-
Rapporter
- Årsvis
-
Ämnesområden
- Arbetsmarknad och arbetsliv
- Bidrag till kommuner
- Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Ekonomisk trygghet vid ålderdom
- Energi
- Försvar och samhällets krisberedskap
- Hälsovård, sjukvård och social omsorg
- Internationell samverkan
- Internationellt bistånd
- Jordbruk, fiske och livsmedel
- Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
- Kommunikationer, infrastruktur, IT
- Kultur, medier, trossamfund och fritid
- Migration
- Miljö- och naturvård
- Näringsliv
- Regional tillväxt
- Rikets styrelse
- Rättsväsendet
- Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
- Skatter, avgifter och tullar
- Studiestöd
- Utbildning och universitetsforskning
-
Myndigheter
- Affärsverket svenska kraftnät
- Allmänna reklamationsnämnden
- Arbetsdomstolen
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsgivarverket
- Arbetsmiljöverket
- Barnombudsmannen
- Blekinge tekniska högskola
- Bokföringsnämnden
- Bolagsverket
- Boverket
- Brottsförebyggande rådet
- Brottsoffermyndigheten
- Centrala etikprövningsnämnden
- Centrala studiestödsnämnden
- Datainspektionen
- Diskrimineringsombudsmannen
- Domarnämnden
- Domstolsverket
- E-hälsomyndigheten
- Ekobrottsmyndigheten
- Ekonomistyrningsverket
- Elsäkerhetsverket
- Energimarknadsinspektionen
- Exportkreditnämnden
- Fastighetsmäklarinspektionen
- Finansinspektionen
- Finanspolitiska rådet
- Folke Bernadotteakademin
- Folkhälsomyndigheten
- Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
- Fortifikationsverket
- Forum för levande historia
- Försvarets materielverk
- Försvarets radioanstalt
- Försvarsexportmyndigheten
- Försvarshögskolan
- Försvarsmakten
- Försvarsunderrättelsedomstolen
- Försäkringskassan
- Gentekniknämnden
- Gymnastik- och idrottshögskolan
- Göteborgs universitet
- Harpsundsnämnden
- Havs- och vattenmyndigheten
- Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
- Högskolan Dalarna
- Högskolan i Borås
- Högskolan i Gävle
- Högskolan i Halmstad
- Högskolan i Skövde
- Högskolan Kristianstad
- Högskolan Väst
- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
- Inspektionen för socialförsäkringen
- Inspektionen för strategiska produkter
- Inspektionen för vård och omsorg
- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
- Institutet för rymdfysik
- Institutet för språk och folkminnen
- Justitiekanslern
- Kammarkollegiet
- Karlstads universitet
- Karolinska institutet
- Kemikalieinspektionen
- Kommerskollegium
- Konjunkturinstitutet
- Konkurrensverket
- Konstfack
- Konstnärsnämnden
- Konsumentverket
- Kriminalvården
- Kronofogdemyndigheten
- Kungl. biblioteket
- Kungl. Djurgårdens förvaltning
- Kungl. Konsthögskolan
- Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
- Kungl. Tekniska högskolan
- Kungliga hov- och slottsstaten
- Kustbevakningen
- Kärnavfallsfonden
- Lantmäteriet
- Linköpings universitet
- Linnéuniversitetet
- Livsmedelsverket
- Lotteriinspektionen
- Luftfartsverket
- Luleå tekniska universitet
- Lunds universitet
- Läkemedelsverket
- Länsstyrelsen (samtliga)
- Länsstyrelsen i Blekinge län
- Länsstyrelsen i Dalarnas län
- Länsstyrelsen i Gotlands län
- Länsstyrelsen i Gävleborgs län
- Länsstyrelsen i Hallands län
- Länsstyrelsen i Jämtlands län
- Länsstyrelsen i Jönköpings län
- Länsstyrelsen i Kalmar län
- Länsstyrelsen i Kronobergs län
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Länsstyrelsen i Skåne län
- Länsstyrelsen i Stockholms län
- Länsstyrelsen i Södermanlands län
- Länsstyrelsen i Uppsala län
- Länsstyrelsen i Värmlands län
- Länsstyrelsen i Västerbottens län
- Länsstyrelsen i Västernorrlands län
- Länsstyrelsen i Västmanlands län
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län
- Länsstyrelsen i Örebro län
- Länsstyrelsen i Östergötlands län
- Malmö universitet
- Marknadsdomstolen
- Medlingsinstitutet
- Migrationsverket
- Mittuniversitetet
- Moderna museet
- Myndigheten för delaktighet
- Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
- Myndigheten för kulturanalys
- Myndigheten för press, radio och tv
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- Myndigheten för stöd till trossamfund
- Myndigheten för tillgängliga medier
- Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
- Myndigheten för yrkeshögskolan
- Mälardalens högskola
- Nationalmuseum
- Naturhistoriska riksmuseet
- Naturvårdsverket
- Nordiska Afrikainstitutet
- Nämnden för hemslöjdsfrågor
- Patentbesvärsrätten
- Patent- och registreringsverket
- Patentombudsnämnden
- Pensionsmyndigheten
- Polarforskningssekretariatet
- Polismyndigheten
- Post- och telestyrelsen
- Presstödsnämnden
- Regeringskansliet
- Regionala etikprövningsnämnden (samtliga)
- Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
- Regionala etikprövningsnämnden i Linköping
- Regionala etikprövningsnämnden i Lund
- Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
- Regionala etikprövningsnämnden i Umeå
- Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
- Revisorsinspektionen
- Riksantikvarieämbetet
- Riksarkivet
- Riksdagens ombudsmän JO
- Riksdagsförvaltningen
- Riksgälden
- Rymdstyrelsen
- Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
- Rättsmedicinalverket
- Sameskolstyrelsen
- Sametinget
- Sjöfartsverket
- Skatteverket
- Skogsstyrelsen
- Skolforskningsinstitutet
- Socialstyrelsen
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
- Statens centrum för arkitektur och design
- Statens energimyndighet
- Statens fastighetsverk
- Statens försvarshistoriska museer
- Statens geotekniska institut
- Statens haverikommission
- Statens historiska museer
- Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
- Statens institutionsstyrelse
- Statens jordbruksverk
- Statens konstråd
- Statens kulturråd
- Statens maritima museer
- Statens medieråd
- Statens museer för världskultur
- Statens musikverk
- Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
- Statens servicecenter
- Statens skolinspektion
- Statens skolverk
- Statens tjänstepensionsverk
- Statens va-nämnd
- Statens veterinärmedicinska anstalt
- Statens väg- och transportforskningsinstitut
- Statistiska centralbyrån
- Statskontoret
- Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
- Stockholms konstnärliga högskola
- Stockholms universitet
- Strålsäkerhetsmyndigheten
- Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
- Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
- Svenska institutet
- Svenska institutet för europapolitiska studier
- Sveriges geologiska undersökning
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
- Sveriges riksbank
- Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden
- Säkerhetspolisen
- Södertörns högskola
- Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
- Tillväxtverket
- Totalförsvarets forskningsinstitut
- Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
- Trafikanalys
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Tullverket
- Umeå universitet
- Universitet och högskolor (samtliga)
- Universitetskanslersämbetet
- Universitets- och högskolerådet
- Upphandlingsmyndigheten
- Uppsala universitet
- Valmyndigheten
- Verket för innovationssystem
- Vetenskapsrådet
- Åklagarmyndigheten
- Örebro universitet
- Överklagandenämnden för studiestöd
-
Departement
- Arbetsmarknadsdepartementet
- Finansdepartementet
- Försvarsdepartementet
- Infrastrukturdepartementet
- Integrations- och jämställdhetsdepartementet
- Justitiedepartementet
- Kulturdepartementet
- Landsbygdsdepartementet
- Miljödepartementet
- Näringsdepartementet
- Socialdepartementet
- Statsrådsberedningen
- Utbildningsdepartementet
- Utrikesdepartementet
-
Bolag och stiftelser
- Akademiska Hus
- Almi Företagspartner AB
- AP7
- Apoteket
- Apoteksgruppen i Sverige
- Arlandabanan Infrastructure AB
- Botniabanan AB
- Business Sweden
- Council of the Baltic Sea States
- Fonder inom socialförsäkringsområdet – Försäkringskassan
- Fouriertransform AB
- Förvaltning av Allmänna arvsfonden
- Industrifonden
- Inlandsinnovation AB
- Jernhusen AB
- Kapitalförvaltning för fonder inom socialförsäkringen – Pensionsmyndigheten
- Kasernen Fastighetsaktiebolag
- KK-stiftelsen
- LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB)
- Nordens Välfärdscenter
- Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
- Nordiskt genresurscenter
- Nordregio
- Norrlandsfonden
- Posten
- Samhall
- SBAB
- Sjätte AP-fonden
- SOS Alarm Sverige
- Specialfastigheter Sverige AB
- Statens bostadsomvandling AB
- Statens järnvägar
- Statliga bolag (samtliga)
- Sveaskog
- Swedavia
- Swedesurvey
- Swedfund International AB
- Svenska rymdaktiebolaget
- Svenska Spel
- Svensk Bilprovning
- Svensk Exportkredit
- Sveriges a-kassor
- Sveriges kommuner och landsting
- Systembolaget AB
- Teracom Boxer Group AB
- Vasallen AB
- Vattenfall
- Vårdalstiftelsen
- Årsredovisning för staten
- Östersjöstiftelsen
- Regeringens skrivelser
- Nu granskas
- Metoder
- Internationellt
- Om Riksrevisionen
Tidigare publicerade nyheter
Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.
Nyhetsarkiv
-
Riksrevisionen granskar insatser vid nekad sjukpenning
Mellan åren 2014 och 2017 ökade antalet fall av nekad sjukpenning kraftigt, särskilt efter 180 dagars sjukskrivning. Det är i dessa ärenden mycket viktigt att berörda myndigheter och arbetsgivare samverkar för att rehabilitering och annat stöd som individen behöver för att återgå i arbete fungerar. Riksrevisionen granskar statens insatser när en fortsättningsansökan om sjukpenning avslås. -
Trångboddhet enligt normen inte negativt för hälsa och skolresultat
Det finns inga tecken på att trångboddhet ökar risken för ohälsa och dåliga skolresultat. I alla fall inte utifrån den svenska trångboddhetsnormen, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att gå klart grund- och gymnasieskolan, för att öka chansen till arbete. Kritiker har dock varnat för att stödet är en inkörsport till livslångt bidragsberoende. Riksrevisionen granskar nu om stödet fungerar som det var tänkt, och vad regeringen har gjort för att säkerställa detta. -
Risk för förtroendeskada vid inköp från närstående
Det händer att statliga myndigheter gör inköp från företag som har koppling till myndighetens anställda eller deras anhöriga – ibland för mycket stora belopp. Det kan handla om fullt legitima inköp, men också om risk för korruption och andra oegentligheter. Riksrevisionen har granskat omfattningen och hanteringen av så kallade närståendetransaktioner. -
Riksrevisionen granskar lärosätenas holdingbolag
Vid 19 universitet och högskolor har det startats holdingbolag som genom att verka som riskkapitalbolag ska bidra till att forskningsresultat kommersialiseras och kommer samhället tillgodo. Efter indikationer på brister inom styrningen granskar Riksrevisionen nu om verksamheten bedrivs enligt riksdagens och regeringens beslut. -
Riksrevisionen granskar IVO:s tillsynsverksamhet
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har en viktig roll i arbetet med att se till att vården och omsorgen i Sverige är säker samt följer lagar och regler. Riksrevisionen granskar nu om den tillsynsverksamhet som IVO bedriver lever upp till kraven på effektivitet och likvärdighet över landet. -
Riksrevisionen granskar effektiviteten i Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet
I en arbetsförmedlarens yrkesroll ingår att bedöma vilka insatser arbetssökande behöver, att stödja dem och att kontrollera att de söker jobb i tillräcklig omfattning. Riksrevisionen granskar i vilken utsträckning den enskilde arbetsförmedlarens attityder och arbetssätt påverkar sannolikheten att de arbetssökande får jobb. -
Förskönad bild av Almis bidrag till jämställdhet
Statligt ägda Almi ska verka för att fler kvinnor driver företag i Sverige. Almis redovisning av uppdraget har dock under flera år varit missvisande, och därmed gett en alltför positiv bild. Riksrevisionens granskning visar även på brister i regeringens styrning. -
Riksrevisionen granskar långsiktiga effekter av stöd till start av näringsverksamhet
Det finns idag inga tillförlitliga uppgifter om de långsiktiga effekterna av stöd till start av näringsverksamhet, så kallat starta-eget-bidrag. Riksrevisionen granskar därför om stödet leder till varaktig sysselsättning och högre inkomster, och om det finns risk för allvarliga negativa konsekvenser som överskuldsättning. -
Otillräcklig uppföljning av tillsynsbeslut i skolan
Skolinspektionen lägger stora resurser på att identifiera problem i skolornas verksamhet, men avslutar ofta ärenden utan att säkerställa att felen är avhjälpta. Riksrevisionen ser även brister i transparens, skyndsamhet och likvärdighet i arbetet med uppföljning av tillsynsbeslut. -
Riksrevisionen granskar Konkurrensverkets konkurrens- och upphandlingstillsyn
För att motverka marknadsskadliga beteenden inom offentlig och privat verksamhet bedriver Konkurrensverket tillsyn. Riksrevisionen granskar om arbetet görs effektivt och med rätt prioriteringar. -
Riksrevisionen granskar kvaliteten i nationalräkenskaperna
Nationalräkenskaperna har stor betydelse för uppföljning och utvärdering av finanspolitiken och för framtagningen av statsbudgeten. Riksrevisionen granskar om nationalräkenskaperna håller tillräckligt hög kvalitet för att utgöra underlag för välinformerade finanspolitiska beslut. -
Museernas säkerhetsarbete inte tillräckligt bra
De statliga centralmuseerna har inte alltid kontroll på vilka föremål de har i sina samlingar, var dessa föremål finns eller i vilket skick de är. Museerna vidtar vidare inte tillräckliga åtgärder för att förhindra stöld och skadegörelse, och har svårt att leva upp till önskad nivå när det gäller skyddet mot långsiktig förstörelse. -
Bristande underlag för långsiktig planering och politiska beslut
Långsiktig samhällsplanering och politiska beslut bygger ofta på framtidsscenarier som statliga myndigheter tar fram. Riksrevisionens granskning visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. -
Kortsiktigt genomförande av exportsatsning
Den nationella satsningen på regionala exportcentrum ska utveckla små och medelstora företags exportmöjligheter. Riksrevisionens granskning visar att etableringen kunde ha genomförts mer effektivt samt att resultaten borde följas upp och redovisas tydligare för riksdagen. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för konsumentskyddet på det finansiella området
Nästan alla i samhället använder finansiella tjänster och produkter. Men produkterna är ofta svåra att utvärdera samtidigt som de kan ha stor påverkan på den enskildes ekonomi. Riksrevisionen granskar nu om statens tillsyn leder till ett högt konsumentskydd på det finansiella området. -
Riksrevisionen granskar säkerhetsarbetet vid kärnteknisk verksamhet
Långsiktig kompetensförsörjning, utrymnings- och saneringskapacitet och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är några av utmaningarna för myndigheternas säkerhetsarbete vid kärnteknisk verksamhet i Sverige. Riksrevisionen granskar om regeringen och ansvariga myndigheter arbetar med frågorna på ett tillfredsställande sätt. -
Bristande helhetsperspektiv i regeringens styrning av länsstyrelserna
Regeringens styrning av länsstyrelserna saknar helhetsperspektiv och begränsar möjligheterna till långsiktig och hållbar verksamhet. Riksrevisionen uppmanar nu Regeringskansliet att förbättra samordningen av styrningen samt att skapa en mer sammanhållen finansiering. -
Klimatklivet: En omfattande miljösatsning med brister i effektivitet och återrapportering
Klimatklivet är en omfattande miljösatsning som infördes 2015. Riksrevisionens granskning visar att stödet inte är kostnadseffektivt, och att regeringens rapportering till riksdagen varit alltför positiv. -
Riksrevisionen granskar systemet för kommunalekonomisk utjämning
Systemet för kommunalekonomisk utjämning ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting. Trots det är skillnaderna i kommunernas skattesatser stora. Riksrevisionen granskar nu hur väl utjämningssystemet fungerar. -
Riksrevisionen granskar RUT-avdraget
RUT-avdraget infördes för att motverka svartarbete, möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden och i större utsträckning kunna kombinera familj och arbetsliv på lika villkor samt för att ge fler korttidsutbildade jobb. Riksrevisionen granskar om RUT-avdraget har fungerat som det var tänkt, samt hur det har påverkat statsfinanserna. -
Riksrevisionen granskar stöd till renovering och energieffektivisering i utsatta områden
De svenska miljonprogramsområdena har behov av upprustning, och Sverige behöver sänka sin energianvändning snabbare än idag för att nå energimålen. Omfattande renoveringar tenderar dock att leda till hyreshöjningar som i förlängningen riskerar att orsaka ökad segregation. Riksrevisionen granskar nu om statens stöd till renovering och energieffektivisering i socioekonomiskt utsatta områden har fungerat som det var tänkt. -
Styrningen av högskolemyndigheterna UHR och UKÄ bör samordnas i större utsträckning
För att tydliggöra rollfördelningen på högskoleområdet skapades 2013 två nya myndigheter, och tre gamla lades ned. Riksrevisionens granskning visar att reformen i stort uppnått sina syften, men att regeringens styrning av de två myndigheterna bör samordnas i större utsträckning. -
Brister i arbetet mot spridning av nationella prov
Skolverket har haft stora svårigheter att hantera den ökande spridningen av nationella prov, visar Riksrevisionens granskning. Förbättringar har gjorts under 2018, men vissa åtgärder kommer inte att finnas på plats förrän under 2019. -
Bristande jämställdhetsperspektiv i genomförandet av integrationspolitiken
Trots att frågan varit högt prioriterad i många år saknar integrationspolitiken ett tydligt jämställdhetsperspektiv, visar Riksrevisionens granskning. Hårdast drabbar det personer som står långt från arbetsmarknaden. -
Riksrevisionen granskar orsaker till könsskillnader i sjukfrånvaro
Kvinnor är betydligt mer sjukskrivna än män. Riksrevisionen granskar nu om kvinnors och mäns arbetsförmåga och rätt till sjukpenning bedöms olika i sjukskrivningsprocessen. -
Bristande effektivitet i premiepensionssystemet ger lägre framtida pensioner
Premiepensionssystemet har effektivitetsbrister som påverkar framtida pensioner negativt. Kraven på att förvaltare systematiskt ska redovisa alla kostnader bör därför höjas, visar Riksrevisionens granskning. -
Brister i det statliga stödet till kommunal alkohol- och miljötillsyn
Sveriges kommuner bedriver tillsyn inom en rad områden. För att den ska vara likvärdig i hela landet ska statliga myndigheter stötta kommunerna med vägledning. På alkohol- och miljöområdena finns flera förbättringsmöjligheter, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar Skolinspektionens uppföljning av sina tillsynsbeslut
Skolinspektionens tillsyn ska bidra till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. En viktig del av det arbetet är att kontrollera att skolorna verkligen rättar till de brister som tillsynen avslöjat. Riksrevisionen granskar om Skolinspektionens uppföljning av sina tillsynsbeslut är ändamålsenlig. -
Granskning av gymnasieintagning ger relevant information men inte alla svar
Riksrevisionen publicerade 30 oktober en granskning av de långsiktiga effekterna av utökade möjligheter för elever att välja gymnasieskola. Granskningens resultat kritiseras i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Här är Riksrevisionens kommentar. -
Riksrevisionen granskar statsbidraget till kommuner för ett ökat bostadsbyggande
Trots de senaste årens höga bostadsbyggande råder bostadsbrist i princip hela Sverige. Regeringen införde därför 2016 ett bidrag till kommunerna för att stimulera ökat bostadsbyggande. Riksrevisionen granskar nu om bidraget är ändamålsenligt utformat, och om det ger kommunerna förutsättningar att bidra till de bostadspolitiska målen på ett effektivt sätt. -
EU:s riksrevisorer varnar – förtroendet för bankunionen skadas av bristande granskningsmandat
Riksrevisionen varnar tillsammans med övriga revisionsmyndigheter inom EU för att mandaten att granska banktillsynen inom EU brister. Kritiken består främst i att ingen revisionsmyndighet får granska den tillsyn som Europeiska centralbanken genomför av de 130 så kallade betydande bankerna. Dessa banker svarar för 80 procent av de totala banktillgångarna inom euroområdet. -
De billigaste alternativen prövas sällan vid stora infrastruktursatsningar
Trots att Trafikverket ska pröva alternativa åtgärder till om- och nybyggnationer så görs detta bara i hälften av infrastrukturprojekten. Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att förtydliga vad som gäller. -
Riksrevisionen granskar upphandling av drift och underhåll av vägar
Trafikverket ansvarar för nästan tio tusen mil statliga vägar. I vissa fall blir kostnaderna för drift och underhåll högre än vad som avtalats med anlitade entreprenörer. Riksrevisionen granskar nu varför detta händer, hur vanligt det är och vad Trafikverket gör för att motverka det. -
Riksrevisionen granskar diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder
Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivare aktivt motverkar osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor, bland annat genom att göra lönekartläggningar. Lagstiftningen har ändrats flera gånger och det saknas idag kunskap om dess effekter. Riksrevisionen granskar om kraven bidrar till minskade löneskillnader. -
Riksrevisionen granskar förutsättningarna för Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet
Arbetsförmedlingen ska föra samman arbetssökande med den som söker arbetskraft, så kallad matchning. Under senare år har matchningen på arbetsmarknaden försämrats. Riksrevisionen granskar nu om Arbetsförmedlingen utformar och styr matchningsverksamheten utifrån välgrundade kunskaper. -
Vissa brister vid statens försäljning av Nordea
Försäljningen av statens Nordeaaktier sköttes i stort sett på ett affärsmässigt sätt, såsom riksdagen hade beslutat. Riksrevisionen konstaterar dock brister när det gäller planering, genomförande och rapportering. -
Riksrevisionen granskar mörkertal i socialförsäkringsförmåner
För att socialförsäkringar ska vara träffsäkra behöver de nå de personer och hushåll som är berättigade till dem. Riksrevisionen granskar nu Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens arbete för att informera om bostadsförmåner till funktionshindrade och pensionärer. -
Riksrevisionen granskar styrningen av rättskedjan
Den så kallade rättskedjan består av polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Hur en enskild myndighet styrs påverkar ofta kedjans övriga aktörer. Riksrevisionen granskar nu om styrningen av myndigheterna i rättskedjan har ett tillräckligt tydligt helhetsperspektiv. -
Riksrevisionens nya granskningsplan
Riksrevisionens granskningsplan för det kommande året är nu klar. Förutom de statliga finanserna kommer verksamheten att fokusera på risker kopplade till statens styrning och uppföljning, organisering och ansvar samt bemanning och kompetens. -
Små positiva effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan
De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå, visar Riksrevisionens nya granskning. Störst betydelse har förändringarna haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå. -
Riksrevisionen granskar skapandet av regionala exportcentra
För att förbättra förutsättningarna för ökad export instiftade regeringen 2016/2017 sex regionala exportcentra. Insatsen utvidgas nu till samtliga 21 län. Riksrevisionen granskar om inrättandet av regionala exportcentra skett effektivt, och om regeringen rapporterar till riksdagen om inrättandet av regionala exportcentra med fokus på uppnådda resultat. -
Betydande skillnader i a-kassornas sanktioner vid slarv eller misskötsamhet
Det finns betydande skillnader i hur ofta de olika a-kassorna utdelar sanktioner när arbetslösa inte söker jobb eller bryter mot reglerna på andra sätt. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att säkerställa att a-kassorna får bättre vägledning i hur de ska hantera regelverket. -
Tydliga brister i landsbygdsprogrammets utformning och genomförande
Landsbygdsprogrammet är till för att utveckla landsbygden, men utformningen har gjort det svårt att nå målen. Dessutom har ansvariga myndigheter inte fått tillräckliga förutsättningar att utföra sina uppdrag, och det har inte gjorts några uppföljningar eller utvärderingar som kan bidra till förbättringar under pågående programperiod eller i framtiden. -
Goda resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete
Riksrevisionens internationella arbete har bidragit till stärkta revisionsmyndigheter och förbättrade förutsättningar för ansvarsutkrävande, visar en ny rapport. I ökad utsträckning fokuseras arbetet nu på att stödja revisionsmyndigheter i bräckliga stater och unga demokratier. -
Riksrevisionen granskar risker med föråldrade it-system i statlig verksamhet
Sverige har högt ställda mål när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter samtidigt som informationssäkerheten ska beaktas. Riksrevisionen granskar nu om föråldrade it-system hotar statsförvaltningens digitalisering, samt hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterar detta. -
Riksrevisionen granskar barnbidraget
Det allmänna barnbidraget infördes 1948 för att stimulera ökat barnafödande. År 2016 uppgick de totala utbetalningarna till drygt 26 miljarder kronor, vilket utgör cirka tre procent av statens samlade utgifter. Det finns idag ingen detaljerad kunskap om barnbidragets effekter och måluppfyllelse. -
Sänkt moms på livsmedel inte en kostnadseffektiv åtgärd
Momsen på livsmedel sänktes 1996 för att förstärka köpkraften hos låginkomsttagare och barnfamiljer. Riksrevisionens granskning visar att andra åtgärder kan åstadkomma samma resultat – till halva kostnaden. Därmed är satsningen inte kostnadseffektiv. -
Oklara effekter av investeringsstöd till särskilda boenden för äldre
Det stöd som givits för att bygga särskilda boenden för äldre har inte varit ändamålsenligt utformat. Problemet har sedan förts vidare till ett nytt stöd som betalas ut sedan 2016, visar Riksrevisionens senaste granskning. Det nya stödet har ingen bortre tidsgräns. -
Riksrevisionen granskar regeringens styrning på kulturområdet
Kulturområdet präglas av ett ovanligt stort antal små myndigheter och en mångfald av associationsformer: myndigheter, stiftelser, bolag samt ekonomiska och ideella föreningar. Riksrevisionen granskar nu om regeringens styrning är tydlig, resultatinriktad och verksamhetsanpassad.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).