-
Rapporter
- Årsvis
-
Ämnesområden
- Arbetsmarknad och arbetsliv
- Bidrag till kommuner
- Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Ekonomisk trygghet vid ålderdom
- Energi
- Försvar och samhällets krisberedskap
- Hälsovård, sjukvård och social omsorg
- Internationell samverkan
- Internationellt bistånd
- Jordbruk, fiske och livsmedel
- Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
- Kommunikationer, infrastruktur, IT
- Kultur, medier, trossamfund och fritid
- Migration
- Miljö- och naturvård
- Näringsliv
- Regional tillväxt
- Rikets styrelse
- Rättsväsendet
- Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
- Skatter, avgifter och tullar
- Studiestöd
- Utbildning och universitetsforskning
-
Myndigheter
- Affärsverket svenska kraftnät
- Allmänna reklamationsnämnden
- Arbetsdomstolen
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsgivarverket
- Arbetsmiljöverket
- Barnombudsmannen
- Blekinge tekniska högskola
- Bokföringsnämnden
- Bolagsverket
- Boverket
- Brottsförebyggande rådet
- Brottsoffermyndigheten
- Centrala etikprövningsnämnden
- Centrala studiestödsnämnden
- Datainspektionen
- Diskrimineringsombudsmannen
- Domarnämnden
- Domstolsverket
- E-hälsomyndigheten
- Ekobrottsmyndigheten
- Ekonomistyrningsverket
- Elsäkerhetsverket
- Energimarknadsinspektionen
- Exportkreditnämnden
- Fastighetsmäklarinspektionen
- Finansinspektionen
- Finanspolitiska rådet
- Folke Bernadotteakademin
- Folkhälsomyndigheten
- Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
- Fortifikationsverket
- Forum för levande historia
- Försvarets materielverk
- Försvarets radioanstalt
- Försvarsexportmyndigheten
- Försvarshögskolan
- Försvarsmakten
- Försvarsunderrättelsedomstolen
- Försäkringskassan
- Gentekniknämnden
- Gymnastik- och idrottshögskolan
- Göteborgs universitet
- Harpsundsnämnden
- Havs- och vattenmyndigheten
- Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
- Högskolan Dalarna
- Högskolan i Borås
- Högskolan i Gävle
- Högskolan i Halmstad
- Högskolan i Skövde
- Högskolan Kristianstad
- Högskolan Väst
- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
- Inspektionen för socialförsäkringen
- Inspektionen för strategiska produkter
- Inspektionen för vård och omsorg
- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
- Institutet för rymdfysik
- Institutet för språk och folkminnen
- Justitiekanslern
- Kammarkollegiet
- Karlstads universitet
- Karolinska institutet
- Kemikalieinspektionen
- Kommerskollegium
- Konjunkturinstitutet
- Konkurrensverket
- Konstfack
- Konstnärsnämnden
- Konsumentverket
- Kriminalvården
- Kronofogdemyndigheten
- Kungl. biblioteket
- Kungl. Djurgårdens förvaltning
- Kungl. Konsthögskolan
- Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
- Kungl. Tekniska högskolan
- Kungliga hov- och slottsstaten
- Kustbevakningen
- Kärnavfallsfonden
- Lantmäteriet
- Linköpings universitet
- Linnéuniversitetet
- Livsmedelsverket
- Lotteriinspektionen
- Luftfartsverket
- Luleå tekniska universitet
- Lunds universitet
- Läkemedelsverket
- Länsstyrelsen (samtliga)
- Länsstyrelsen i Blekinge län
- Länsstyrelsen i Dalarnas län
- Länsstyrelsen i Gotlands län
- Länsstyrelsen i Gävleborgs län
- Länsstyrelsen i Hallands län
- Länsstyrelsen i Jämtlands län
- Länsstyrelsen i Jönköpings län
- Länsstyrelsen i Kalmar län
- Länsstyrelsen i Kronobergs län
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Länsstyrelsen i Skåne län
- Länsstyrelsen i Stockholms län
- Länsstyrelsen i Södermanlands län
- Länsstyrelsen i Uppsala län
- Länsstyrelsen i Värmlands län
- Länsstyrelsen i Västerbottens län
- Länsstyrelsen i Västernorrlands län
- Länsstyrelsen i Västmanlands län
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län
- Länsstyrelsen i Örebro län
- Länsstyrelsen i Östergötlands län
- Malmö universitet
- Marknadsdomstolen
- Medlingsinstitutet
- Migrationsverket
- Mittuniversitetet
- Moderna museet
- Myndigheten för delaktighet
- Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
- Myndigheten för kulturanalys
- Myndigheten för press, radio och tv
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- Myndigheten för stöd till trossamfund
- Myndigheten för tillgängliga medier
- Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
- Myndigheten för yrkeshögskolan
- Mälardalens högskola
- Nationalmuseum
- Naturhistoriska riksmuseet
- Naturvårdsverket
- Nordiska Afrikainstitutet
- Nämnden för hemslöjdsfrågor
- Patentbesvärsrätten
- Patent- och registreringsverket
- Patentombudsnämnden
- Pensionsmyndigheten
- Polarforskningssekretariatet
- Polismyndigheten
- Post- och telestyrelsen
- Presstödsnämnden
- Regeringskansliet
- Regionala etikprövningsnämnden (samtliga)
- Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
- Regionala etikprövningsnämnden i Linköping
- Regionala etikprövningsnämnden i Lund
- Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
- Regionala etikprövningsnämnden i Umeå
- Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
- Revisorsinspektionen
- Riksantikvarieämbetet
- Riksarkivet
- Riksdagens ombudsmän JO
- Riksdagsförvaltningen
- Riksgälden
- Rymdstyrelsen
- Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
- Rättsmedicinalverket
- Sameskolstyrelsen
- Sametinget
- Sjöfartsverket
- Skatteverket
- Skogsstyrelsen
- Skolforskningsinstitutet
- Socialstyrelsen
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
- Statens centrum för arkitektur och design
- Statens energimyndighet
- Statens fastighetsverk
- Statens försvarshistoriska museer
- Statens geotekniska institut
- Statens haverikommission
- Statens historiska museer
- Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
- Statens institutionsstyrelse
- Statens jordbruksverk
- Statens konstråd
- Statens kulturråd
- Statens maritima museer
- Statens medieråd
- Statens museer för världskultur
- Statens musikverk
- Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
- Statens servicecenter
- Statens skolinspektion
- Statens skolverk
- Statens tjänstepensionsverk
- Statens va-nämnd
- Statens veterinärmedicinska anstalt
- Statens väg- och transportforskningsinstitut
- Statistiska centralbyrån
- Statskontoret
- Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
- Stockholms konstnärliga högskola
- Stockholms universitet
- Strålsäkerhetsmyndigheten
- Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
- Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
- Svenska institutet
- Svenska institutet för europapolitiska studier
- Sveriges geologiska undersökning
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
- Sveriges riksbank
- Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden
- Säkerhetspolisen
- Södertörns högskola
- Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
- Tillväxtverket
- Totalförsvarets forskningsinstitut
- Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
- Trafikanalys
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Tullverket
- Umeå universitet
- Universitet och högskolor (samtliga)
- Universitetskanslersämbetet
- Universitets- och högskolerådet
- Upphandlingsmyndigheten
- Uppsala universitet
- Valmyndigheten
- Verket för innovationssystem
- Vetenskapsrådet
- Åklagarmyndigheten
- Örebro universitet
- Överklagandenämnden för studiestöd
-
Departement
- Arbetsmarknadsdepartementet
- Finansdepartementet
- Försvarsdepartementet
- Integrations- och jämställdhetsdepartementet
- Justitiedepartementet
- Kulturdepartementet
- Landsbygdsdepartementet
- Miljö- och energidepartementet
- Näringsdepartementet
- Socialdepartementet
- Statsrådsberedningen
- Utbildningsdepartementet
- Utrikesdepartementet
-
Bolag och stiftelser
- Akademiska Hus
- Almi Företagspartner AB
- AP7
- Apoteket
- Apoteksgruppen i Sverige
- Arbetslöshetskassornas samorganisation
- Arlandabanan Infrastructure AB
- Botniabanan AB
- Business Sweden
- Council of the Baltic Sea States
- Fonder inom socialförsäkringsområdet – Försäkringskassan
- Fouriertransform AB
- Förvaltning av Allmänna arvsfonden
- Industrifonden
- Inlandsinnovation AB
- Jernhusen AB
- Kapitalförvaltning för fonder inom socialförsäkringen – Pensionsmyndigheten
- Kasernen Fastighetsaktiebolag
- KK-stiftelsen
- LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB)
- Nordens Välfärdscenter
- Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
- Nordiskt genresurscenter
- Nordregio
- Norrlandsfonden
- Posten
- Samhall
- SBAB
- Sjätte AP-fonden
- SOS Alarm Sverige
- Specialfastigheter Sverige AB
- Statens bostadsomvandling AB
- Statens järnvägar
- Statliga bolag (samtliga)
- Sveaskog
- Swedavia
- Swedesurvey
- Swedfund International AB
- Svenska rymdaktiebolaget
- Svenska Spel
- Svensk Bilprovning
- Svensk Exportkredit
- Sveriges kommuner och landsting
- Systembolaget AB
- Teracom Boxer Group AB
- Vasallen AB
- Vattenfall
- Vårdalstiftelsen
- Årsredovisning för staten
- Östersjöstiftelsen
- Forskningsöversikter
- Regeringens skrivelser
- Nu granskas
- Metoder
- Internationellt
- Om Riksrevisionen
Tidigare publicerade nyheter
Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.
Nyhetsarkiv
-
Riksrevisionen granskar tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Inkomstutjämningen i det kommunala utjämningssystemet är avgörande för att kommunerna och landstingen ska få likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Riksrevisionen granskar nu om systemet har bieffekter som påverkar kommunernas tillväxt negativt, och i så fall hur mycket. -
Riksrevisionen granskar myndighetsreformen på högskoleområdet – bildandet av UHR och UKÄ
Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bildades 2013 efter en sammanslagning av tre myndigheter. Syftet var bland annat att skapa en rollfördelning med tydlig gräns mellan tillsyn och service. Riksrevisionen granskar nu om den nya myndighetsstrukturen är ändamålsenlig. -
Brister i statliga myndigheters inköp av konsulttjänster
Statliga myndigheters inköp av konsulttjänster kan skötas bättre. Det gäller till exempel redovisning, samordning, behovsanalyser och uppföljning. Dessutom används de statliga ramavtalen i lägre utsträckning än vad som är möjligt, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet
Tolv statliga myndigheter har ett gemensamt uppdrag att bekämpa organiserad brottslighet. Riksrevisionen granskar nu uppdragets genomförande och effektivitet. -
Investeringssparkonto – en enkel sparform som lett till miljarder i skattebortfall
Införandet av sparformen investeringssparkonto har gjort det enkelt att spara i aktier. Men sparformen kan ha kostat staten 42 miljarder kronor i skattebortfall, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar grundsärskolans kunskapsuppdrag
Det svenska skolsystemet fick 2011 en tydligare inriktning mot kunskapsmål. Efter indikationer på att denna förändring inte fått fullt genomslag hos huvudmännen och de ansvariga myndigheterna när det gäller grundsärskolan granskar nu Riksrevisionen regeringens, Skolverkets och Skolinspektionens insatser på området. -
Riksrevisionen granskar samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete
Sidas bistånd består av två huvudgrenar: humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. För att biståndet ska uppnå optimal effekt behöver dessa två grenar samverka. Efter indikationer på brister granskar Riksrevisionen nu hur väl samverkan fungerar, och vilka eventuella synergieffekter den ger. -
Riksgäldens ränteswappar har sparat staten 1,1 mdkr – men redovisningen brister
För att hålla kostnaderna nere när staten lånar pengar använder Riksgälden det finansiella instrumentet ränteswappar. Riksrevisionens granskning visar att detta lett till besparingar på 1,1 miljarder kronor sedan 2003, men att redovisningen av resultatet av swapanvändningen har tydliga brister. -
Förbättringsmöjligheter i skyddet av värdefull skog
Brister i insatser, kunskap och samordning av statistik gör att skyddet av värdefull skog i Sverige inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens granskning som publiceras idag. -
Riksrevisionen granskar säkerheten i museernas samlingar
Det har under en längre tid funnits indikationer på brister i säkerheten i de statliga museernas samlingar. Riksrevisionen genomför därför en granskning av hur centralmuseerna jobbar med säkerhetsfrågorna, och vilket stöd som Riksantikvarieämbetet lämnar. -
Brister i Trafikverkets hantering av forsknings- och innovationsmedel
Trafikverket har inte haft tillräckligt bra kontroll på sina forskningsmedel, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna gäller bland annat riskanalyser, administrativa rutiner och hushållning med skattebetalarnas pengar. -
Brister i statliga lärosätens lokalförsörjning
Hälften av alla statliga universitet och högskolor saknar aktuell lokalförsörjningsplan och riskerar därmed att inte leva upp till vare sig regeringens krav eller gällande regelverk, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar jämställda villkor för företagande – verksamheten hos Almi Företagspartner
Enligt de jämställdhetspolitiska målen ska kvinnor och män ha samma möjligheter till ekonomisk självständighet. Ett sätt att nå det är att driva företag. Ändå drivs bara en tredjedel av alla nystartade företag av en kvinna. Riksrevisionen granskar nu om det statliga bolaget Almi Företagspartners verksamhet bidrar till att de jämställdhetspolitiska målen nås. -
Utvecklingsmöjligheter för Försvarsmaktens regionala staber
På ett övergripande plan löser Försvarsmaktens regionala staber sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, men vid högre konfliktnivåer begränsas stabernas arbete av brister i förutsättningar och metoder, visar Riksrevisionens granskning. -
Ingvar Mattson föreslås bli riksdagsdirektör
Riksrevisor Ingvar Mattson har idag blivit föreslagen att väljas som ny riksdagsdirektör när riksdagen samlas efter valet i höst. Ingvar Mattson lämnar i så fall sin post som riksrevisor samtidigt. -
Behov av förbättringar inom den statliga verksamheten
Riksrevisorernas årliga rapport fokuserar bland annat på ineffektivitet inom statlig verksamhet, otillfredsställande tillsyn och oönskade effekter av statliga insatser. Rapporten belyser även behovet av förstärkt skydd mot otillåtna bisysslor och förbättrad kontroll av forskningsbidrag. -
Riksrevisionen granskar Tullverkets kontrollverksamhet
Tullverket bedriver en samhällsviktig verksamhet. För att kunna möta ett antal stora utmaningar har Tullverket begärt, och fått, utökade anslag. Riksrevisionen granskar nu om Tullverkets kontrollverksamhet är kostnadseffektivt utformad. -
Svagt skydd mot korruption vid svenska ambassader och konsulat
Skyddet mot korruption och andra oegentligheter inom migrationsverksamheten vid Sveriges utlandsmyndigheter är svagt och kan stärkas. Det gäller särskilt arbetet för att upptäcka oegentligheter och att utreda anmälda oegentligheter, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar digitala processer inom statsförvaltningen
Vilket digitalt stöd erbjuder svenska myndigheter den som vill starta en restaurang? Och hur väl fungerar detta när flera myndigheter är inblandade? Det är några av de frågor som Riksrevisionens pågående granskning av de digitala processerna inom statsförvaltningen ska svara på. -
Bristfällig kunskap om hur Arbetsförmedlingens förberedande utbildning till nyanlända fungerar
Över 60 procent av deltagarna i förberedande utbildningar för nyanlända är inskrivna vid Arbetsförmedlingen efter fyra år. Bland dem har nästan var fjärde någon typ av anställning. Av dem som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har knappt var tredje fått ett jobb, men det var också många som varken arbetade eller deltog i arbetsmarknadsinsatser. -
Risk för rättsosäkerhet vid sjukskrivning för psykisk ohälsa
Läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Detta riskerar bland annat att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert när sjuka ansöker om ersättning, visar Riksrevisionens senaste granskning. -
Stora överskattningar av antalet deltagare i nya arbetsmarknadspolitiska insatser
Mellan åren 2006–2015 överskattade regeringen systematiskt antalet framtida deltagare i nya arbetsmarknadspolitiska insatser. Det har inneburit ett ineffektivt utnyttjande av Arbetsförmedlingens anslag och ökad risk för felprioriteringar, visar Riksrevisionens granskning. -
Kenya vinner pris för bästa effektivitetsgranskning
Den nationella revisionsmyndigheten i Kenya (Office of the Auditor General of Kenya, OAG) tilldelades i dag priset för bästa effektivitetsgranskning inom AFROSAI-E, en organisation för nationella revisionsmyndigheter i engelsktalande Afrika, vars arbete stöds av Riksrevisionen. Den vinnande rapporten handlar om tillhandahållande av psykiatriska vårdtjänster i Kenya. -
Sämre hälsa och ekonomi vid nej till sjuk- och aktivitetsersättning
Resultaten av Riksrevisionens senaste granskning talar för att reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning bör förändras, så att fler kan få ersättning. Enligt riksrevisor Stefan Lundgren framstår dagens regler som alltför strikta, med tanke på de negativa konsekvenser ett nekande visat sig ha på individens hälsa och ekonomi. -
Riksrevisionen granskar Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar
Regeringen startade 2015 det så kallade Klimatklivet, vars huvudsakliga syfte är att varaktigt minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom att stödja lokala klimatinvesteringar. Riksrevisionen granskar nu hanteringen av stödet, och om det lett till kostnadseffektiva åtgärder. -
Riksrevisionen granskar Trafikverkets hantering av forskningsmedel
Trafikverket får varje år anslag på cirka 520 miljoner kronor för forskning och innovation. Efter indikationer på brister genomför Riksrevisionen nu en riktad granskning av Trafikverkets hantering av forskningsmedel. -
Riksrevisionen granskar regeringens integrationspolitik för utrikes födda kvinnor
Utrikes födda kvinnor är en av de grupper som har allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionen granskar nu om regeringens politik på området har varit tillräcklig i relation till riksdagens mål om arbete och försörjning. -
Uppföljning visar att Riksrevisionens granskningar bidrar till förbättringar i statlig verksamhet
I den årliga uppföljningsrapporten beskriver Riksrevisionen vad som har hänt med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen och modifierade revisionsberättelser från den årliga revisionen. Årets uppföljning visar att Riksrevisionens granskningar bidrar till förbättringar i den statliga verksamheten, även om problem i vissa fall kvarstår.
-
Färre allvarliga fel i statliga myndigheters årsredovisningar för 2017
Riksrevisionen har avslutat granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2017. Granskningen visar att få allvarliga fel har begåtts, och att merparten av årsredovisningarna i allt väsentligt uppfyller de krav som ställs. -
Riksrevisionen granskar beräkningar och scenarier inför långsiktig planering och beslut inom staten
För att sätta upp mål för framtiden, beräkna konsekvenser av olika förslag och investeringar tar staten fram långsiktiga beräkningar och scenarier på en rad områden; till exempel när det gäller transportinfrastruktur, bostäder, energi och miljö. Riksrevisionen granskar nu om dessa scenarier håller tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut, och om arbetet med dem är samordnat och effektivt. -
Risk för att kommuner felkompenseras ekonomiskt vid statliga reformer
Bristande tillämpning av den kommunala finansieringsprincipen innebär att kommuner riskerar att felkompenseras ekonomiskt vid genomförandet av statliga reformer. I förlängningen kan detta tvinga kommuner till omprioriteringar av sin verksamhet, visar Riksrevisionens granskning. -
Kommunal rapportering av kostnader behöver anpassas till nya krav på tillförlitlighet
Om Sveriges kommuner använde gemensamma principer för redovisning av kostnader skulle jämförelser mellan kommuner som är olika organiserade underlättas. Dessutom skulle risken för manipulation av utjämningssystemet för LSS-kostnader minska, visar Riksrevisionens granskning. -
Oklara förutsättningar för livsmedels- och läkemedelsförsörjning i en krissituation
Regeringen och ansvariga myndigheter har inte skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i händelse av kris. Bland annat behövs det tydligare mål och ansvarsfördelning, konstaterar Riksrevisionen. -
Riksrevisionen granskar genomförandet av aktieförsäljningarna i Nordea
Under åren 2011–2013 sålde svenska staten aktier i Nordea för över 60 miljarder kronor. Riksrevisionen granskar nu om försäljningen planerades och genomfördes på ett affärsmässigt sätt. -
Riksrevisionen granskar fyrstegsprincipen inom nationell infrastrukturplanering
Innan statliga infrastruktursatsningar genomförs ska det, enligt den så kallade fyrstegsprincipen, undersökas om billigare åtgärder kan ge samma förbättringar. Flera fallstudier tyder dock på att detta inte alltid görs. Riksrevisionen granskar nu tillämpningen av fyrstegsprincipen vid planeringen av nationella infrastruktursatsningar under 2016–2017. -
Det här är Riksrevisionens nya webbplats
Välkommen till Riksrevisionens nya uppgraderade webbplats, med ny design, delvis nytt innehåll och med enklare vägar till den information du söker. Ökad tillgänglighet och bättre anpassning av webbplatsen för mobila plattformar är de största förändringarna för dig som besökare. -
Brister i regeringens styrning av affärsverken
Regeringen bör ta fram kriterier för när affärsverk är en lämplig verksamhetsform. Dessutom bör regeringen se över regelverket för affärsverken så att det är relevant och aktuellt, konstaterar Riksrevisionen i sin senaste granskning. -
Bostadsbidraget en skuldfälla för hushåll med låga inkomster – en översyn är nödvändig
Systemet med återkrav av bostadsbidrag leder till att barnfamiljer med låg ekonomisk standard ofta hamnar i skuld. Riksrevisionens granskning visar att de förändringar som nyligen föreslagits är ett steg i rätt riktning, men att bidragsformen bör ses över i sin helhet. -
Riksrevisionen granskar statens åtgärder när rättighetslagar inte följs
Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) syftar bland annat till att stötta människor med vissa behov. Det har dock blivit allt vanligare att kommuner inte verkställer beslut enligt dessa lagar. Riksrevisionen granskar nu om statens insatser för att hantera detta är effektiva. -
Polisiärt utbyte av underrättelseinformation bör utvecklas på regional nivå
Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation. Granskningen visar att det mesta fungerar bra, men att förutsättningarna på regional nivå bör utvecklas. -
Riksrevisionen granskar effekter av sänkt moms på livsmedel
Momsen på livsmedel sänktes 1996 för att kompensera barnfamiljer och låginkomsthushåll för sänkta ersättningsnivåer i vissa socialförsäkringar. Åtgärden har inneburit att statens momsintäkter minskat betydligt, och granskningen ska undersöka om sänkningen är ett kostnadseffektivt sätt att omfördela resurser mellan hushåll. -
Riksrevisionen granskar de långsiktiga effekterna av en förändrad intagning till gymnasieskolan
I Sverige har valmöjligheterna till gymnasieskolan ökat de senaste decennierna. Syftet har varit att ge elever större möjlighet att välja såväl utbildning som gymnasieskola, men reformerna har fått kritik för att motiverade elever koncentreras till vissa skolor. Riksrevisionen granskar nu effekterna på elevernas framtida studier och inkomster. -
Riksrevisionen granskar Riksgäldens användning av ränteswappar
Riksgälden tar och förvaltar lån för statens räkning, och använder då bland annat det finansiella instrumentet ränteswappar. Förenklat innebär det att Riksgälden för ett visst lån under en bestämd tid byter en fast räntekostnad mot en rörlig räntekostnad med en annan aktör på finansmarknaden. Riksrevisionen granskar nu på vilket sätt detta bidrar till att långsiktigt minimera kostnader för statsskuldens samtidigt som risken beaktas. -
Naivt att blunda för värdet av revisionsplikt
Riksrevisionen publicerade nyligen en granskning av reformen om slopad revisionsplikt för små aktiebolag. Granskningens slutsatser har diskuterats flitigt i media, bland annat i Dagens Industri. Här svarar Riksrevisionen på synpunkter från ett antal bransch- och företagarorganisationer. -
Riksrevisionen granskar kostnader i premiepensionssystemet
Premiepensionssystemet omfattar cirka 1 000 miljarder kronor. Brister har uppmärksammats när det gäller förvaltningen, till exempel höga avgifter och dåliga resultat. Riksrevisionen granskar nu om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn. -
Effektivare arbete för finansiell stabilitet möjligt med tydligare uppdrag till Finansinspektionen
För att undvika finanskriser har Sverige utvidgat tillsynen av det finansiella systemet med så kallad makrotillsyn. Makrotillsynen fungerar förhållandevis väl, men skulle kunna bli ännu bättre om regeringen tydligare redogjorde för sin syn på olika åtgärder, samt förtydligade Finansinspektionens uppdrag. -
Riksrevisionen granskar regeringens styrning av länsstyrelserna
Flera utredningar har pekat på problem kopplade till regeringens styrning av länsstyrelserna. Det handlar bland annat om svårigheter för länsstyrelserna att självständigt planera sin verksamhet och fullgöra sina många uppdrag samt bristande enhetlighet i myndighetsutövningen. Riksrevisionen granskar nu om regeringens styrning av de 21 länsstyrelserna är ändamålsenlig och lever upp till de krav som kan ställas på hur regeringen bör styra sina myndigheter. -
Riksrevisionen granskar landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020
Landsbygdsprogrammet har tidigare fått kritik för olika typer av ineffektivitet. Under den pågående programperioden verkar flera av dessa problem ha förvärrats, och Riksrevisionen granskar nu om de insatser som görs bidrar till att landsbygdsprogrammet når sina mål på ett effektivt sätt. -
Krångliga regler när egenföretagare vill vara föräldralediga
Ersättningen i föräldraförsäkringen för egenföretagare har komplicerade regler, vilket ställer större krav på Försäkringskassans kommunikation. Trots det är förutsättningarna för en likvärdig handläggning goda, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar likvärdigheten i tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen
Ungefär 65 000 personer får varje månad arbetslöshetsersättning. Det finns indikationer på stora skillnader i hur de 27 a-kassorna agerar när Arbetsförmedlingen lämnar underrättelser om att arbetssökande inte lever upp till de krav som ställs för att ha rätt till ersättningen. Riksrevisionen granskar nu likvärdigheten i tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).