Särskild löneskatt för äldre – redovisning och effekter (RiR 2020:24)

Sänkt löneskatt för äldre skulle leda till ökad sysselsättning bland personer över 65 år. Det är dock osäkert om skattesänkningen har lett till ökad sysselsättning. Osäkerheten beror bland annat på brister i regeringens redovisning, visar Riksrevisionens granskning.

Sedan 2007 har den särskilda löneskatten varit nedsatt eller slopad för personer över 65 år. Nedsättningen är ett stöd riktat till arbetsgivare och egenföretagare och redovisas som en skatteutgift. Syftet har varit att göra det mer attraktivt för företag att behålla och nyanställa äldre medarbetare samt att uppmuntra äldre som vill fortsätta arbeta i det egna företaget.

Nedsättningen kan uppskattas ha inneburit 33 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter för perioden 2007–2019. Från 2020 och framåt bedöms skattebortfallet bli 7 miljarder kronor per år.

Riksrevisionen har granskat om regeringens beredning och redovisning har varit tydlig och ändamålsenlig. I granskningen har också ingått att bedöma om den nedsatta särskilda löneskatten för äldre har haft förutsättningar att uppnå de mål som riksdagen ställt sig bakom.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen inte har redovisat tillräckliga underlag för att det ska vara möjligt att bedöma effekterna av en nedsatt eller slopad särskild löneskatt för äldre. Det är också oklart om stödet har infriat riksdagens intentioner.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga hur redovisade skatteutgifter förändras vid regeländringar av den särskilda löneskatten för äldre, samt att redovisa en uppföljande analys. Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att särskilt följa upp och utvärdera effekterna av den senaste ändringen 2019, då den särskilda löneskatten för äldre avskaffades helt och hållet.