Tidigare publicerade nyheter
Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.
Nyhetsarkiv
-
Riksrevisionen granskar statens styrning och kontroll av läkemedelsförskrivningen
Statens kostnader för subventionering av receptbelagda läkemedel är drygt 31 miljarder kronor om året. Efter indikationer på brister i styrning och kontroll av läkemedelsförskrivningen genomför Riksrevisionen en granskning av regeringens och de ansvariga myndigheternas arbete. -
Vanligt med trakasserier och hot mot statligt anställda
Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning. Oftast hanteras detta på ett bra sätt, men mindre myndigheter behöver utökat stöd. -
Otillräckligt fokus på miljöhänsyn vid statliga upphandlingar
Sverige har högt ställda ambitioner när det gäller miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar att statens arbete med dessa frågor ännu inte är effektivt. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för en effektiv hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad
Uttjänta solcellspaneler och turbinblad från vindkraftverk innehåller en rad material som inte återvinns idag, då det inte anses lönsamt. Eftersom dessa avfallsmängder väntas öka kraftigt i framtiden granskar nu Riksrevisionen om staten sett till att de hanteras på ett bra och effektivt sätt. -
Svag styrning av tillsynen på transportområdet
Transportstyrelsen har ett omfattande och viktigt tillsynsuppdrag. Riksrevisionens granskning visar att Transportstyrelsen inte säkerställt att tillsynen bedrivs där den gör störst nytta. Dessutom förbrukar inte Transportstyrelsen hela sitt anslag, trots att tillsynen är eftersatt på flera områden. -
Brister i viktig skolstatistik
Delar av Skolverkets statistik håller inte tillräckligt hög kvalitet, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna gäller framför allt statistik som ska hjälpa elever att välja skola, samt statistik som används vid fördelning av resurser till skolhuvudmännen för att öka likvärdigheten. -
Ineffektiva insatser för likvärdig betygssättning i skolan
Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat. -
Riksrevisionen granskar reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsbolagen är skyldiga att blanda ut bensin och diesel med biodrivmedel, till exempel etanol eller så kallad biodiesel. Riksrevisionen granskar nu om reduktionsplikten effektivt bidrar till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål. -
Brister i systemet för spårbyte i migrationsprocessen
Systemet för spårbyte i migrationsprocessen har brister när det gäller kontroller och uppföljning. Därmed finns risk för att skenanställningar och missbruk inte upptäcks, och att utsatta människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. -
Inflation och kriget i Ukraina sätter press på svenska myndigheter
Inflationen, coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina har inneburit svåra, och ibland nya, utmaningar för de statliga myndigheterna. Detta påverkar Riksrevisionen, som idag presenterar sin granskningsplan för 2022/23. -
Riksrevisionen granskar statens roll i utvecklingen av elsystemet
Elsystemet är en av samhällets grundläggande funktioner. På senare år har det visat tecken på att vara mindre robust än tidigare, vilket bland annat har lett till höga priser och ökad risk för avstängning av elkonsumenter. Riksrevisionen genomför nu en granskning av statens roll i utvecklingen av elsystemet. -
Framgångsrikt stöd till revisionsmyndigheter i utvecklingsländer
Riksrevisionen har följt upp de senaste fyra årens internationella utvecklingssamarbete. Slutsatsen är att insatserna bidrar till demokratiutveckling, ökad transparens och effektivare myndigheter i ett stort antal länder. -
Omfattande brister i kontrollen av statsbidrag till studieförbund
Staten ger årligen närmare två miljarder kronor i statsbidrag till studieförbundens folkbildningsverksamhet. Riksrevisionens granskning visar att kontroll och uppföljning brister i alla led, och att det finns tydliga indikationer på att statsbidraget går till annat än folkbildning. -
Riksrevisionen granskar polisens hantering av mängdbrott
Så kallade mängdbrott utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott. Trots stora resurstillskott, fler anställda och en genomgripande omorganisation av Polismyndigheten blir allt färre anmälda mängdbrott personuppklarade. Riksrevisionen granskar nu om polisen utreder och löser mängdbrott effektivt. -
Försvarsmaktens personalförsörjning är underfinansierad
Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl. Riksrevisionens granskning visar att underskottet är koncentrerat till några få organisationsenheter, och att det framför allt beror på att resurser och infrastruktur inte motsvarar bemanningsmålen. -
Dåligt förberedd satsning på sänkt energiskatt för datacenter
För att attrahera investeringar sänktes energiskatten för datacenter kraftigt 2017. Riksrevisionens granskning visar att det beslutet vilade på underlag med tydliga brister, där varken företagens eller samhällets behov omhändertogs. Någon utvärdering har ännu inte gjorts. -
Riksrevisionen granskar samhällets informations- och cybersäkerhet
Digitaliseringen berör alla samhällssektorer på alla nivåer. Samtidigt ökar cyberhoten mot det svenska samhället – både i omfattning och komplexitet. Riksrevisionen genomför nu en granskning av regeringens arbete för att stärka Sveriges informations- och cybersäkerhet. -
Riksrevisionen granskar myndigheternas digitala service
Svenska myndigheter ska tillhandahålla god och tillgänglig digital service. Flera internationella mätningar tyder dock på att Sverige halkar efter på flera områden. Riksrevisionen genomför därför en granskning av statliga myndigheters arbete med att utveckla digital service. -
Riksrevisionen granskar administrationen av sjuklönekostnader
Administrationen av utbetalningen av sjuklönekostnader förändrades 2015, så att det skulle bli enklare för mindre arbetsgivare. Sedan dess har utgifterna för ersättningen varit högre än förväntat, samt ökat konstant. Riksrevisionen granskar därför om systemet är utformat så att risken för felaktiga utbetalningar minimeras på ett effektivt sätt. -
En schablon för skolpengen bör införas
Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs. -
Fler ändringsbudgetar än önskvärt
Regeringen lämnade ett stort antal extra ändringsbudgetar för att hantera pandemin under 2020 och 2021. Riksrevisionen bedömer att hanteringen var nödvändig och genomförd på ett rimligt sätt – men att riksdagen borde ha givits en tydligare bild av vilka krisåtgärder som föreslogs, varför de föreslogs och hur stora kostnaderna förväntades bli. -
Riksrevisionen granskar jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan dess förändrats flera gånger. Samtidigt har andra skatteförändringar gjorts som kan motverka syftet med jobbskatteavdraget. Riksrevisionen granskar nu om regeringen har beräknat och redovisat sådana effekter på ett ändamålsenligt sätt. -
Riksrevisionen granskar Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet
Ett av Polismyndighetens verktyg för att bekämpa grov brottslighet är att inleda så kallade särskilda händelser, som är en operativ ledningsform vid sidan om den ordinarie polisverksamheten. Riksrevisionen granskar nu om särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. -
Omfattande brister i underlagen till mer än varannan reform
Majoriteten av de största reformerna i Sverige under 2000-talet har baserats på underlag med betydande brister. Av de reformer som har gått att utvärdera är det bara hälften som uppnått sina mål eller förväntade effekter, visar Riksrevisionens granskning. -
Kostnadsökningar och bristande underlag återkommande problem
Riksrevisionen överlämnar idag sin årliga rapport till riksdagen. Dålig kostnadskontroll och svaga beslutsunderlag är några av de brister som har konstaterats. Att myndigheter har svårt att dela viktig information med varandra är ett annat återkommande problem. -
Bristande kontroll av offentliga biträden i migrationsärenden
Den som riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till ett offentligt biträde. Det är staten som ska kontrollera att biträdena är lämpliga. Riksrevisionens granskning visar att personer har kunnat fortsätta att arbeta som biträden trots att de har dömts för grova brott eller uteslutits ur Advokatsamfundet. -
Risk för att konsumentproblem på digitala marknader inte upptäcks
Konsumentverket bedriver en i huvudsak ändamålsenlig tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor, visar Riksrevisionens granskning. Vissa konsumentproblem riskerar dock att förbli oupptäckta, framför allt på digitala marknader. -
Brister i statens arbete mot invasiva främmande arter
Statens arbete mot invasiva främmande djur- och växtarter har under lång tid gått långsamt och fungerar ännu inte effektivt, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna försämrar möjligheterna att nå miljömålen och riskerar att leda till ökad spridning samt höjda kostnader för skador och bekämpning. -
Sekretessregler förhindrar effektiv tillsyn av apotek och partihandlare
Statens tillsyn över läkemedelshandeln ska skydda människors liv och hälsa, och se till att läkemedelssubventionerna användas på rätt sätt. Riksrevisionens granskning visar att tillsynen inte är effektiv eftersom ansvariga myndigheter inte får dela viktig information med varandra. -
Bristfällig beredskap av skyddsutrustning under pandemin
När pandemin bröt ut hade regioner och kommuner inte tillräckligt med personlig skyddsutrustning. För att hantera situationen beslutade regeringen om flera åtgärder, men insatserna dröjde – bland annat på grund av brister i förberedelser och samverkan. -
Riksrevisionen granskar Samhall
Statligt ägda Samhall får årligen över 6 miljarder kronor för att skapa utvecklande och meningsfulla arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Riksrevisionen granskar nu om Samhall uppfyller sitt samhällsuppdrag och om uppdraget utförs effektivt. -
Otydliga vägval och prioriteringar inom Sidas biståndsverksamhet
Sida behöver bli bättre på att redovisa viktiga prioriteringar i sin verksamhet, så att det blir tydligt vad som har motiverat val av samarbetspartner i olika biståndsprojekt. Samtidigt behöver regeringens styrning bli tydligare och mer fokuserad, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen förlänger samarbetet med revisionsmyndigheten i Liberia
Riksrevisionen har beslutat att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Liberia. Syftet är att ytterligare förbättra möjligheterna att bedriva revision i enlighet med internationella standarder. -
Pris för bästa effektivitetsgranskning till revisionsmyndigheten i Ghana
Den nationella revisionsmyndigheten i Ghana (Ghana Audit Service) har tilldelats pris för bästa effektivitetsgranskning inom Afrosai-E, organisationen för nationella revisionsmyndigheter i engelsktalande Afrika. -
Riksrevisionen granskar det nationella smittskyddet
Covid 19-pandemin har belyst vikten av ett effektivt smittskydd. Flera tidigare granskningar, och Coronakommissionens rapport, har pekat på otydlig ansvarsfördelning mellan de nationella och regionala myndigheterna på hälso- och sjukvårdsområdet. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i styrningen av den nationella smittskyddsverksamheten, både i normalläge och krisläge. -
Regionala utvecklingspolitiken alltför otydlig, kortsiktig och fragmenterad
Den regionala utvecklingspolitiken har inte utvärderats på över 20 år. Riksrevisionens granskning visar att den i stor utsträckning präglas av otydlighet, kortsiktighet och bristande helhetsperspektiv – och att det på en övergripande nivå inte går att se om målen nås. -
Granskning bidrar till effektivare statlig verksamhet
Riksrevisionen har följt upp resultaten av tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, stiftelser och bolag. Uppföljningen visar att granskningen i de flesta fall leder till åtgärder från de granskade organisationerna. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön
Ett varmare klimat väntas leda till allt fler extrema väderhändelser, som kan få allvarliga konsekvenser. Sedan 2018 har Sverige en nationell strategi för klimatanpassning. Efter indikationer på att de nuvarande åtgärderna inte är tillräckliga genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön. -
Riksrevisionen arrangerar europeisk konferens för unga revisorer
Riksrevisionen samlar unga revisorer från revisionsmyndigheterna i Europa till en konferens i Stockholm. Syftet är att dela nya idéer och lösningar på utmaningar som revisionsmyndigheter möter idag och i framtiden. -
Snabba krisstöd till idrott och kultur, men brister i träffsäkerhet och transparens
De ekonomiska förutsättningarna för idrotten och kulturen försämrades kraftigt under pandemin. Riksrevisionens granskning visar att statens krisstöd i stort utformades på ett ändamålsenligt sätt, men att brådskan ledde till brister i stödens träffsäkerhet. -
Allt färre allvarliga fel i myndigheternas årsredovisningar
Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2021. Endast 10 myndigheter får kritik för allvarliga fel, vilket innebär att den positiva trend som setts de senaste två åren fortsätter. -
Nationella riktlinjer för sjukskrivning vid digitala läkarbesök
Digitala läkarbesök har blivit allt vanligare inom hälso- och sjukvården – och förväntas öka ytterligare. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen tar fram nationella riktlinjer för vad som gäller för sjukskrivning vid digitala läkarbesök. -
Långsam handläggning av asylmål
Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål präglas av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Resursbrist är huvudorsaken, visar Riksrevisionens granskning. -
Tydliga indikationer på missbruk av den statliga lönegarantin
Riksrevisionens granskning tyder på att utgifterna för missbruk av lönegarantin i konkurser uppgår till 100–150 miljoner kronor per år. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över hela lönegarantisystemet. -
Lantmäteriets fastighetsbildning är långsam, med höga och oförutsägbara avgifter
Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet är ineffektiv med långa handläggningstider och höga oförutsägbara avgifter. Riksrevisionen rekommenderar att hela regelverket och nuvarande avgiftsmodell ses över. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för att motverka tågförseningar
Tågförseningar kostar samhället flera miljarder kronor om året. För att motverka förseningar har staten infört två olika system för avgifter och ersättningar, som förenklat innebär att den aktör som orsakar förseningar får betala för kostnader som detta orsakar. Riksrevisionen granskar nu om de systemen fungerar effektivt. -
Automatiska sparkrav på statliga myndigheter ger önskat resultat
Den modell som staten använder för att räkna upp myndigheternas anslag innebär kontinuerliga sparkrav på cirka en miljard kronor om året. Det tvingar fram effektiviseringar utan att myndigheterna får avsevärt svårare att utföra sina uppdrag, visar Riksrevisionens granskning. -
Svårare för kommuner med liten befolkning att ta del av riktade statsbidrag
Sveriges kommuner finansieras delvis av riktade statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften – som är en statlig skatt. Riksrevisionen rekommenderar nu att regeringen gör det enklare för kommuner med liten befolkning att ta del av alla bidrag, samt förtydligar syftet med fastighetsavgiften. -
Riksrevisionen granskar de statliga servicekontoren
Inrättandet av de statliga servicekontoren ska säkerställa och stärka tillgången till statlig service i hela landet. Att samla service från flera olika myndigheter inom ramarna för en organisation är en av de största och mest komplexa förändringarna som statsförvaltningen har genomgått på många år. Riksrevisionen granskar nu om det görs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. -
Riksrevisionen granskar skolpengen
Systemet med skolpeng har funnits sedan 1992, och har länge varit omdiskuterat. Riksrevisionen granskar nu om skolpengssystemet är ändamålsenligt för skolornas huvudmän och elever. -
Riksrevisionen granskar Transportstyrelsens tillsyn
Tillsyn är en av Transportstyrelsens huvuduppgifter. Transportstyrelsen beskriver sitt tillsynsarbete som eftersatt. Riksrevisionen granskar nu om Transportstyrelsens tillsyn är effektiv. -
Riksrevisor Helena Lindberg: ”Riksrevisionen stöttar inte militärregimen i Myanmar”
Det har i media påståtts att Riksrevisionen stöttar militärregimen i Myanmar. Dessa uppgifter är felaktiga. Riksrevisor Helena Lindberg kommenterar här uppgifterna. -
Riksrevisionen granskar statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer
Staten lägger årligen miljardbelopp på stöd till civilsamhällets organisationer. Stödet har fått kritik, bland annat för att det är svårt och krångligt att söka men också för brister i kontroll och uppföljning. Riksrevisionen granskar nu om statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer med social inriktning är effektiv. -
Riksrevisionen granskar statens insatser mot brister inom äldrevård och -omsorg
Sverige har en snabbt växande äldre befolkning. Samtidigt har många utförare av äldrevård och -omsorg svårt att leva upp till lagens krav på att motverka missförhållanden och vårdskador. Riksrevisionen granskar nu statens insatser för att vårdskador, missförhållanden och enskildas klagomål hanteras effektivt. -
Regeringen borde varit tydligare med att det inte finns utrymme för ytterligare utgifter
Den finanspolitik som regeringen föreslagit för 2022, och som ligger till grund för den budget som riksdagen röstat igenom, innebär i praktiken att det inte finns utrymme för ytterligare utgiftsökningar följande år. Det borde framgått tydligare i höstens budgetproposition. -
Ineffektivitet i arbetet mot organiserad ekonomisk brottslighet
Ekobrottsmyndigheten ska bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten. Dåliga yttre förutsättningar och bristande intern styrning försämrar dock möjligheterna att arbeta effektivt. Riksrevisionen rekommenderar nu åtgärder för att förbättra effektiviteten. -
Riksrevisionen granskar regeringens lokalisering av myndigheter utanför Stockholm
Riksdagen har under många år varit angelägen om att stärka den statliga närvaron i hela landet. Ett antal myndigheter har därför flyttats från Stockholm till andra orter. Även nya myndigheter har vid flera tillfällen placerats utanför huvudstaden. Riksrevisionen granskar nu om det arbetet har varit effektivt. -
Bosättningslagen fungerar väl
Bosättningslagen lever upp till riksdagens intentioner, visar Riksrevisionens granskning. Den bidrar till kortare väntetider, jämnare fördelat mottagande mellan kommuner och bättre etablering för nyanlända på arbetsmarknaden. -
Riksrevisionen granskar miljömässig hållbarhet vid upphandlingar
Svenska myndigheter gör varje år upphandlingar för flera hundra miljarder kronor. Enligt lagen bör myndigheterna ta hänsyn till miljön vid sina upphandlingar. Riksrevisionen granskar nu om de statliga myndigheterna arbetar effektivt för att offentliga upphandlingar ska vara miljömässigt hållbara. -
Riksrevisionen granskar systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring
Möjligheten till spårbyte vid avslag på asylansökan infördes för att personer som redan har påbörjat sin etablering i Sverige genom arbete inte ska behöva lämna landet för att ansöka om arbetstillstånd. Riksrevisionen granskar nu om systemet fungerar som det var tänkt. -
Riksrevisionen granskar myndigheters åtgärder för att förebygga och hantera trakasserier
Trakasserier, hot och våld mot statligt anställda riskerar att drabba enskilda medarbetare hårt. Dessutom kan det vara ett hot mot en effektiv och rättssäker statlig förvaltning. Riksrevisionen granskar nu hur regeringen och myndigheterna arbetar för att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. -
Europeiska revisionsmyndigheter granskar statliga insatser under pandemin
De nationella revisionsmyndigheterna inom EU inledde snabbt granskningar av åtgärder kopplade till coronapandemin. Det visar en sammanställning som gjorts av kontaktkommittén för de statliga revisionsmyndigheterna inom EU och Europeiska revisionsrätten. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för kortare väntetider i vården
Trots omfattande statliga insatser fortsätter problemen med köer och långa väntetider i vården. Det finns också indikationer på att de insatser som gjorts leder till oönskad undanträngning av patienter med stora vårdbehov. Riksrevisionen granskar statens styrning för kortare väntetider i vården. -
Riksrevisionen granskar statliga insatser för att attrahera investeringar i datahallar
Regeringen har uppmuntrat investeringar i datahallar, bland annat genom sänkt energiskatt. Sådana investeringar har många positiva effekter, men datahallar är energikrävande och den svenska elförsörjningen står redan inför stora utmaningar. Riksrevisionen granskar nu om regeringens och berörda myndigheters beslut och åtgärder är effektiva. -
Riksrevisionen granskar regeringens hantering av extra ändringsbudgetar under pandemin
Snabba politiska åtgärder har varit nödvändiga för att hantera pandemins ekonomiska konsekvenser. Regeringen har därför fått igenom 20 extra ändringsbudgetar med mycket stora anslagsökningar som följd. Riksrevisionen granskar nu om regeringen har använt extra ändringsbudgetar på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt. -
Riksrevisionen granskar Skolverkets statistikansvar
Tillförlitlig statistik om skolor behövs för att det fria skolvalet ska fungera som det är tänkt. Den används också för att styra riktade satsningar samt för att följa utvecklingen på skolområdet. Riksrevisionen granskar nu Skolverkets arbete med att ta fram och använda statistik. -
Oklara mål för regeringens bistånd till multilaterala organisationer
Regeringen fattar årligen beslut om drygt 16 miljarder kronor i så kallat kärnstöd till multilaterala organisationer. Riksrevisionens granskning visar att stödet saknar tydliga mål, och att det finns brister i beredning och uppföljning. Sida, som också stöttar multilaterala organisationer, har en mer ändamålsenlig hantering. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för likvärdig betygsättning
Skolbetyg kan ha en avgörande betydelse för elevernas framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att skolorna sätter betygen på ett rättvist och likvärdigt sätt. Riksrevisionen granskar nu statens insatser för en likvärdig betygsättning. -
Allvarliga brister i hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägarbiträden
Domstolarna i Sverige betalade förra året ut mer än 3,3 miljarder kronor i ersättning till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Riksrevisionens granskning visar att hanteringen av dessa utbetalningar har stora brister. -
Stora utvecklingsbehov inom statens suicidförebyggande arbete
Varje år begår mer än tusen personer självmord i Sverige. Riksrevisionens granskning visar att ansvariga statliga myndigheter behöver utveckla det suicidpreventiva arbetet på flera olika områden. Dessutom behöver ytterligare myndigheter involveras. -
Brister i arbetet mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn
De poliser som ska utreda internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn behöver bättre it-stöd och mer utbildning. Dessutom saknas fungerande metodstöd för vissa brott, och det brottsförebyggande arbetet bör prioriteras högre, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen stöttar ö-nationer i Stilla havsområdet
Riksrevisionen har inlett ett utvecklingsprojekt för att stärka nationella revisionsmyndigheterna i ett stort antal ö-nationer i Stilla havsområdet. Arbetet sker i samarbete med den regionala organisationen Pacific Association of Supreme Audit Institutions (Pasai). -
Riksrevisionen granskar statens insatser mot invasiva främmande arter
Invasiva främmande växt- och djurarter är ett stort hot mot biologisk mångfald. Förutom att orsaka skador i naturen och på viktiga verksamheter kan de även sprida sjukdomar till människor och djur. Riksrevisionen granskar nu statens insatser mot invasiva främmande arter. -
Riksrevisionen granskar Konsumentverkets tillsyn
Digitalisering och ökad internationell konkurrens har förändrat flera konsumentmarknader i grunden. Alltmer komplexa marknader ökar risken för att konsumenter ska råka illa ut. Riksrevisionen granskar nu Konsumentverkets tillsyn. -
Riksrevisionen granskar hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden
Personer som tas i förvar eller riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till juridisk hjälp av ett så kallat offentligt biträde. Efter indikationer på brister i kontrollen av dessa biträdens lämplighet, och deras ersättningsanspråk, granskar Riksrevisionen myndigheters hantering av offentliga biträden i migrationsärenden.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).