de behöver utreda inkomster i enskilda ärenden, finns stor risk att myndigheterna inte får information när försäkrade får ändrade arbetsinkomster.

Riksrevisionen bedömer att det finns flera argument ur effektivitetssynpunkt för att utöka användningen av Skatteverkets månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå i handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg. Impulser om ändrade inkomster skulle kunna användas mer proaktivt inom handläggningen. Genom tillgång till uppdaterade inkomstuppgifter kan myndigheterna ta fram automatiska lösningar för att skicka ut påminnelser till den försäkrade om att anmäla inkomstuppgifter. Impulser om uppdaterade inkomster kan också fungera som underlag för myndigheterna att starta en utredning av ändrade förhållanden.

Pensionsmyndigheten har en önskan om att i framtiden kunna hämta fler underlag vid ändrade förhållanden inom bostadstillägg, och att pensionärer ska vidimera uppgifterna – ett så kallat deklarationskoncept. För att utveckla detta behöver myndigheten bland annat få direktåtkomst till månadsinkomsterna från beskattningsdatabasen.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen nyligen lämnat en proposition om en ny lag som omfattar personuppgiftsbehandling i bland annat Skatteverkets beskattningsverksamhet. Lagen föreslås träda i kraft i april 2026 och ska bland annat ersätta lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (skattedatabaslagen). I lagförslaget görs ingen skillnad mellan direktåtkomst och annat elektroniskt utlämnande.[223] Riksrevisionen konstaterar att det ännu inte är klarlagt i vilken mån den föreslagna lagändringen underlättar myndigheternas användning av Skatteverkets månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå. Det är oklart om den framtida användningen och formerna för det elektroniska utlämnandet kommer att bygga på bedömningar som Skatteverket och övriga myndigheter själva behöver göra.

Riksrevisionen har i granskningen konstaterat brister i myndigheternas arbete med att utveckla träffsäkra impulser som indikerar ändrade förhållanden. Riksrevisionen bedömer därför att det finns en betydande risk att myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning kommer att ta till vara möjligheterna att använda månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå, exempelvis genom direktåtkomst. Riksrevisionen har även i tidigare granskningar gjort iakttagelser om att myndigheter inte på ett systematiskt sätt utbyter information med relevans för ärenden, trots att de har rättsliga förutsättningar att dela uppgifter.[224]

Riksrevisionen konstaterar vidare att det behövs mer kunskap om kvaliteten och tillförlitligheten i registret över månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå på myndigheterna. För att kunna använda uppgifterna på ett säkert och effektivt sätt behöver Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten få åtkomst till uppgifterna, men också se till att det finns tillräcklig kännedom om uppgifternas kvalitet och tillförlitlighet i handläggningen.[225]

6.2.2 Brister i myndigheternas hantering av impulser för ändrade förhållanden

Riksrevisionen bedömer att både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har effektivitetsbrister i hanteringen av maskinella impulser, men bristerna skiljer sig åt. Inom handläggningen av bostadstillägg på Pensionsmyndigheten handlar bristen främst om att myndigheten haft svårt att hinna hantera inkommande impulser, vilket har lett till köer med ärenden. Inom handläggningen av bostadstillägg och sjukersättning på Försäkringskassan finns maskinella impulser som inte i tillräcklig grad tillvaratar information om ändrade förhållanden. Många av de nuvarande impulserna inom sjukersättning och bostadstillägg på Försäkringskassan har sett likadana ut länge, och verksamhetsutveckling på området har inte prioriterats.

När myndigheterna saknar maskinella impulser för informationsöverföring, måste handläggare i stället ta in och manuellt dela vidare information. Det är både resurskrävande och kan bli personberoende. Flera kompletterande metoder till informationsdelning är reaktiva. Ett exempel är digitala fråga‑svarstjänster som bygger på att handläggaren först identifierar behov av utredning, och sedan kontrollerar om det finns uppdaterade uppgifter hos andra parter. Om handläggaren inte identifierar behovet riskerar myndigheten att missa uppgifter om ändrade förhållanden.

Riksrevisionen bedömer också att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten behöver se över befintliga maskinella impulser inom socialförsäkringsförmåner för systematiskt informationsutbyte om ändrade förhållanden. För få impulser leder till att myndigheterna missar uppgifter om ändringar. För många impulser riskerar i stället leda till längre handläggningstider. Det är därför viktigt att myndigheterna endast behåller och utvecklar sådana impulser som är träffsäkra.[226]

6.2.3 Brister i rutiner för att säkerställa att uppgifter om ändrade förhållanden når handläggningen

Riksrevisionen bedömer att det finns betydande risker att uppgifter om ändrade förhållanden inte når handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg. Det beror på att manuell informationsöverföring riskerar att bli personberoende, och det kan leda till bristande likformighet i tillämpningen. Handläggare kan missa att dela relevant information, både inom den egna myndigheten och till andra myndigheter. Det beror på avsaknad av tydliga rutiner och bristande kompetens. Handläggare har svårt att avgöra vilken information som andra socialförsäkringsförmåner och myndigheter behöver, samt vilka lagmässiga förutsättningar som gäller för att dela uppgifterna.

Riksrevisionen bedömer att det finns rättsliga förutsättningar för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att i större utsträckning än vad som görs idag dela uppgifter om ändrade förhållanden internt på myndigheterna. Liknande slutsatser dras av betänkandet av Utredningen om digitalisering mot felaktiga utbetalningar i socialförsäkringen.[227] Även Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten anger i sina styrande dokument att de själva har ett stort ansvar att dela uppgifter om ändrade förhållanden till relevanta förmåner. Granskningen visar dock att rutinerna i vissa fall inte är tillräckligt tydliga om vilka förmåner som behöver informationen. Rutinerna innebär ofta också att handläggare ska dela information i samband med att de fattar beslut om en ersättning, och inte direkt när uppgiften kommer in. När informationsdelningen missas eller fördröjs ökar risken för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen bedömer att myndigheterna bör ta fram mer automatiska lösningar för att dela uppgifter om ändringar till de förmåner som behöver informationen.

6.3 Bristande effektivitet i handläggningsprocesser vid ändrade förhållanden

Riksrevisionen bedömer att det finns flera brister i myndigheternas handläggningsprocesser vid ändrade förhållanden för sjukersättning och bostadstillägg, och att bristerna är av olika karaktär. Inom sjukersättning handlar det om att Försäkringskassan sällan utreder ändrade förhållanden. Inom bostadstillägg har både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under en längre tid haft ärendeköer för uppgifter om ändrade förhållanden som kan leda till felaktiga utbetalningar. Försäkringskassans handläggningssystem för bostadstillägg innehåller färre stöd för automatiserad hantering av ändrade förhållanden jämfört med system på Pensionsmyndigheten. Uppföljningen av bostadstillägg är lägre prioriterad än av Pensionsmyndigheten.

Riksrevisionen bedömer att utvecklingen av digitala lösningar för informationsdelning behöver gå i takt med utvecklingen av handläggningen. När myndigheterna får nya förutsättningar att dela uppgifter måste det också finnas handläggningssystem som effektivt kan hantera dem. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har kommit olika långt i utvecklingen av sådana system för bostadstillägg.

6.3.1 Försäkringskassan utreder sällan ändrade förhållanden inom sjukersättning

Effektivitetsbristen inom sjukersättning beror främst på att Försäkringskassan inte utreder ändrade förhållanden i tillräcklig omfattning. Handläggningen får sällan in indikationer om ändrad arbetsförmåga. Det gör att Försäkringskassan inte startar utredningar om fortsatt rätt till sjukersättning i den omfattning som behövs.

Försäkringskassan förlitar sig i hög grad på information från andra socialförsäkringsförmåner i sina interna system för att identifiera ändrade förhållanden inom sjukersättning. Det ökar risken att Försäkringskassan inte upptäcker ändringar när försäkrade enbart har sjukersättning.

Riksrevisionen konstaterar att sjukersättning är en utredningskrävande förmån, och att utredning av ökad arbetsförmåga är resurskrävande. Det finns risk för ineffektivitet om Försäkringskassan utvecklar system för att få in fler indikatorer på ändrade förhållanden utan att samtidigt utveckla handläggningssystem som kan hantera uppgifterna.

Riksrevisionen konstaterar vidare att ändrade förhållanden vid partiell sjukersättning kan vara svårare utreda för Försäkringskassan. Det kan också vara svårare för de försäkrade att avgöra när de ska anmäla ändringar. Samtidigt har försäkrade med partiell sjukersättning större chans till förändrad arbetsförmåga, vilket gör att de oftare behöver anmäla ändringar. Försäkringskassan har under 2024 tagit fram en riskbaserad urvalsprofil för att upptäcka felaktiga utbetalningar vid partiell sjukersättning. Riksrevisionen bedömer att det finns skäl att fortsatt rikta kontrollarbete mot denna grupp.

6.3.2 Fördröjd hantering inom handläggning av ändrade förhållanden inom bostadstillägg

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har under flera år haft köer av ärenden inom bostadstillägg som rör ändrade förhållanden. På Försäkringskassan rör köerna främst hantering av ändringsanmälningar från försäkrade. På Pensionsmyndigheten finns ärendeköer för både ändringsanmälningar och omräkningar som baseras på maskinella impulser. Den fördröjda hanteringen ökar risken för felaktiga utbetalningar och återkrav.

6.3.3 Färre stöd till handläggare att hantera ändrade förhållanden på Försäkringskassan jämfört med Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndighetens handläggningssystem för bostadstillägg har fler funktioner för automatiserad hantering av ändrade förhållanden, jämfört med systemet på Försäkringskassan. Det finns dock effektivitetsbrister när handläggare på Pensionsmyndigheten inte använder dessa funktioner i tillräcklig omfattning, och ärendeköer kvarstår. Riksrevisionen bedömer att det finns skäl att analysera varför automatiseringen inte gett större effekt för att minska köerna.

Försäkringskassan har haft äldre ärendehanteringssystem för sjukersättning och bostadstillägg, som nu byts ut. De nya systemen har dock ärvt gamla funktioner som gör det svårt att effektivt hantera uppgifter om ändringar. Försäkringskassan har i stället prioriterat utveckling av mer automatiserad hantering inom andra socialförsäkringsförmåner.

6.3.4 Uppföljningen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg är högre prioriterad av Pensionsmyndigheten än Försäkringskassan

Riksrevisionen konstaterar att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har olika fokus på utvecklingsarbete kring hantering av ändrade förhållanden inom bostadstillägg. Området är mer prioriterat hos Pensionsmyndigheten än hos Försäkringskassan.

En förklaring är att Försäkringskassan hanterar fler socialförsäkringsförmåner än Pensionsmyndigheten, vilket kräver fler interna prioriteringar. Pensionsmyndigheten har prioriterat uppföljningen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg. Myndigheten har identifierat utvecklingsområden, och arbetat aktivt med insatser för att minska felaktiga utbetalningar och återkrav för pensionärer. Försäkringskassan skattar årligen felaktiga utbetalningar för de flesta socialförsäkringsförmåner, men arbetet mot felaktiga utbetalningar har inte varit prioriterat för bostadstillägg och sjukersättning. Försäkringskassan har en omfattande uppföljning av felaktiga utbetalningar och återkrav, men bör utveckla hur uppföljningen kan utgöra underlag för verksamhetsutveckling inom bostadstillägg och sjukersättning.

Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten lyfter själva stora behov av IT‑utveckling inom sina verksamheter. Vissa system är nära slutet av sin livscykel och behöver ersättas med nya som möjliggör mer automatisering. De senaste årens ekonomiska situation har dock lett till att myndigheterna behövt omprioritera digitaliseringsprojekt. Pensionsmyndigheten har prioriterat bostadstillägg, medan Försäkringskassan har prioriterat andra förmåner.

Riksrevisionen bedömer att en lägre prioritering av uppföljning och verksamhetsutveckling som rör hantering av ändrade förhållanden hos de granskade förmånerna på Försäkringskassan jämfört med Pensionsmyndigheten kan leda till omotiverade skillnader i service till försäkrade. Det kan också öka risken för att försäkrade gör fler oavsiktliga fel i fråga om anmälningsskyldighet.

Referenslista