Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Risk för förtroendeskada vid inköp från närstående

Det händer att statliga myndigheter gör inköp från företag som har koppling till myndighetens anställda eller deras anhöriga – ibland för mycket stora belopp. Det kan handla om fullt legitima inköp, men också om risk för korruption och andra oegentligheter. Riksrevisionen har granskat omfattningen och hanteringen av så kallade närståendetransaktioner.

Knut i nät av grovt rep.

Den offentliga sektorn gjorde år 2016 inköp av tjänster och produkter för cirka 683 miljarder kronor, vilket motsvarar en sjättedel av Sveriges BNP.

Inköp är ett område med förhöjd risk för korruption och andra oegentligheter. Riksrevisionen har därför granskat i vilken omfattning statliga myndigheter gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga – så kallade närståendetransaktioner. Granskningen omfattar fem myndigheter (Arbetsförmedlingen, Polisen, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket) som tillsammans har över en femtedel av de anställda i staten och gör cirka 40 procent av statliga myndigheters inköp från privata företag.

Granskningen visar att närståendetransaktioner förekommer relativt sällan, men att de sker vid samtliga granskade myndigheter. Över tre procent av de anställda vid Polisen och Trafikverket hade 2016 kopplingar till myndighetens leverantörer. Vid övriga tre myndigheter var siffran något lägre.

Riksrevisionen bedömer att merparten av transaktionerna innebär liten risk, men i ett hundratal fall bedöms det finnas en potentiell risk för förtroendeskada. Riksrevisionen har däremot inte haft möjlighet att närmare granska de aktuella inköpen och kan därför inte bedöma om det har förekommit faktiska oegentligheter kopplat till några av fallen.

Riksrevisor Helena Lindberg.

– I samtliga granskade myndigheter förekommer det potentiellt förtroendeskadliga inköp, och vi ser inget som tyder på att det är annorlunda i andra myndigheter. Vår slutsats är att alla myndigheter behöver kunna hantera detta på ett sätt som minimerar risken för oegentligheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Det går inte att undvika närståendetransaktioner helt och hållet. Exempelvis innebär näringsfriheten och principen om konkurrensneutralitet att det inte är möjligt för statliga myndigheter att förbjuda de anställda från att ha företagsengagemang, eller utesluta deras anhörigas företag från upphandlingar.

Marianne Danielsson, porträtt.

– En utmaning är att närståendetransaktionerna saknar ett tydligt mönster: De sker i skilda delar av myndigheterna, de aktuella företagen är verksamma i ett stort antal branscher och beloppen varierar kraftigt. Det innebär att myndigheterna behöver ha ett fungerade skydd i hela verksamheten, säger Marianne Danielsson, projektledare för granskningen.

De granskade myndigheterna bedöms generellt ha goda rutiner och bedriva ett ambitiöst utvecklingsarbete, men detta får inte alltid genomslag i verksamhetens alla delar. Riksrevisionen rekommenderar att detta arbete förstärks.

– Det handlar till exempel om att alltid inkludera förekomsten av oegentligheter kopplade till inköp i myndigheternas riskanalysarbete och att regelbundet belysa problematiken med bisysslor. Dessutom behöver frågor om jäv lyftas och hanteras vid upphandlingar, säger Marianne Danielsson.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 12 mars 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?