Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Tidigare publicerade nyheter

Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.

  • Brister i arbetet med att utvärdera och rapportera biståndet

    Den uppföljning som görs av det svenska biståndet ger mycket information om verksamhetens resultat, men behöver fokusera mer på de långsiktiga effekterna. Dessutom brister regeringens rapportering av biståndets resultat till riksdagen.
  • Brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera

    Personer utan gymnasieexamen utgör en stor andel av de arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Arbetet med att få fler att börja studera har till vissa delar fungerat bra, men både Arbetsförmedlingens arbete och regeringens styrning behöver förbättras.
  • Riksrevisionen granskar strategiska digitaliseringsprojekt i staten

    Myndigheternas samlade it-satsningar uppgår årligen till miljardbelopp. Det övergripande syftet är att skapa bättre och effektivare verksamheter. Men stora utvecklingsprojekt är förknippade med vissa risker. Riksrevisionen granskar nu myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.
  • Allmänna arvsfonden bör avvecklas

    Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut, samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansöker om bidrag är otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar att fonden ersätts med ett mer robust system för hantering av arv efter personer utan arvingar och testamente.
  • Riksrevisionen granskar tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

    Under pandemin fick företagen möjlighet att vänta med att betala in skatt. Syftet var att underlätta för livskraftiga företag med tillfälliga likviditetsproblem. Riksrevisionen granskar nu om det har varit en effektiv åtgärd.
  • Brister i skyddet av hotade personer

    Statens arbete för att skydda hotade personer brister i flera olika avseenden. Regeringen och berörda myndigheter rekommenderas att vidta åtgärder för att förbättra skyddet.
  • Riksrevisionen granskar sjöfartens utsläpp i havet

    Havsmiljön har länge varit hårt belastad och utvecklingen bedöms gå åt fel håll. Sjöfartens utsläpp av övergödande och förorenande ämnen bidrar till miljöbelastningen. Riksrevisionen granskar nu statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.
  • Riksrevisionen granskar genomförandet av funktionshinderspolitiken

    Funktionshinderspolitiken ska bidra till ett mer jämlikt samhälle där människors olika förutsättningar inte är avgörande för delaktigheten i samhället. Riksrevisionen granskar nu om de nio sektorsansvariga myndigheternas arbete med att nå det funktionshinderspolitiska målet är effektivt.
  • Riksrevisionen granskar det civila försvaret

    Sverige har sedan några år tillbaka lagt stora resurser på att utveckla det militära försvaret. Det civila försvaret har dock inte prioriterats i samma utsträckning. Riksrevisionen genomför nu en granskning av arbete med beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder inom det civila försvaret.
  • Riksrevisionen granskar bostadsbidraget

    Bostadsbidraget ska motverka trångboddhet bland unga hushåll och hushåll med barn. Dessutom ska det bidra till goda ekonomiska villkor för barnfamiljer. Efter indikationer på att bidraget inte lever upp till sina mål genomför Riksrevisionen en granskning av bostadsbidragets effektivitet.
  • Svag styrning och oklara effekter av Business Swedens verksamhet

    Regeringens styrning av halvstatliga Business Sweden har flera brister. Regeringen rekommenderas att överväga om den unika hybridform som verksamheten har idag är bäst lämpad för att uppfylla statens mål.
  • Kostnadseffektivt att sänka maxnivån på rotavdraget

    Rotavdraget ska minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att öka kostnadseffektiviteten bör regeringen sänka gränsen för hur stora avdrag som får göras, samt använda effektivare sätt för att motverka svartarbete och annan arbetslivskriminalitet.
  • Stora brister i den långsiktiga infrastrukturplaneringen

    Regeringen har satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel genom sin styrning av Trafikverket. Trafikverkets svaga kostnadskontroll har förvärrat situationen. Resultatet är sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken än vad som annars hade varit möjligt.
  • Riksrevisionen granskar likvärdigheten i förskolan

    En förskolas kvalitet spelar roll för hur barnen klarar sina fortsatta studier. Efter indikationer på varierande kvalitet på de svenska förskolorna, och att tillsynen inte är tillräcklig, genomför Riksrevisionen en granskning av likvärdigheten i förskolan.
  • Finanspolitiken följer ramverket, men redovisningen bör förbättras

    Riksrevisionen har granskat regeringens föreslagna finanspolitik i de ekonomiska propositionerna under 2023. Den övergripande slutsatsen är att den är redovisad i enlighet med det finanspolitiska ramverket, men att flera viktiga förbättringar bör göras.
  • Små möjligheter att stoppa felaktig förskrivning av läkemedel

    Staten och regionerna har idag små möjligheter att förhindra att mediciner skrivs ut till fel personer eller i fel syfte. Detta utsätter patienter för fara och kostar samhället mycket pengar. Riksrevisionen uppmanar regeringen att förbättra tillsynen.
  • Riksrevisionen granskar Industriklivet

    Industrin står för ungefär en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser i Sverige. För att minska dessa utsläpp införde regeringen Industriklivet 2018, som stödjer innovativa projekt och ny teknik. Riksrevisionen genomför nu en granskning av Industriklivet.
  • Svag statlig styrning av nödnumret 112

    SOS Alarm når inte målen för hur lång tid det får ta innan ett telefonsamtal till 112 besvaras. Svarstiderna varierar dessutom beroende på var samtalen kommer ifrån. Detta beror delvis på att den statliga styrningen är outvecklad, vilket leder till ineffektivitet, visar Riksrevisionens granskning.
  • Riksbankens köp av värdepapper: begränsad effekt till stora kostnader

    Riksrevisionen finner inte stöd för att Riksbankens omfattande köp av värdepapper har haft påtagliga effekter på inflationen. Riksbanken underskattade riskerna, och köpen kommer att leda till mycket stora förluster.
  • Brister i lärosätenas arbete med att hantera skyddsvärda forskningsdata

    Svenska universitet och högskolor bedriver inte ett effektivt informationssäkerhetsarbete för att hantera skyddsvärda forskningsdata, visar Riksrevisionens granskning. Ofta saknar lärosätena kunskap både om vad som är skyddsvärt och hur det ska skyddas.
  • Riksrevisionen granskar utbildningssystemet för tredjelandsstudenter

    Utländska studenter är en viktig del av verksamheten vid svenska lärosäten. Flera problem har dock uppmärksammats rörande antagning och rekrytering. Riksrevisionen genomför därför en granskning av systemet för antagning och organisering av utbildningen för studenter från länder utanför EU/EES.
  • Stora brister vid återkallande av uppehållstillstånd

    Om en person inte längre får vistas i Sverige ska uppehållstillståndet återkallas. Riksrevisionens granskning visar att det finns tusentals ärenden där detta inte har skett.
  • Bristande likabehandling vid statliga markintrång

    Trots tidigare kritik av brister finns det fortfarande skillnader i hur statliga myndigheter behandlar fastighetsägare som tvingas avstå eller upplåta sin mark. Framför allt handlar det om olikheter i hur ersättningen bestäms, visar Riksrevisionens granskning.
  • Riksrevisionen granskar Spelinspektionens tillsyn

    2022 omsatte den reglerade spelmarknaden i Sverige över 27 miljarder kronor. Spelinspektionens tillsyn är viktig för att motverka spelandets negativa konsekvenser. Riksrevisionen genomför nu en granskning av Spelinspektionens tillsynsverksamhet.
  • Kontrollen av subventionerade anställningar behöver effektiviseras

    Staten lägger årligen 18 miljarder kronor på subventionerade anställningar för cirka 150 000 personer. Riksrevisionens granskning visar att stödens utformning kan underlätta missbruk och att delar av kontrollen är ineffektiv.
  • Riksrevisionen granskar avhopp från högskolan

    Många högskolestudenter avslutar sin utbildning i förtid. En stor andel avhopp sker från utbildningar till bristyrken, som lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Avhoppen är kostsamma för både samhället och studenterna. Riksrevisionen genomför därför en granskning av lärosätenas och regeringens åtgärder för att motverka avhopp från grundutbildningar till bristyrken.
  • Riksrevisionen granskar myndigheternas distansarbete

    Inslaget av distansarbete vid statliga myndigheter har ökat jämfört med hur det såg ut före covid 19-pandemin. Det finns i nuläget ingen tydlig bild av hur verksamheterna har påverkats av detta. Riksrevisionen genomför därför en granskning av hur myndigheterna hanterar ökad grad av distansarbete.
  • Stor risk för felaktig ersättning vid höga sjuklönekostnader

    Konstruktionen för ersättning till arbetsgivare vid höga sjuklöne­kostnader innebär stor risk för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen rekommenderar fler kontroller och bättre möjligheter att dela information mellan myndigheter. Dessutom bör arbetsgivarnas skyldighet att lämna information skärpas, samt kombineras med sanktionsavgifter.
  • Krig och organiserad brottslighet påverkar revisionens inriktning

    Rysslands krig mot Ukraina, hög inflation och organiserad brottslighet är några av de faktorer som Riksrevisionen tar hänsyn till i kommande granskningar. Idag presenteras granskningsplanen för 2023–2024.
  • Riksrevisionen granskar bildandet av de statliga bolagen Svevia och Infranord

    De statliga bolagen Svevia och Infranord bildades för tio år sedan. Syftet var bland annat att få en bättre fungerande konkurrens på väg- och järnvägsmarknaden, samt att öka Trafikverkets beställarkompetens. Riksrevisionen granskar nu om bildandet av bolagen har fått de önskade effekterna.
  • Riksrevisionen granskar statens tillsyn över medicintekniska produkter

    Säkra medicintekniska produkter är i många fall avgörande för människors liv och hälsa. Efter indikationer på bland annat underrapportering av tillbud och negativa händelser genomför Riksrevisionen en granskning av statens tillsyn över medicintekniska produkter.
  • Otillräckliga statliga åtgärder för ett effektivt elsystem

    Regeringen och de statliga myndigheterna har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken. Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, visar Riksrevisionens granskning.
  • Riksrevisionen granskar statens tillsyn för att motverka penningtvätt

    Penningtvätt är ett omfattande problem som utgör ett hot mot det finansiella systemet och samhället i stort. Penningtvättstillsynen är en central del i det förebyggande arbetet. Riksrevisionen genomför därför en granskning av effektiviteten i statens tillsyn över verksamheter som kan utnyttjas för penningtvätt.
  • Riksrevisionen granskar Kriminalvårdens behandlingsverksamhet

    Forskning visar att personer som dömts för grova brott löper större risk för återfall om de inte får behandling under tiden i fängelse. Men trots Kriminalvårdens höga ambitioner är det få intagna som genomgår ett behandlingsprogram. Riksrevisionen genomför en granskning av effektiviteten i Kriminalvårdens behandlingsverksamhet.
  • Samhall uppfyller inte hela sitt samhällsuppdrag

    Samhall brister i att ge utvecklande arbeten till sina anställda. Stora personalgrupper och ett för ensidigt utbud av arbetsuppgifter begränsar möjligheterna att erbjuda anpassade jobb och därmed utveckling i arbetet, vilket är syftet med verksamheten.
  • Riksrevisionen granskar statens insatser för unga som misstänks för grova brott

    Allt fler unga är involverade i gängkriminalitet och skjutvapenvåld. Flera aktörer på olika nivåer i samhället, och med devis olika mål, har ansvar att motverka den utvecklingen. Riksrevisionen genomför nu en granskning av statens insatser för att bryta ungas kriminalitet.
  • Flera risker för reduktionspliktens genomförande och effektivitet

    Reduktionsplikten bidrar till Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. Den nuvarande utformningen är dock inte fullt ut genomförbar och riskerar att medföra en rad oförutsedda konsekvenser. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta fram bättre analyser inför nya beslut.
  • Riksrevisionen granskar förvaltningen av skyddad natur

    Nationalparker och naturreservat är till för skydda värdefull natur på lång sikt. Samtidigt ska dessa områden göras attraktiva för friluftsliv och rekreation. Staten lägger årligen stora resurser på förvaltningen, men någon samlad uppföljning har inte gjorts. Riksrevisionen genomför därför en granskning av förvaltningen av skyddad natur.
  • Ineffektiva försök att korta vårdköer

    Regeringen har gjort flera satsningar för att korta väntetiderna inom vården. Riksrevisionens granskning visar att satsningarna haft små effekter, och att väntetiderna fortfarande är långa.
  • Riksrevisionen granskar felaktiga utbetalningar vid utländska inkomster

    Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen beror bland annat på oriktiga uppgifter om mottagarens samlade inkomster. Särskilt svårt är det att kontrollera inkomster från andra länder. Riksrevisionen genomför nu en granskning av statens insatser mot felaktiga utbetalningar från socialförsäkringar vid utländska inkomster.
  • Sverige inte redo att hantera gamla solceller och vindturbinblad

    Sverige är inte redo att hantera stora förväntade framtida mängder av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten behöver vidta åtgärder för att dessa produkter ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas så långt som möjligt.
  • Dåliga beslutsunderlag och bristande samordning är vanliga problem

    Riksrevisionen överlämnar idag sin årliga rapport till riksdagen. Bristande transparens i finanspolitiken, dåliga beslutsunderlag inför stora reformer och ineffektiv organisering av polisverksamhet är några av de viktiga iakttagelser som lyfts fram.
  • Riksrevisionen granskar vård och behandling vid SiS särskilda ungdomshem

    Varje år tvångsvårdas cirka 1 100 barn och unga vid statens särskilda ungdomshem. Trots återkommande kritik från en rad aktörer finns det förhållandevis lite uppföljning av den vård och behandling som ges. Riksrevisionen genomför därför en granskning av de särskilda ungdomshemmen.
  • Ofullständig och delvis förskönad bild av ändrade inkomstskatter

    Under åren 2011–2023 sänktes de årliga inkomstskatterna med 100 miljarder kronor. Riksrevisionens granskning visar att regeringen gav riksdagen en ofullständig bild av vilka effekterna skulle bli.
  • Sveriges nationella smittskydd behöver stärkas

    Det nationella smittskyddet fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier. Brister i regelverk, otillräckliga system och data för nationell övervakning, och ett delat ansvar för vårdhygien påverkar smittskyddets effektivitet.
  • Riksrevisionen granskar fastställande av identitet

    Migration och internationell rörlighet ställer höga krav på att myndigheter fastställer identiteten på personer som kommer till Sverige. Tidigare utredningar har belyst svårigheter med detta. Riksrevisionen genomför därför en granskning av myndigheternas arbete med fastställande av identitet.
  • Riksrevisionen granskar statens skydd av hotade personer

    Ett stort antal personer i Sverige är utsatta för hot, våld eller trakasserier, och är därför i behov av någon typ av skydd – till exempel kontaktförbud eller skyddade personuppgifter. Efter indikationer på att skydd inte alltid utfärdas eller hanteras effektivt granskar Riksrevisionen nu statens skydd av hotade personer.
  • Ineffektivt arbete för att stärka informations- och cybersäkerheten

    Regeringens arbete med att stärka informations- och cybersäkerheten i Sverige är inte effektivt. Detta beror dels på brister i den nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin, dels på att regeringens styrning är svag och splittrad.
  • Nödvändigt att stärka kontrollen av bidrag till civilsamhället

    Statens kontroll av bidragen till civilsamhällets organisationer är för svag. Därmed finns risk för fusk och missbruk, vilket kan innebära att angelägen verksamhet trängs undan och att förtroendet för den statliga bidragsgivningen undergrävs.
  • Riksrevisionen granskar SOS Alarm 112

    Att människor snabbt och enkelt kan nå nödnumret 112 och få hjälp i nödsituationer är en central funktion i samhället. SOS Alarm har statens uppdrag att ta emot och besvara samtal på nödnumret. Trots omfattande utvecklingsarbete lyckas SOS Alarm inte nå målen för uppdraget. Riksrevisionen granskar därför om staten och SOS Alarm ser till att nödnumret 112 sköts effektivt.
  • Riksrevisionen granskar utbildningsinsatser för kortutbildade arbetslösa

    Att inte ha en gymnasieutbildning innebär högre risk för arbetslöshet. En av Arbetsförmedlingens uppgifter är därför att öka andelen kortutbildade som börjar på en reguljär utbildning, till exempel inom komvux. Riksrevisionen granskar nu statens utbildningsinsatser för kortutbildade arbetslösa som saknar en gymnasieexamen.
  • Granskning leder till förbättringar

    Riksrevisionen har följt upp tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, bolag och stiftelser. Uppföljningen visar att de bland annat bidragit till minskad risk för oegentligheter vid upphandling, effektivare infrastrukturplanering och bättre hantering av museiföremål.
  • Riksrevisionen granskar statens arbete med vårdens och omsorgens informationssäkerhet

    Hälso- och sjukvården och omsorgen hanterar stora mängder känsliga personuppgifter digitalt. Sådan information får inte bli felaktig, gå förlorad eller hamna i orätta händer. Riksrevisionen granskar därför statens arbete för att stärka informationssäkerheten för digital patientinformation.
  • Myndigheternas digitala tjänster behöver bli bättre

    Statliga myndigheters arbete med att utveckla digitala tjänster går långsamt och har kvalitetsbrister, som gör det svårt för privatpersoner att fullt ut använda tjänsterna. Myndigheterna behöver förbättra de digitala tjänsterna, och regeringen behöver intensifiera arbetet med att göra det möjligt för myndigheterna att dela information med varandra.
  • Ordning och reda i den statliga redovisningen

    Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2022. Totalt får 13 av 221 myndigheter kritik för allvarliga fel.
  • Särskilda händelser mot grova brott kan göra mer skada än nytta

    När Polismyndigheten under längre tid använder ledningsformen särskild händelse för att bekämpa grova brott gör det mer skada än nytta. Framför allt för att det ofta innebär resursförflyttningar som ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som måste bistå med resurser.
  • Riksrevisionen granskar regeringens och Sidas arbete med uppföljning och utvärdering av biståndets resultat och effekter

    Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor, varav 47 miljarder avsätts till internationellt bistånd. För att pengarna ska göra så stor nytta som möjligt är det viktigt att biståndet följs upp och utvärderas ett effektivt sätt. Efter indikationer på brister när det bland annat gäller kvalitet och lärande genomför Riksrevisionen en granskning av regeringens och Sidas statens arbete med uppföljning och utvärdering av biståndets resultat och effekter..
  • Arbetet med lex Maria och lex Sarah behöver bli mer effektivt

    Statens insatser för att förhindra vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen av äldre är inte tillräckligt effektiva. Riksrevisionen rekommenderar att stöd, tillsyn och uppföljning stärks. Dessutom bör rätten för drabbade och deras anhöriga att komma till tals stärkas.
  • Kraftigt minskat budgetutrymme med ny beräkningsmetod

    Den finanspolitik som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om är baserad på en ny beräkningsmetod som ger en väsentligt mindre ljus bild av det statsfinansiella läget. Regeringen informerade inte riksdagen om förändringen.
  • Brister i polisens hantering av mängdbrott

    Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda.
  • Myndighetsflyttar från Stockholm: små men goda effekter på lång sikt

    Drygt 4 000 ”nya” jobb och flera miljoner kronor lägre lokalkostnader. Det är några effekter av regeringens beslut att placera statliga myndigheter på andra platser än i Stockholm. Trots det växer Stockholms andel av det totala antalet statligt anställda.
  • Riksrevisionen granskar Allmänna arvsfonden

    Allmänna arvsfonden delar årligen ut flera hundra miljoner kronor i stöd till olika ideella verksamheter. Riksrevisionen granskar om pengarna fördelas effektivt och endast till verksamheter som uppfyller kraven.
  • Svag styrning av klimatanpassning av den byggda miljön

    Svag styrning och brist på nationell uppföljning gör att det inte går att bedöma om klimatanpassningsarbetet leder till att sårbarheten för klimatrelaterade risker minskar i Sveriges kommuner. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer för effektivare statliga insatser på området.
  • De statliga servicekontoren – expansion med växtvärk

    För tre år sedan tog Statens servicecenter över ansvaret för de statliga servicekontoren. Riksrevisionens granskning visar att verksamheten har en rad brister, och att inga nya myndigheter bör anslutas förrän dessa brister är åtgärdade.
  • Bristfälliga åtgärder mot tågförseningar

    Kvalitetsavgifter och regressrätt infördes för att motverka förseningar inom järnvägstrafiken. Riksrevisionens granskning visar att antalet förseningar trots det inte har minskat totalt sett, och att det bland annat beror på brister i styrmedlens konstruktion.
  • Vanligt med trakasserier och hot mot statligt anställda

    Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning. Oftast hanteras detta på ett bra sätt, men mindre myndigheter behöver utökat stöd.
  • Otillräckligt fokus på miljöhänsyn vid statliga upphandlingar

    Sverige har högt ställda ambitioner när det gäller miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar att statens arbete med dessa frågor ännu inte är effektivt.
  • Svag styrning av tillsynen på transportområdet

    Transportstyrelsen har ett omfattande och viktigt tillsynsuppdrag. Riksrevisionens granskning visar att Transportstyrelsen inte säkerställt att tillsynen bedrivs där den gör störst nytta. Dessutom förbrukar inte Transportstyrelsen hela sitt anslag, trots att tillsynen är eftersatt på flera områden.
  • Brister i viktig skolstatistik

    Delar av Skolverkets statistik håller inte tillräckligt hög kvalitet, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna gäller framför allt statistik som ska hjälpa elever att välja skola, samt statistik som används vid fördelning av resurser till skolhuvudmännen för att öka likvärdigheten.
  • Ineffektiva insatser för likvärdig betygssättning i skolan

    Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat.
  • Brister i systemet för spårbyte i migrationsprocessen

    Systemet för spårbyte i migrationsprocessen har brister när det gäller kontroller och uppföljning. Därmed finns risk för att skenanställningar och missbruk inte upptäcks, och att utsatta människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.
  • Omfattande brister i kontrollen av statsbidrag till studieförbund

    Staten ger årligen närmare två miljarder kronor i statsbidrag till studieförbundens folkbildningsverksamhet. Riksrevisionens granskning visar att kontroll och uppföljning brister i alla led, och att det finns tydliga indikationer på att statsbidraget går till annat än folkbildning.
  • Försvarsmaktens personalförsörjning är underfinansierad

    Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl. Riksrevisionens granskning visar att underskottet är koncentrerat till några få organisationsenheter, och att det framför allt beror på att resurser och infrastruktur inte motsvarar bemanningsmålen.
  • Dåligt förberedd satsning på sänkt energiskatt för datacenter

    För att attrahera investeringar sänktes energiskatten för datacenter kraftigt 2017. Riksrevisionens granskning visar att det beslutet vilade på underlag med tydliga brister, där varken företagens eller samhällets behov omhändertogs. Någon utvärdering har ännu inte gjorts.
  • En schablon för skolpengen bör införas

    Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs.

Uppdaterad: 29 januari 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?