Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Palestina

Riksrevisionen har pausat samarbetet med revisionsmyndigheten i Palestina till följd av regeringens besked att pausa biståndet till Palestina.

Riksrevisionen har ett väl etablerat samarbete med revisionsmyndigheten i Palestina, State Audit Office and Administrative Control Bureau och har varit samarbetspartners i olika former sedan 2011. Det senaste samarbetsavtalet ingicks i januari 2018 och sträckte sig fram till december 2022. Beredning om fortsatt samarbete pågår.

Syftet med vårt stöd är att Palestinas revisionsmyndighet ska få professionell och institutionell förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella standarder. På så sätt förväntas revisionsmyndigheten bidra till öppna och transparenta offentliga institutioner, som arbetar för att skapa bättre förhållanden för medborgare och privat sektor. Palestinas revisionsmyndighet har varit tydliga med sina mål, vilket har lett till att Riksrevisionen kunnat ge ett efterfrågat och relevant stöd. Samarbetet är välkoordinerat och stödet är välförankrat i ledningen och möter Palestinas revisionsmyndighets behov.

Projektbeskrivning

Den huvudsakliga inriktningen i samarbetet mellan Riksrevisionen och revisionsmyndigheten i Palestina omfattar:

  • effektivitetsrevision
  • strategisk planering av granskningsverksamheten
  • uppföljning av granskningsresultatens genomslag
  • kvalitetskontroll och kvalitetssäkringssystem
  • ledarskapsutveckling
  • intern och extern kommunikation.

Tidigare samarbeten med revisionsmyndigheten i Palestina

Riksrevisionens samarbete med revisionsmyndigheten i Palestina startade 2013. Den första fasen av samarbetet, som pågick 2013–2017, fokuserade på att etablera institutionell och professionell förmåga inom effektivitetsrevision från grunden. Stödet har levererats i flera faser med delvis olika inriktningar, men det har alltid omfattat stöd till uppbyggnad och professionalisering av effektivitetsrevisionen.

Revisionsmyndighetens förutsättningar

Revisionsmyndigheten i Palestina är medlem i Intosai och Eurosai. Mandatet som oberoende revisionsmyndighet är relativt brett och omfattar granskning och kontroll av offentliga medel på central och lokal nivå. Myndigheten får också granska civilsamhällets organisationer vars verksamhet finansieras av internationella organisationer och biståndsgivare. De får bedriva regelefterlevnadsrevision, finansiell revision och effektivitetsrevision. I tillägg till detta får revisionsmyndigheten granska frågor som bygger på klagomål från allmänheten.

Revisionsmyndigheten i Palestina är relativt finansiellt oberoende, men när det gäller rekrytering av personal följer de lagstadgade processer genom General Personnel Council (GPC), en statlig myndighet som ansvarar för samordnad rekrytering till den offentliga sektorn. Det är svårt att fullt ut följa lagen som reglerar Revisionsmyndighetens självständighet i planering, genomförande, rapportering, kommunikation och uppföljning av granskningsverksamheten. Det beror bland annat på ockupationen, den inompalestinska konflikten och avsaknaden av parlament. Detta begränsar också revisionsmyndighetens möjlighet att fullt ut leverera i enlighet med sitt mandat.

Enligt PEFA-bedömningen från 2018 har omfattningen och uppföljningen av externa revisioner ökat. Revisionstäckningen uppges vara cirka 80–90 procent och i linje med internationella standarder. Antalet revisionsrapporter har dock minskat från 139 (2017) till 115 (2020).

Myndighetens oberoende

Världsbankens SAI Independence Index är ett index över revisionsmyndigheters oberoende. Indexet är utformat med en 10-gradig skala där 0 är lågt och 10 är högt oberoende. Palestinas (Westbank and Gaza) index 2021 var i intervallet 6,0–7,5, vilket placerar myndigheten i kategorin ”moderate independence”.

Projektets resultat hittills

Under maj-september 2021 utvärderades samarbetet för 2018–2021 i en extern utvärdering. Nedanstående resultatbedömning är främst baserad på denna utvärdering:

Samarbetet är välkoordinerat och stödet är välförankrat i ledningen. Palestinas revisionsmyndighet har varit tydliga med sina mål, vilket har lett till att Riksrevisionen kunnat ge ett efterfrågat och relevant stöd. Den yttre kontexten, såsom att Palestina saknar ett fungerande parlament, har påverkat samarbetet och möjligheten att uppnå de förväntade resultaten.

Utvärderingen visar att Riksrevisionens stöd har bidragit till att Palestinas revisionsmyndigheten har blivit bättre på att identifiera relevanta revisionsämnen. Deras granskningar är mer strukturerade, transparenta och anpassade till internationella standarder. Utvärderingen visar också att de har blivit bättre på att planera sin verksamhet.

År 2018 inledde Riksrevisionen ett stöd riktat till myndighetens process för val av revisionsobjekt. Den process som togs fram godkändes senare av ordförande i myndigheten och tillämpades i den årliga planen för finansiell revision, effektivitetsrevision och regelefterlevnadsrevision. Riksrevisionen anordnade bland annat workshoppar för att utveckla ett format för att kommunicera planen. Baserat på diskussioner med Riksrevisionen, tog Palestinas revisionsmyndighet 2019 fram ett system gällande planering och övervakning som sedan godkändes av riksrevisorn. Enligt en intervjuad företrädare för parlamentet har de årliga rapporterna förbättrats. Revisionsmyndighetens rekommendationer ses som relevanta och verkställs. Utvecklingen av strategisk planering har ökat förutsättningarna för att genomföra effektivitetsrevision.

Enligt den senaste utvärderingen, har Riksrevisionens mångåriga samarbete med myndigheten bidragit till att skapa goda förutsättningar för institutionalisering av effektivitetsrevisionen. Revisionsmyndigheten har numera ett mandat att bedriva effektivitetsrevision. Myndigheten har även skapat en separat avdelning för effektivitetsrevision och bemannat den med både ledning och personal. Utvärderingsrapporten lyfter också fram att Riksrevisionens stöd har förbättrat urvalet av relevanta granskningsmännen. Även den strategiska planeringen har förbättrats vilket har lett till förstärkt kvalitetskontroll och transparanta rapporter med hög kvalitet.

Riksrevisionen har i samarbetet fokuserat på strategi, planering och uppföljning men också på att öka kompetensen inom effektivitetsrevision. Det har lett till en ökad förmåga att utföra effektivitetsrevision på ett mer strukturerat sätt. En medarbetare på Palestinas revisionsmyndighet uppger att deras effektivitetsgranskningar har lett till att regeringen vidtagit åtgärder.

Revisionsmyndigheten har även en etablerad struktur för kvalitetskontroll inom granskningsverksamheten. Intervjuade medarbetare i kvalitetssäkringsteamet uppger att Riksrevisionens stöd har lett till ökad kunskap om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Myndigheten uppger att stödet bidragit till en ökad medvetenhet samt ökad förmåga att bedriva kvalitetssäkring. På grund av resursbrist och lägre bemanning än planerat, har dock antalet producerade effektivitetsgranskningar minskat. Det tidigare målet var att publicera 10–12 granskningar årligen, och det nuvarande gäller 4–6 granskningar. Både Riksrevisionen och Palestinas revisionsmyndighet är överens om att revisionsmyndigheten behöver ytterligare stöd för att nå upp till internationella standarder.

Ett tydligt resultat från samarbetet är förbättringarna inom den interna och externa kommunikationen. Utvärderingen av intervjuer och dokumentation visar att uppgraderingar av intranätet och medieutbildningar har varit centralt för denna utveckling.

Riksrevisionen har varit med och utbildat chefer i ledarskap och organisationsförändring. Den interna kommunikationen mellan olika organisatoriska nivåer upplevdes tidigare som ett hinder av medarbetarna, men den har förbättrats. Vi har även gett tekniskt stöd till Palestinas revisionsmyndighet för att utveckla ett intranät, och i slutet av 2018 lanserade man ett uppgraderat intranät som myndigheten i dag hanterar på egen hand. Intranätets betydelse har även lyfts upp av en intervjuad medarbetare i utvärderingsrapporten, och hen betonar bland annat vikten av att alla medarbetare i dag har samma tillgång till information.

Det har även skett en utveckling av den externa kommunikationen, vilket har skapat bättre förutsättningar för revisionsmyndighetens rapporter att få genomslag i medier. Vi har bland annat stöttat myndigheten med riktlinjer för hur de kan hantera medier samt genomfört medieutbildningar med syfte att förbättra den relationen. Enligt utvärderingen har detta lett till att revisorer är mer engagerade i mediearbetet och att medierna bättre förstår revision, till exempel skillnaden mellan finansiell revision och effektivitetsrevision. Intervjuade medarbetare bekräftar denna ökade medvetenhet bland medier och hos revisionsmyndigheten.

Kostnader

Kostnader för Riksrevisionens samarbete med revisionsmyndigheten i Palestina, som belastar biståndsanslaget:

Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2019, 2020 och 2021 samt budget 2022.

Korta fakta om Palestina

Palestina är sedan 1967 ockuperat av Israel och saknar kontroll över merparten av sitt territorium. De illegala bosättningarna och separationsbarriären på ockuperad palestinsk mark begränsar rörelsefriheten och andra rättigheter. Den inompalestinska splittringen har lett till att makten i Gaza och på Västbanken utövas av Hamas, som är terroristlistad av EU, respektive palestinska nationella myndigheten. Splittringen har också lett till att Palestina sedan 2006 saknar ett fungerande folkvalt parlament.

Palestinas utveckling mot en demokrati och rättsstat hindras av en begränsad möjlighet att utkräva ansvar för beslut och handlingar och av den utbredda korruptionen. Exempelvis rättsväsendet uppfattas som korrupta av allmänheten i Palestina. President Abbas sitter kvar på sin post, trots att hans mandat gick ut 2009. Efter presidentvalet 2005 och parlamentsvalet 2006, har endast lokala val hållits i Palestina.

Palestinas ekonomi präglas av de begränsningar och utmaningar som över 50 år av ockupation medfört. Tillväxten är huvudsakligen konsumtionsdriven och beroende av bistånd. Den privata sektorn verkar under svåra förhållanden, men utbildningsnivån är relativt god. Entreprenörskap, digitalisering och innovation blir allt viktigare. Hög arbetslöshet, inte minst bland unga, är på många sätt ett allvarligt utvecklingsproblem. De ekonomiska förhållandena har förvärrats ytterligare i samband med coronapandemin. På grund av en ökad aktivitet på Västbanken skedde en mindre ekonomisk återhämtning i slutet av 2021.

Uppdaterad: 29 januari 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?