Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Flera risker för reduktionspliktens genomförande och effektivitet

Reduktionsplikten bidrar till Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. Den nuvarande utformningen är dock inte fullt ut genomförbar och riskerar att medföra en rad oförutsedda konsekvenser. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta fram bättre analyser inför nya beslut.

Person som tankar vid en bensinstation.

Foto: Maskot

Riksrevisionens granskning visar att reduktionsplikten, jämfört med andra åtgärder i transportsektorn, har förutsättningar att bidra framför allt till målet om minskade utsläpp från inrikes transporter till rimlig kostnad.

Med den nuvarande konstruktionen är reduktionsplikten dock inte möjlig att genomföra fram till 2030, på det sätt som riksdagen har beslutat. Det beror på att gällande regelverk och befintlig teknik på några års sikt inte tillåter en så stor inblandning av biodrivmedel som den nuvarande reduktionsplikten kommer att kräva.

Riksrevisionen konstaterar vidare att reduktionsplikten hittills har drivit upp priset på diesel vid pump mer än vad regeringen förutsåg. Det beror delvis på en oförutsedd ökning av priset på biodrivmedel. Närmare 2030 kan reduktionsplikten i sin nuvarande utformning få mycket stor påverkan på dieselpriset.

Bortsett från att detta minskar reduktionspliktens kostnadsfördel gentemot andra åtgärder för att få lägre växthusgasutsläpp i transportsektorn, leder det också till större fördelningseffekter än vad regeringen räknat med. Till exempel påverkas hushåll på landsbygden generellt mer av dyrare bränsle än hushåll i städer.

Prisökningen på biodrivmedel medför även ökad risk för att drivmedelsleverantörer väljer att betala straffavgift istället för att blanda in biodrivmedel. Det skulle innebära att utsläppsreduktionen minskar eller uteblir, vilket skulle göra det betydligt svårare att nå målet för inrikes transporter.

Granskningen visar också att besluten om genomförandet av reduktionsplikten har baserats på underlag med betydande brister, där regeringen och Energimyndigheten återkommande skjutit analyser och konsekvensbeskrivningar av betydelse för reduktionspliktens genomförande och effektivitet på framtiden.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Regeringen har inte gett riksdagen ett tillräckligt underlag inför beslutet om reduktionsplikten, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen bedömer att reduktionspliktens effektivitet som styrmedel också bör ses i förhållande till det övergripande nationella klimatpolitiska målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045.

Peter Jörgensen, porträtt.

– För att nå det övergripande klimatmålet kan det finnas mer kostnadseffektiva åtgärder utanför transportsektorn, till exempel åtgärder för att öka nettoupptaget i svensk skog, även om det kan innebära andra utmaningar, säger Peter Jörgensen, projektledare för granskningen.

Kraftigt ökande reduktionsnivåer inom reduktionsplikten innebär kraftigt ökande efterfrågan på biomassa som skulle kunna användas för att nå klimatmål i andra sektorer och länder. Det innebär att reduktionsplikten kan leda till större användning av fossila alternativ på andra håll.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram fullständiga konsekvensanalyser för de nya utformningsalternativ för reduktionsplikten som myndigheten föreslagit.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Reduktionsplikten

Reduktionsplikten infördes 2018 för att bidra till Sveriges arbete med att nå Sveriges klimatmål om att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 (jämfört med 2010), och det övergripande målet att nettoutsläpp av växthusgaser är noll år 2045. Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från fossila drivmedel genom att blanda in hållbara biodrivmedel i bensin och diesel. Inblandningen är olika för bensin och diesel, och ökar successivt fram till 2030.

Peter Jörgensen i intervjusituation. Till höger ligger en mörkgrå platta med en play-ikon på.

Presentation av granskningen

Se en kort videopresentation av granskningsrapporten.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 20 juni 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?