Riksrevisionen har samarbetat med revisionsmyndigheterna i JWGAA, Joint Working Group for Audit Activities, sedan 2013. JWGAA inkluderar revisionsmyndigheterna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Serbien, Kosovo, Montenegro och Turkiet. Nuvarande inriktningsbeslut gäller från och med maj 2020. Fortsatt samarbete bereds i samband med att revisionsmyndigheternas nätverk förbereder en ny aktivitetsplan där Riksrevisionen tar ställning till vilka utvecklingsområden vi är beredda att stödja.
Det övergripande målet med samarbetet är att öka effekten av revisionen och att revisionsmyndigheterna ska stärka sina organisationer och sin kompetens för att kunna bedriva revision i enlighet med internationella standarder. En extern utvärdering visar att samarbetet mellan Riksrevisionen och JWGAA har bidragit till ökad kunskap och utvecklade färdigheter bland revisionsmyndigheterna i regionen.
Projektbeskrivning
Den huvudsakliga inriktningen i samarbetet mellan Riksrevisionen och revisionsmyndigheterna i JWGAA omfattar:
- rapportskrivning och klarspråk
- kvalitetssäkring
- effektivitetsrevision.
Tidigare samarbeten med JWGAA
Riksrevisionen samarbetar sedan 2013 med JWGAA och sedan 2016 är Riksrevisionen medordförande i arbetsgruppen, tillsammans med Rumäniens revisionsmyndighet. Verksamhetens inriktning och prioritering beslutas av Presidents’ Network som utgörs av riksrevisorerna. Nätverkande och samarbete har ett egenvärde, liksom att träffas på olika organisatoriska nivåer och diskutera gemensamma frågeställningar. Inom ramen för JWGAA bidrar Riksrevisionen med projektledning och experthjälp. Riksrevisionen har också genomfört utbildningar i revisionsmetodik, klarspråk och parallellgranskningar. Svenska parlamentariker har vid några tillfällen medverkat tillsammans med vår personal i möten och samtal med respektive motparter i regionen för att diskutera parlamentens roll i ansvarsutkrävande och praktiska frågor kring mottagande och hantering av granskningsrapporter.
Revisionsmyndighetens förutsättningar
JWGAA är en arbetsgrupp under EU:s Kontaktkommitté som bildades 2002 med syftet att främja samarbete mellan medlemsstaternas högre revisionsorgan och deras motsvarigheter i kandidat- och potentiella kandidatländer. Europeiska revisionsrätten (ECA) är fullvärdig medlem i arbetsgruppen och spelar en nyckelroll. ECA erbjuder administrativt stöd och råd samt agerar neutral aktör i en stundvis polariserad och politiserad debatt. Dessutom erbjuder ECA experter att medverka i implementeringen av aktiviteter när de har möjlighet.
I Västra Balkan innebär det att revisionsmyndigheterna är på olika utvecklingsnivåer med medarbetare och chefer som har varierande erfarenhet och kompetens. De har också varierande legala förutsättningar.
Myndighetens oberoende
Världsbankens SAI Independence Index är ett index över revisionsmyndigheters oberoende. Indexet är utformat med en 10-gradig skala där 0 är lågt och 10 är högt oberoende. Regionens index 2021 var i intervallet 8,0–9,5. Revisionsmyndigheterna i Albanien, Bosnien, Montenegro och Serbien var i intervallet 8,0–8,5, vilket placerar myndigheterna i kategorin ”substantial independence”. Revisionsmyndigheterna i Kosovo och Turkiet var i intervallet 9,0–9,5, vilket placerar myndigheten i kategorin ”high independence”.
Projektets resultat hittills
Under vintern 2021–2022 genomfördes en extern utvärdering baserad på dokumentstudier, enkäter och intervjuer med berörda personer på JGWAA och Riksrevisionen. Utvärderingen visar att samarbetet mellan Riksrevisionen och JWGAA har bidragit till ökad kunskap och utvecklade färdigheter bland revisionsmyndigheterna i regionen. Det har skett förbättringar i form av uppgraderade manualer och processer. Riksrevisionens insatser har varit av hög kvalitet. Det har bidragit både till resultaten och till ett aktivt och öppet dialogklimat mellan deltagarna. Det aktiva deltagandet från flera revisionsmyndigheter har i sin tur lett till ett utbyte av erfarenheter och till att nya nätverk skapats.
Som en viktig framgångsfaktor identifierar utvärderingen Riksrevisionens regelbundna kommunikation med deltagande revisionsmyndigheterna. Experter från Riksrevisionen har bidragit till att utbildningsaktiviteterna har präglats av öppenhet och en icke-dömande atmosfär. En annan viktig framgångsfaktor är vår förståelse för den regionala kontexten. Det beror delvis på att Riksrevisionen har en anställd person i regionen, vilket bidrar till ökad förståelse och undanröjer hinder som exempelvis språkförbistringar. Trots det politiskt känsliga läget har många aktiviteter slutförts med goda resultat inom ramen för samarbetet.
Några utmaningar i samarbetet har, förutom coronapandemin, varit revisionsmyndigheterna varierade mognadsnivåer och har kompetenser, samt språkförbistring. Det har resulterat i vissa svårigheter för oss att anpassa utbildningsmaterial och utforma insatser så att det passar alla. Den geopolitiska situationen kräver också en viss försiktighet i samarbetet.
Enligt utvärderingen har de största framstegen varit inom finansiell revision. Samarbetet har bland annat bidragit till att deltagarna från regionen har fått ökade kunskaper i riskanalys. Det har resulterat i att några revisionsmyndigheter utvecklat sina riskanalyser att de är mer välstrukturerade än tidigare. Enkätsvar visar att deltagarna anser att de nu besitter en större förståelse för riskbedömning och riskanalys till följd av Riksrevisionens workshoppar.
Utvärderingen visar också att vårt stöd har bidragit till en ökad kunskap om skillnaden mellan finansiell- och regelefterlevnadsrevision hos deltagarna. De intervjuade i utvärderingen pekar på att de finansiella revisionsrapporterna är av högre kvalitet än tidigare. Deltagarna uppger själva att de har fått mer kunskaper om hur de ska skriva kortfattade och läsbara rapporter.
2019 slutförde Riksrevisionen den sista delen av en serie av workshoppar inom finansiell revision där vi följt revisionsprocessen från ax till limpa. Riksrevisionens experter har här utvecklat ett nytt, mer praktiskt arbetssätt för att nå bättre resultat och lärande genom att gå från traditionell föreläsning till att interaktivt arbeta med revision utifrån uppfattad risk. Med hjälp av en fiktiv myndighetsbokföring, med avsiktliga felaktigheter, bedömde deltagarna den interna styrningen och kontrollen i myndigheten baserat på egen metodik och riskuppfattning från respektive revisionsmyndighet. Slutligen fattade de beslut om hur iakttagelserna påverkade omfattningen och inriktningen av revisionen. Detta arbetssätt ökade inlärningen och förståelsen för det egna synsättet avseende finansiell revision och lärandet breddades när de olika deltagarna jämförde sina olika metoder och utfall.
Från utvärderingen går det att utläsa att alla revisionsmyndigheterna har stärkt sin kompetens inom effektivitetsrevision. Det finns till exempel fler grundutbildade effektivitetsrevisorer nu än tidigare. Experter från Riksrevisionen har tagit fram ett utbildningsprogram baserat på Afrosai-e:s tremodulskurs och modifierat det till ett digitalt format och anpassat till region. I programmet blandas teoretiska föreläsningar och praktiska övningar. Deltagarna har dessutom parallellt deltagit i sina nationella granskningar som våra experter coachat från förstudie till färdig rapport. Genom att involvera experter från Afrosai-e har det även skett ett erfarenhetsutbyte mellan Riksrevisionens regionala samarbete på Västra Balkan och Afrosai-e. I enkätsvar uppger deltagarna att de är mycket nöjda med utbildningsprogrammet i effektivitetsrevision och ger ett genomsnittligt poäng på 9.4 av totalt 10 poäng.
Enligt utvärderingen har samarbetet bidragit till att revisorerna utvecklat en större förståelse för metod och processen för effektivitetsrevision. Deltagarna betonar även att de ökat sin kunskap om de internationella standarderna. De har även stärkt sin kompetens kring hur de ska genomföra en granskning och fått större medvetenhet om skillnaden mellan effektivitetsrevision och andra former av revision. Intervjuade deltagare menar att deras utveckling till stor del är ett resultat av det stöd och vägledning som Riksrevisionens experter gett. De lyfter även fram att utbytet av erfarenheter och diskussioner med andra revisionsmyndigheter har varit givande.
Utvärderingen lyfter emellertid fram att samarbetet inte åstadkommit alla resultat som planerades och att resultaten skiljer åt sig något åt mellan de olika revisionsmyndigheterna. Den främsta anledningen till detta är revisionsmyndigheternas olika mognadsnivå och behov.
Utvärderingen visar att de tre deltagande revisionsmyndigheterna i denna del (Kosovo, Montenegro och Bosnien och Hercegovina) har utvecklat en större kunskap om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Detta till följd av att Riksrevisionen anordnat workshoppar med syfte att öka förståelsen för kvalitetssäkring. Intervjuade deltagare uppger att Riksrevisionens utbildningar i kvalitetssäkring och kvalitetskontroll har bidragit till ett bredare strategiskt perspektiv av revisionsmyndighetens roll. Samarbetet har även bidragit till en ökad medvetenhet om skillnaden mellan kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.
Enligt utvärderingen har även samarbetet bidragit till att kvalitetskontrollerna blivit mer tillförlitliga genom tydligare processer. Genom vårt stöd har till exempel kvalitetskontroll blivit en obligatorisk del av effektivitetsgranskningsprocessen hos revisionsmyndigheten i Kosovo. Kvalitetskontroll är emellertid fortfarande under utveckling och det återstår arbete med att etablera tydliga processer. Bosnien och Hercegovina och Montenegros revisionsmyndighet har inspirerats och påbörjat en dialog kring hur kvalitetsarbetet kan stärkas.
Utvärderingen lyfter även fram att Riksrevisionens stöd har bidragit till ett förstärkt samarbete mellan revisionsmyndigheterna i regionen. Riksrevisionens insatser, med fokus på att skapa ett öppet diskussionsklimat, har bidragit till ett aktivt deltagande av bland medarbetarna ifrån regionen. Det har i sin tur lett till att nya nätverk skapas och att medlemmarna i regionen har större utbyte av erfarenheter sinsemellan. Enligt deltagarna har Riksrevisionens workshoppar gjort det möjligt att jämföra metoder och uppdrag med andra revisionsmyndigheter. De flesta deltagarna uppger i intervjuer att de ser stora fördelar med detta kunskaps-och erfarenhetsutbyte.
Utvärderingen belyser att Riksrevisionens stöd till dessa regionala nätverket har haft stor betydelse för de deltagande revisionsmyndigheterna. Detta bekräftas också av de deltagarna som menar att trots att revisionsmyndigheterna har olika mandat används närverket som ett forum för att utbyta kunskaper, men även för att diskutera gemensamma utmaningar som kvarstår för att närma sig ett EU-medlemskap.
Kostnader
Kostnader för Riksrevisionens samarbete med revisionsmyndigheterna i JWGAA, som belastar biståndsanslaget:
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2019, 2020 och 2021 samt budget 2022.
Korta fakta om JWGAA
Västra Balkan präglas både av ett gemensamt kulturellt och historiskt arv och av mycket komplexa och känsliga relationer länderna emellan. Det finns positiva tendenser i utvecklingen i regionen, men också fortsatta utmaningar, vilket försvårar och försenar utvecklingsprocesser. Regionalt samarbete är en viktig del av den fortsatta fredsprocessen, där också relationen till EU och dess institutioner spelar en viktig roll. Närmandet till EU ställer krav på harmonisering och reformer som därmed utgör en gemensam drivkraft för utveckling i regionen. Flera av länderna lider av utbredd korruption och reformarbetet försvåras av en polariserad politisk miljö med krympande demokratiskt utrymme och utmaningar för både media och civilsamhället. En ökande extern påverkan och omfattande desinformation hämmar också den demokratiska utvecklingen i regionen. Enligt korruptionsindex från Transparency International 2021, hamnar Västra Balkanländerna Albanien och Bosnien på plats 110, Serbien på plats 96 Nordmakedonien och Kosovo på plats 87 samt Montenegro på plats 64 av totalt av totalt 180 länder. Turkiet hamnar på plats 96. Medborgarnas förtroende för offentliga institutioner och makthavare brister, bland annat på grund av kopplingen mellan ekonomisk och politisk makt.
Fattigdomen är hög i flera av länderna och en omfattande informell ekonomi hindrar utvecklingen. Coronapandemin har förvärrat situationen med bland annat ökad arbetslöshet, vilket förväntas leda till en ökad utvandring av unga och utbildade från regionen.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).