-
Rapporter
- Årsvis
-
Ämnesområden
- Arbetsmarknad och arbetsliv
- Bidrag till kommuner
- Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Ekonomisk trygghet vid ålderdom
- Energi
- Försvar och samhällets krisberedskap
- Hälsovård, sjukvård och social omsorg
- Internationell samverkan
- Internationellt bistånd
- Jordbruk, fiske och livsmedel
- Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
- Kommunikationer, infrastruktur, IT
- Kultur, medier, trossamfund och fritid
- Migration
- Miljö- och naturvård
- Näringsliv
- Regional tillväxt
- Rikets styrelse
- Rättsväsendet
- Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
- Skatter, avgifter och tullar
- Studiestöd
- Utbildning och universitetsforskning
-
Myndigheter
- Affärsverket svenska kraftnät
- Allmänna reklamationsnämnden
- Arbetsdomstolen
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsgivarverket
- Arbetsmiljöverket
- Barnombudsmannen
- Blekinge tekniska högskola
- Bokföringsnämnden
- Bolagsverket
- Boverket
- Brottsförebyggande rådet
- Brottsoffermyndigheten
- Centrala etikprövningsnämnden
- Centrala studiestödsnämnden
- Datainspektionen
- Diskrimineringsombudsmannen
- Domarnämnden
- Domstolsverket
- E-hälsomyndigheten
- Ekobrottsmyndigheten
- Ekonomistyrningsverket
- Elsäkerhetsverket
- Energimarknadsinspektionen
- Exportkreditnämnden
- Fastighetsmäklarinspektionen
- Finansinspektionen
- Finanspolitiska rådet
- Folke Bernadotteakademin
- Folkhälsomyndigheten
- Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
- Fortifikationsverket
- Forum för levande historia
- Försvarets materielverk
- Försvarets radioanstalt
- Försvarsexportmyndigheten
- Försvarshögskolan
- Försvarsmakten
- Försvarsunderrättelsedomstolen
- Försäkringskassan
- Gentekniknämnden
- Gymnastik- och idrottshögskolan
- Göteborgs universitet
- Harpsundsnämnden
- Havs- och vattenmyndigheten
- Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
- Högskolan Dalarna
- Högskolan i Borås
- Högskolan i Gävle
- Högskolan i Halmstad
- Högskolan i Skövde
- Högskolan Kristianstad
- Högskolan Väst
- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
- Inspektionen för socialförsäkringen
- Inspektionen för strategiska produkter
- Inspektionen för vård och omsorg
- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
- Institutet för rymdfysik
- Institutet för språk och folkminnen
- Justitiekanslern
- Kammarkollegiet
- Karlstads universitet
- Karolinska institutet
- Kemikalieinspektionen
- Kommerskollegium
- Konjunkturinstitutet
- Konkurrensverket
- Konstfack
- Konstnärsnämnden
- Konsumentverket
- Kriminalvården
- Kronofogdemyndigheten
- Kungl. biblioteket
- Kungl. Djurgårdens förvaltning
- Kungl. Konsthögskolan
- Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
- Kungl. Tekniska högskolan
- Kungliga hov- och slottsstaten
- Kustbevakningen
- Kärnavfallsfonden
- Lantmäteriet
- Linköpings universitet
- Linnéuniversitetet
- Livsmedelsverket
- Lotteriinspektionen
- Luftfartsverket
- Luleå tekniska universitet
- Lunds universitet
- Läkemedelsverket
- Länsstyrelsen (samtliga)
- Länsstyrelsen i Blekinge län
- Länsstyrelsen i Dalarnas län
- Länsstyrelsen i Gotlands län
- Länsstyrelsen i Gävleborgs län
- Länsstyrelsen i Hallands län
- Länsstyrelsen i Jämtlands län
- Länsstyrelsen i Jönköpings län
- Länsstyrelsen i Kalmar län
- Länsstyrelsen i Kronobergs län
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Länsstyrelsen i Skåne län
- Länsstyrelsen i Stockholms län
- Länsstyrelsen i Södermanlands län
- Länsstyrelsen i Uppsala län
- Länsstyrelsen i Värmlands län
- Länsstyrelsen i Västerbottens län
- Länsstyrelsen i Västernorrlands län
- Länsstyrelsen i Västmanlands län
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län
- Länsstyrelsen i Örebro län
- Länsstyrelsen i Östergötlands län
- Malmö universitet
- Marknadsdomstolen
- Medlingsinstitutet
- Migrationsverket
- Mittuniversitetet
- Moderna museet
- Myndigheten för delaktighet
- Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
- Myndigheten för kulturanalys
- Myndigheten för press, radio och tv
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- Myndigheten för stöd till trossamfund
- Myndigheten för tillgängliga medier
- Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
- Myndigheten för yrkeshögskolan
- Mälardalens högskola
- Nationalmuseum
- Naturhistoriska riksmuseet
- Naturvårdsverket
- Nordiska Afrikainstitutet
- Nämnden för hemslöjdsfrågor
- Patentbesvärsrätten
- Patent- och registreringsverket
- Patentombudsnämnden
- Pensionsmyndigheten
- Polarforskningssekretariatet
- Polismyndigheten
- Post- och telestyrelsen
- Presstödsnämnden
- Regeringskansliet
- Regionala etikprövningsnämnden (samtliga)
- Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
- Regionala etikprövningsnämnden i Linköping
- Regionala etikprövningsnämnden i Lund
- Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
- Regionala etikprövningsnämnden i Umeå
- Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
- Revisorsinspektionen
- Riksantikvarieämbetet
- Riksarkivet
- Riksdagens ombudsmän JO
- Riksdagsförvaltningen
- Riksgälden
- Rymdstyrelsen
- Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
- Rättsmedicinalverket
- Sameskolstyrelsen
- Sametinget
- Sjöfartsverket
- Skatteverket
- Skogsstyrelsen
- Skolforskningsinstitutet
- Socialstyrelsen
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
- Statens centrum för arkitektur och design
- Statens energimyndighet
- Statens fastighetsverk
- Statens försvarshistoriska museer
- Statens geotekniska institut
- Statens haverikommission
- Statens historiska museer
- Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
- Statens institutionsstyrelse
- Statens jordbruksverk
- Statens konstråd
- Statens kulturråd
- Statens maritima museer
- Statens medieråd
- Statens museer för världskultur
- Statens musikverk
- Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
- Statens servicecenter
- Statens skolinspektion
- Statens skolverk
- Statens tjänstepensionsverk
- Statens va-nämnd
- Statens veterinärmedicinska anstalt
- Statens väg- och transportforskningsinstitut
- Statistiska centralbyrån
- Statskontoret
- Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
- Stockholms konstnärliga högskola
- Stockholms universitet
- Strålsäkerhetsmyndigheten
- Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
- Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
- Svenska institutet
- Svenska institutet för europapolitiska studier
- Sveriges geologiska undersökning
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
- Sveriges riksbank
- Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden
- Säkerhetspolisen
- Södertörns högskola
- Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
- Tillväxtverket
- Totalförsvarets forskningsinstitut
- Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
- Trafikanalys
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Tullverket
- Umeå universitet
- Universitet och högskolor (samtliga)
- Universitetskanslersämbetet
- Universitets- och högskolerådet
- Upphandlingsmyndigheten
- Uppsala universitet
- Valmyndigheten
- Verket för innovationssystem
- Vetenskapsrådet
- Åklagarmyndigheten
- Örebro universitet
- Överklagandenämnden för studiestöd
-
Departement
- Arbetsmarknadsdepartementet
- Finansdepartementet
- Försvarsdepartementet
- Integrations- och jämställdhetsdepartementet
- Justitiedepartementet
- Kulturdepartementet
- Landsbygdsdepartementet
- Miljö- och energidepartementet
- Näringsdepartementet
- Socialdepartementet
- Statsrådsberedningen
- Utbildningsdepartementet
- Utrikesdepartementet
-
Bolag och stiftelser
- Akademiska Hus
- Almi Företagspartner AB
- AP7
- Apoteket
- Apoteksgruppen i Sverige
- Arbetslöshetskassornas samorganisation
- Arlandabanan Infrastructure AB
- Botniabanan AB
- Business Sweden
- Council of the Baltic Sea States
- Fonder inom socialförsäkringsområdet – Försäkringskassan
- Fouriertransform AB
- Förvaltning av Allmänna arvsfonden
- Industrifonden
- Inlandsinnovation AB
- Jernhusen AB
- Kapitalförvaltning för fonder inom socialförsäkringen – Pensionsmyndigheten
- Kasernen Fastighetsaktiebolag
- KK-stiftelsen
- LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB)
- Nordens Välfärdscenter
- Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
- Nordiskt genresurscenter
- Nordregio
- Norrlandsfonden
- Posten
- Samhall
- SBAB
- Sjätte AP-fonden
- SOS Alarm Sverige
- Specialfastigheter Sverige AB
- Statens bostadsomvandling AB
- Statens järnvägar
- Statliga bolag (samtliga)
- Sveaskog
- Swedavia
- Swedesurvey
- Swedfund International AB
- Svenska rymdaktiebolaget
- Svenska Spel
- Svensk Bilprovning
- Svensk Exportkredit
- Sveriges kommuner och landsting
- Systembolaget AB
- Teracom Boxer Group AB
- Vasallen AB
- Vattenfall
- Vårdalstiftelsen
- Årsredovisning för staten
- Östersjöstiftelsen
- Forskningsöversikter
- Regeringens skrivelser
- Nu granskas
- Metoder
- Internationellt
- Om Riksrevisionen
Tidigare publicerade nyheter
Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.
Nyhetsarkiv
-
Svagt skydd mot korruption vid svenska ambassader och konsulat
Skyddet mot korruption och andra oegentligheter inom migrationsverksamheten vid Sveriges utlandsmyndigheter är svagt och kan stärkas. Det gäller särskilt arbetet för att upptäcka oegentligheter och att utreda anmälda oegentligheter, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar digitala processer inom statsförvaltningen
Vilket digitalt stöd erbjuder svenska myndigheter den som vill starta en restaurang? Och hur väl fungerar detta när flera myndigheter är inblandade? Det är några av de frågor som Riksrevisionens pågående granskning av de digitala processerna inom statsförvaltningen ska svara på. -
Bristfällig kunskap om hur Arbetsförmedlingens förberedande utbildning till nyanlända fungerar
Över 60 procent av deltagarna i förberedande utbildningar för nyanlända är inskrivna vid Arbetsförmedlingen efter fyra år. Bland dem har nästan var fjärde någon typ av anställning. Av dem som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har knappt var tredje fått ett jobb, men det var också många som varken arbetade eller deltog i arbetsmarknadsinsatser. -
Risk för rättsosäkerhet vid sjukskrivning för psykisk ohälsa
Läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Detta riskerar bland annat att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert när sjuka ansöker om ersättning, visar Riksrevisionens senaste granskning. -
Stora överskattningar av antalet deltagare i nya arbetsmarknadspolitiska insatser
Mellan åren 2006–2015 överskattade regeringen systematiskt antalet framtida deltagare i nya arbetsmarknadspolitiska insatser. Det har inneburit ett ineffektivt utnyttjande av Arbetsförmedlingens anslag och ökad risk för felprioriteringar, visar Riksrevisionens granskning. -
Kenya vinner pris för bästa effektivitetsgranskning
Den nationella revisionsmyndigheten i Kenya (Office of the Auditor General of Kenya, OAG) tilldelades i dag priset för bästa effektivitetsgranskning inom AFROSAI-E, en organisation för nationella revisionsmyndigheter i engelsktalande Afrika, vars arbete stöds av Riksrevisionen. Den vinnande rapporten handlar om tillhandahållande av psykiatriska vårdtjänster i Kenya. -
Sämre hälsa och ekonomi vid nej till sjuk- och aktivitetsersättning
Resultaten av Riksrevisionens senaste granskning talar för att reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning bör förändras, så att fler kan få ersättning. Enligt riksrevisor Stefan Lundgren framstår dagens regler som alltför strikta, med tanke på de negativa konsekvenser ett nekande visat sig ha på individens hälsa och ekonomi. -
Riksrevisionen granskar Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar
Regeringen startade 2015 det så kallade Klimatklivet, vars huvudsakliga syfte är att varaktigt minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom att stödja lokala klimatinvesteringar. Riksrevisionen granskar nu hanteringen av stödet, och om det lett till kostnadseffektiva åtgärder. -
Riksrevisionen granskar Trafikverkets hantering av forskningsmedel
Trafikverket får varje år anslag på cirka 520 miljoner kronor för forskning och innovation. Efter indikationer på brister genomför Riksrevisionen nu en riktad granskning av Trafikverkets hantering av forskningsmedel. -
Riksrevisionen granskar regeringens integrationspolitik för utrikes födda kvinnor
Utrikes födda kvinnor är en av de grupper som har allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionen granskar nu om regeringens politik på området har varit tillräcklig i relation till riksdagens mål om arbete och försörjning. -
Uppföljning visar att Riksrevisionens granskningar bidrar till förbättringar i statlig verksamhet
I den årliga uppföljningsrapporten beskriver Riksrevisionen vad som har hänt med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen och modifierade revisionsberättelser från den årliga revisionen. Årets uppföljning visar att Riksrevisionens granskningar bidrar till förbättringar i den statliga verksamheten, även om problem i vissa fall kvarstår.
-
Färre allvarliga fel i statliga myndigheters årsredovisningar för 2017
Riksrevisionen har avslutat granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2017. Granskningen visar att få allvarliga fel har begåtts, och att merparten av årsredovisningarna i allt väsentligt uppfyller de krav som ställs. -
Riksrevisionen granskar beräkningar och scenarier inför långsiktig planering och beslut inom staten
För att sätta upp mål för framtiden, beräkna konsekvenser av olika förslag och investeringar tar staten fram långsiktiga beräkningar och scenarier på en rad områden; till exempel när det gäller transportinfrastruktur, bostäder, energi och miljö. Riksrevisionen granskar nu om dessa scenarier håller tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut, och om arbetet med dem är samordnat och effektivt. -
Risk för att kommuner felkompenseras ekonomiskt vid statliga reformer
Bristande tillämpning av den kommunala finansieringsprincipen innebär att kommuner riskerar att felkompenseras ekonomiskt vid genomförandet av statliga reformer. I förlängningen kan detta tvinga kommuner till omprioriteringar av sin verksamhet, visar Riksrevisionens granskning. -
Kommunal rapportering av kostnader behöver anpassas till nya krav på tillförlitlighet
Om Sveriges kommuner använde gemensamma principer för redovisning av kostnader skulle jämförelser mellan kommuner som är olika organiserade underlättas. Dessutom skulle risken för manipulation av utjämningssystemet för LSS-kostnader minska, visar Riksrevisionens granskning. -
Oklara förutsättningar för livsmedels- och läkemedelsförsörjning i en krissituation
Regeringen och ansvariga myndigheter har inte skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i händelse av kris. Bland annat behövs det tydligare mål och ansvarsfördelning, konstaterar Riksrevisionen. -
Riksrevisionen granskar genomförandet av aktieförsäljningarna i Nordea
Under åren 2011–2013 sålde svenska staten aktier i Nordea för över 60 miljarder kronor. Riksrevisionen granskar nu om försäljningen planerades och genomfördes på ett affärsmässigt sätt. -
Riksrevisionen granskar fyrstegsprincipen inom nationell infrastrukturplanering
Innan statliga infrastruktursatsningar genomförs ska det, enligt den så kallade fyrstegsprincipen, undersökas om billigare åtgärder kan ge samma förbättringar. Flera fallstudier tyder dock på att detta inte alltid görs. Riksrevisionen granskar nu tillämpningen av fyrstegsprincipen vid planeringen av nationella infrastruktursatsningar under 2016–2017. -
Det här är Riksrevisionens nya webbplats
Välkommen till Riksrevisionens nya uppgraderade webbplats, med ny design, delvis nytt innehåll och med enklare vägar till den information du söker. Ökad tillgänglighet och bättre anpassning av webbplatsen för mobila plattformar är de största förändringarna för dig som besökare. -
Brister i regeringens styrning av affärsverken
Regeringen bör ta fram kriterier för när affärsverk är en lämplig verksamhetsform. Dessutom bör regeringen se över regelverket för affärsverken så att det är relevant och aktuellt, konstaterar Riksrevisionen i sin senaste granskning. -
Bostadsbidraget en skuldfälla för hushåll med låga inkomster – en översyn är nödvändig
Systemet med återkrav av bostadsbidrag leder till att barnfamiljer med låg ekonomisk standard ofta hamnar i skuld. Riksrevisionens granskning visar att de förändringar som nyligen föreslagits är ett steg i rätt riktning, men att bidragsformen bör ses över i sin helhet. -
Riksrevisionen granskar statens åtgärder när rättighetslagar inte följs
Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) syftar bland annat till att stötta människor med vissa behov. Det har dock blivit allt vanligare att kommuner inte verkställer beslut enligt dessa lagar. Riksrevisionen granskar nu om statens insatser för att hantera detta är effektiva. -
Polisiärt utbyte av underrättelseinformation bör utvecklas på regional nivå
Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation. Granskningen visar att det mesta fungerar bra, men att förutsättningarna på regional nivå bör utvecklas. -
Riksrevisionen granskar effekter av sänkt moms på livsmedel
Momsen på livsmedel sänktes 1996 för att kompensera barnfamiljer och låginkomsthushåll för sänkta ersättningsnivåer i vissa socialförsäkringar. Åtgärden har inneburit att statens momsintäkter minskat betydligt, och granskningen ska undersöka om sänkningen är ett kostnadseffektivt sätt att omfördela resurser mellan hushåll. -
Riksrevisionen granskar de långsiktiga effekterna av en förändrad intagning till gymnasieskolan
I Sverige har valmöjligheterna till gymnasieskolan ökat de senaste decennierna. Syftet har varit att ge elever större möjlighet att välja såväl utbildning som gymnasieskola, men reformerna har fått kritik för att motiverade elever koncentreras till vissa skolor. Riksrevisionen granskar nu effekterna på elevernas framtida studier och inkomster. -
Riksrevisionen granskar Riksgäldens användning av ränteswappar
Riksgälden tar och förvaltar lån för statens räkning, och använder då bland annat det finansiella instrumentet ränteswappar. Förenklat innebär det att Riksgälden för ett visst lån under en bestämd tid byter en fast räntekostnad mot en rörlig räntekostnad med en annan aktör på finansmarknaden. Riksrevisionen granskar nu på vilket sätt detta bidrar till att långsiktigt minimera kostnader för statsskuldens samtidigt som risken beaktas. -
Naivt att blunda för värdet av revisionsplikt
Riksrevisionen publicerade nyligen en granskning av reformen om slopad revisionsplikt för små aktiebolag. Granskningens slutsatser har diskuterats flitigt i media, bland annat i Dagens Industri. Här svarar Riksrevisionen på synpunkter från ett antal bransch- och företagarorganisationer. -
Riksrevisionen granskar kostnader i premiepensionssystemet
Premiepensionssystemet omfattar cirka 1 000 miljarder kronor. Brister har uppmärksammats när det gäller förvaltningen, till exempel höga avgifter och dåliga resultat. Riksrevisionen granskar nu om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn. -
Effektivare arbete för finansiell stabilitet möjligt med tydligare uppdrag till Finansinspektionen
För att undvika finanskriser har Sverige utvidgat tillsynen av det finansiella systemet med så kallad makrotillsyn. Makrotillsynen fungerar förhållandevis väl, men skulle kunna bli ännu bättre om regeringen tydligare redogjorde för sin syn på olika åtgärder, samt förtydligade Finansinspektionens uppdrag. -
Riksrevisionen granskar regeringens styrning av länsstyrelserna
Flera utredningar har pekat på problem kopplade till regeringens styrning av länsstyrelserna. Det handlar bland annat om svårigheter för länsstyrelserna att självständigt planera sin verksamhet och fullgöra sina många uppdrag samt bristande enhetlighet i myndighetsutövningen. Riksrevisionen granskar nu om regeringens styrning av de 21 länsstyrelserna är ändamålsenlig och lever upp till de krav som kan ställas på hur regeringen bör styra sina myndigheter. -
Riksrevisionen granskar landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020
Landsbygdsprogrammet har tidigare fått kritik för olika typer av ineffektivitet. Under den pågående programperioden verkar flera av dessa problem ha förvärrats, och Riksrevisionen granskar nu om de insatser som görs bidrar till att landsbygdsprogrammet når sina mål på ett effektivt sätt. -
Krångliga regler när egenföretagare vill vara föräldralediga
Ersättningen i föräldraförsäkringen för egenföretagare har komplicerade regler, vilket ställer större krav på Försäkringskassans kommunikation. Trots det är förutsättningarna för en likvärdig handläggning goda, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar likvärdigheten i tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen
Ungefär 65 000 personer får varje månad arbetslöshetsersättning. Det finns indikationer på stora skillnader i hur de 27 a-kassorna agerar när Arbetsförmedlingen lämnar underrättelser om att arbetssökande inte lever upp till de krav som ställs för att ha rätt till ersättningen. Riksrevisionen granskar nu likvärdigheten i tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen. -
Riksrevisionen granskar Förberedande och orienterande utbildning – etableringsuppdraget
Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag syftar till att skapa förutsättningar för att nyanlända kommer i arbete eller utbildning. Ett av Arbetsförmedlingens verktyg är Förberedande och orienterande utbildning (FUB). Riksrevisionen granskar nu hur etableringen på arbetsmarknaden fungerar för personer som deltar i FUB inom ramarna för etableringsuppdraget. -
Regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag behöver förbättras
För att bolag med samhällsuppdrag ska få bättre förutsättningar att skapa samhällsnytta måste regeringen förbättra sin styrning. Regeringen bör dessutom förbättra uppföljning och redovisning av hur väl bolagen utför sina uppdrag, samt synliggöra konflikter mellan samhällsuppdrag och ekonomisk avkastning. -
Förutsättningar för effektivitet i svenska myndigheters biståndsarbete
Sida och svenska sakmyndigheter har skapat förutsättningar för att effektivt stötta statsförvaltningar i andra länder. Det finns dock förbättringsmöjligheter när det gäller samarbetspartnernas ägarskap och samordningen mellan svenska myndigheter. -
Revisionsplikten för små bolag bör återinföras
Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010. Riksrevisionens granskning visar att reformen haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet – och att revisionsplikten därför bör återinföras. -
Riksrevisionen granskar statlig vägledning av kommunal tillsyn
Kommunal tillsyn ska vara likvärdig, rättssäker och effektiv – och det är statens uppgift att ge kommunerna nödvändigt stöd för detta. Det är dock stora skillnader mellan tillsynen i olika kommuner, och den statliga vägledningen varierar i betydande utsträckning mellan olika tillsynsområden. Mot denna bakgrund granskar Riksrevisionen regeringens styrning och ändamålsenligheten i den statliga tillsynsvägledningen inom vissa utvalda områden. -
Bristande planering inför omvandlingen av Kiruna och Malmberget
Regeringen och LKAB saknade tillräckliga samhällsekonomiska och företagsekonomiska underlag när beslut fattades om gruvbrytning som skulle leda till att delar av Kiruna och Malmberget måste flyttas. Detta har fått negativa konsekvenser för LKAB men kan också innebära att kommuner, företag och privatpersoner inte blir korrekt kompenserade. -
Bristande statligt ansvar i systemet med gode män och förvaltare
Tillsynen av gode män och förvaltare har stora brister. Regeringen bör därför ta ett större ansvar för att åstadkomma ökad rättssäkerhet i hela landet, skriver Riksrevisionen i granskningsrapporten som publiceras idag. -
Oklart hur finanspolitiken har avvägts mot konjunkturen
Transparensen i regeringens ekonomiska propositioner och statens årsredovisning har ökat. Riksrevisionen efterlyser dock en tydligare redovisning av finanspolitikens avvägning i förhållande till konjunkturläget och kommunsektorns behov av statsbidrag på längre sikt. -
Stora osäkerheter i finansieringen av kärnavfallshantering
Riksrevisionens granskning visar att det är osäkert om de avgifter som kärnkraftsindustrin betalar för framtida hantering av kärnavfall kommer att räcka – eller om skattebetalarna måste stå för delar av notan. -
Riksrevisionen föreslår nytt system för riktade statsbidrag till skolan
Systemet med en stor mängd riktade stimulansbidrag till skolan fungerar inte ändamålsenligt. Riksrevisionen föreslår att bidragen sammanfogas till ett enda bidrag som varje huvudman har möjlighet att använda utifrån lokala förutsättningar och behov. -
Riksrevisionen granskar myndigheters inköp från anställda och anställdas anhöriga
Upphandling lyfts ofta fram som ett riskområde för oegentligheter inom statlig verksamhet. Riksrevisionen granskar nu i vilken utsträckning inköp från anställdas och anställdas anhörigas företag förekommer, och hur myndigheternas arbete med att förhindra förtroendeskadliga inköp ser ut. -
Oklara effekter av det samlade stödet till solel
De statliga stöden till solel baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. En annan utformning av stöden skulle sannolikt givit mer förnybar el för pengarna, åtminstone på kort sikt. Stödens kostnadseffektivitet på längre sikt är oklar och bör utredas, visar Riksrevisionens granskning. -
Outnyttjade medel vid statliga lärosäten
Statliga universitet och högskolor har sparat ihop över tolv miljarder kronor i oförbrukade anslag och andra överskott. Riksrevisionen konstaterar att detta är ineffektivt resursutnyttjande och efterlyser tydligare styrning från regeringens sida. -
Sverige riskerar att missa EU-gemensamma infrastrukturmål
Sverige har åtagit sig att bygga ut vissa vägar och järnvägar så att EU får ett sammanhållet stomnät. Riksrevisionens granskning visar att regeringen och Trafikverket inte har prioriterat detta åtagande i den nationella infrastrukturplaneringen, vilket riskerar att leda till att EU-målen inte nås i tid. -
Försämrad matchning på arbetsmarknaden beror inte främst på vilka som söker jobb
Matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb har försämrats stadigt de senaste åren. Riksrevisionen kan nu visa att den metod som har använts för att analysera utvecklingen inte har varit ändamålsenlig. Detta riskerar i sin tur att leda till felaktiga slutsatser om vilka insatser som bör prioriteras. -
Riksrevisionen granskar sparformen investeringssparkonto
Sedan sparformen investeringssparkonto infördes för några år sedan har dess popularitet ökat lavinartat, och det finns i dag cirka 2,3 miljoner investeringssparkonton innehållande drygt 500 miljarder kronor. Riksrevisionen granskar nu om målen med reformen har nåtts och vilka kostnader för staten som den har inneburit. -
Bristande konsekvensanalyser inför migrationspolitiska propositioner
Konsekvensanalyserna inför regeringens migrationspolitiska propositioner har haft brister, visar en ny granskning från Riksrevisionen. Bland annat har det saknats ekonomiska analyser, trovärdiga skattningar av antalet asylsökande samt beskrivningar av hur förslagen påverkar människor, myndigheter, kommuner och landsting.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).